Adoption är ett av många sätt att bilda familj på, dock är det inte så vanligt i vårt samhälle. Då adoption inte är vanligt förekommande finns det inte heller mycket kunskap kring Adoptionsprocessen därför har vårt syfte varit att undersöka vilka emotioner som uppkommer i Adoptionsprocessen och hur dessa bearbetas både inom individen och i en gemenskap. Vårt syfte var att undersöka hur paren och den enskilda individen hanterar emotionerna som uppkommer i Adoptionsprocessen men även hur normerna påverkar synen på adoptivföräldrar. Därefter ville vi även se hur den enskilda individen kunde genomgå denna process och om föräldragruppen hade någon betydelse. För att ta reda på detta utförde vi fyra solidariska intervjuer med fyra olika par som ingick i samma föräldragrupp.

Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem i Sverige idag och av kvinnor i barnafödande ålder är ca 1 av 10 drabbade. De flesta som lider av infertilitet använder sig av medicinsk hjälp som förstahandsmetod. Misslyckas man med den medicinska hjälpen går vissa par vidare med adoption direkt medan andra ser detta som en sista utväg. Adoptionsprocessen, som den oftast beskrivs i media, är en arbetsam process och upplevelsen av väntan är central. Tidigare forskning kring adoption fokuserar mest på adoptivbarns upplevelse.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur män som lever i en samkönad relation och som ansökt om adoption upplevde Adoptionsprocessen, samt hur deras längtan efter barn såg ut.Metod: Utifrån en kvalitativ analysmetod och en abduktiv strategi för att nå kunskap, genomfördes studien med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervjuguide och intervjuat fem homosexuella män som ansökt om adoption. Deras deltagande gav detaljerade beskrivningar av upplevelserna och erfarenheterna kring Adoptionsprocessen, vilka vi senare kategoriserade i huvud- och underteman. Resultatet analyserades utifrån valda teoretiska perspektiv och tidigare forskning, som vi ansåg relevanta för det studerade fenomenet.Huvudresultat: Längtan efter barn hade alltid funnits hos informanterna. Många olika familjebildningsformer hade diskuterats, men centralt var att alla ville ha sitt eget barn på heltid, vilket medförde att adoption blev det överordnade alternativet.

Miljön har kommit allt mer i fokus de senaste åren och en bransch som är särskilt viktig är bilbranschen vilken påverkar miljön i stor utsträckning. Exempelvis den svenska regeringen har framfört en önskan om att vara helt oberoende av olja år 2020 och detta är något som uppenbarligen skulle påverka bilbranschen och tydliggör behövet av miljövänliga fordon. Dessa så kallade miljöfordon lanserades i större omfattning redan på 1990-talet men har ännu inte nått kommersiell framgång. Anledningen till detta har sannolikt att göra med olika faktorer förknippade med produkten vilka påverkar konsumenters adoption negativt. Med adoption menas den process i fem steg av Rogers (1995) som förklarar hur en konsument blir först medveten om en produkt och fram tills det att personen ifråga blir en regelbunden användare.

Jag vill genom mitt examensarbete berätta om hur adoptivbarn och adoptivföräldrar kan uppleva tiden före, under och efter Adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation när de börjar på förskolan. Jag kommer även att berätta om min egen erfarenhet och kunskap utifrån att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en föreläsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förälder till ett adopterat barn som går i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fått en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivföräldrar kan ställas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det är med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan..

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivföräldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt föräldraskap inför att hämta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med åtta deltagare framkom att det är möjligt att jämföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gäller kon-struktion av föräldraskap och anknytning till sitt väntade barn. Studien vittnar om att adoptanter är väl förberedda för sitt kommande föräldraskap. Deltagarna uppger att vän-tan i Adoptionsprocessen är svår samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende på var i processen de befinner sig.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i trickle-teorin och trickle-effekten undersöka attityden hos olika konsumentgrupper av Cheap Monday, för att se om teori och empiri överensstämmer. Vi vill se hur tricklandet och teori om Adoptionsprocessen ser ut för varumärket, då vi anser att konsumentbeteende för enskilda varumärken inte studerats tillräckligt. Primärdata har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med stamkunder och återförsäljare och en kvantitativ enkätundersökning har genomförts på tre gymnasieskolor i Lund. Sekundärdata har hämtats från litteratur i form av böcker, artiklar, uppsatser och elektroniska källor. Insamlad data har sedan analyserats utifrån vår referensram och slutsatser har därefter fastställts.

Ett projektstyrningsverktyg som fått stor uppmärksamhet i den akademiska världen och av branschorganisationer är Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlägsen andra metoder där det bland annat bevisats att EVM har en signifikant påverkan på ett projekts framgång. Metoden är standard i ett flertal länder men få svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien är att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bättre förståelse av Adoptionsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Vårt syfte med denna uppsats är att skapa en förståelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet. Cirka nio procent av alla par i fertil ålder beräknas vara ofrivilligt barnlösa men eftersom ofrivillig barnlöshet är ett ämne som på många sätt anses vara tabubelagt att prata om, tror vi att de psykiska och sociala aspekterna av ofrivillig barnlöshet inte har fått den uppmärksamhet de förtjänar i samhället. Vi tror även att det av den anledningen saknas professionell kunskap om hur ofrivilligt barnlösa uppfattar sin situation, vilket betyder att det behövs kunskap hos professionella om hur de skall kunna erbjuda den hjälp och det stöd som faktiskt behövs. I vår studie avser vi att undersöka hur par som har varit ofrivilligt barnlösa berättar om sina erfarenheter. Vårt syfte är även att undersöka hur deras psykiska hälsa har påverkats och hur deras sociala stöd har påverkat deras situation under fertilitetsbehandlingen och Adoptionsprocessen samt hur de har hanterat situationen.

Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera är hur den nära förestående upphävningen av revisionsplikten för små aktiebolag kommer att påverka användandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera när revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behålla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen väljer att sluta eller fortsätta med revision, finns det något utom intressenters krav som påverkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rådgivningen eller relationen ha någon betydelse i sammanhanget? Baserat på det vi kommer fram till hoppas vi kunna utläsa vilken typ av tjänster aktiebolagen kommer att efterfråga av revisionsbyråerna i framtiden, detta visar hur revisionsbyråerna kommer att måsta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för små aktiebolag antas försiktigt räknat innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna välja vilka revisionstjänster de behöver. Dessa 5,8 miljarder är en direkt förlust för revisionsbyråerna. För att revisionsbyråerna ska kunna behålla sina kunder och minska eventuella förluster är det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfråga.