Sök:

Sökresultat:

1964 Uppsatser om Yttre arbetsvärden - Sida 14 av 131

AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Hur arbetar och hur kan skolor arbeta med hÄllbar utveckling

Detta Àr en enkÀtstudie av skolors miljöarbete, det vill sÀga hur skolorna arbetar med och pÄverkar den yttre miljön. Syftet med arbetet Àr att undersöka ett antal skolors yttre miljöarbete, men Àven de miljömÄl skolan har för att vÀrna om vÄr miljö. Resultatet av denna studie Àr att skolors miljöarbete Àr alltför knappt, vilket ocksÄ tidigare forskning visat. PÄ grundval av att resultatet i enkÀtstudien visade pÄ ett nÀstintill obefintligt miljöarbete pÄ skolorna samt att de inkomna svaren blev fÀrre Àn berÀknat, sÄ har ett förslag arbetats fram tillsammans med en miljöutvecklare för hur skolor kan arbeta med miljön. Detta för att miljöarbetet skall bli en naturlig del sÄvÀl i undervisningen som i skolans övergripande arbete.

?DET BLIR BARA ETT VAKTJOBB? En kvalitativ studie om sk?tare och behandlingsassistenters erfarenheter av r?ttspsykiatrisk slutenv?rd.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Vad Àr orsaken till utmattningssyndrom bland socialsekreterare?

Socialsekreterare Àr en yrkeskategori som far illa pÄ grund av sin arbetssituation. Idag ser man pÄ den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pÄgÄende Àrenden samtidigt. Att arbeta under sÄdana omstÀndigheter skapar en negativ stress för mÄnga och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom.Den hÀr studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare pÄ tre olika socialtjÀnster i VÀsternorrland och VÀsterbottens lÀn. Studien fokuserar pÄ deras insjuknande i utmattningssyndrom och pÄ vad de sjÀlva tror vara orsaken till att just de drabbats.

VÀgtrafikskadade i VÀstmanlands lÀn idag och för tjugo Är sedan : Regional uppföljning av det nationella trafiksÀkerhetsmÄlet

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

Motiverad för matematik? : En litteraturstudie om yttre och inre faktorers pÄverkan pÄ gymnasieelevers motivation i skolmatematik

NÀr jag har varit ute i gymnasieskolan pÄ praktik har jag mött elever med vÀldigt olika attityder och instÀllningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna lÀnge, dÄ de möter matematiken för första gÄngen i förskolan. NÀr eleverna sedan nÄr gymnasiet Àr de olika motiverade för att lÀra sig matematik och som lÀrare kan det vara svÄrt att veta hur man ska motivera sina elever till att lÀra sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla och analysera vilka yttre- och intre faktorer som pÄverkar elevers motivation i Àmnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan pÄ elever motivation pÄ gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan pÄverka elevers motivation för att lÀra sig matematik under skolgÄngen och att det finns olika teorier om nÀr elevers motivation för att lÀra sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor pÄverkan pÄ elevernas motivation pÄ gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna pÄverka eleverna Àven nÀr de gÄr pÄ gymnasiet.

"Som en inre eld". NÄgra elevers uppfattningar om motivation

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om vad nÄgra skolbarn anser motiverar eller driver dem till att göra sitt bÀsta i skolan och pÄ fritiden. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en empirisk kvalitativ studie i form av intervju med sju elever i Är 6, dÀr jag söker svaren pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn drivs av inre faktorer sÄsom att bestÀmma sig, eget val och kÀnna frihet. Dessutom drivs de av yttre faktorer sÄsom mÄl, fÄ hjÀlp/sakna hjÀlp och miljö. Barnen upplever att de har större valmöjligheter pÄ fritiden Àn i skolan.

Att finna motivation genom delmÄl : Ett utvecklingsarbete med kunskapsmÄlsmatriser

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

Diabetes, hyperglykemi och sÄrinfektion : - en studie av riskfaktorer fo?r att drabbas av postoperativ sa?rinfektion efter CABG-kirurgi

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.

FolkrÀttens inverkan pÄ vapensytemutvecklingen för FM : En kÀlla till effektivitet?

Försvarsmakten har p.g.a. av förÀndringar i folkrÀtten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 Ären. FolkrÀtten Àr en av flera faktorer som pÄverkar utveckling och anskaffning av vapen. FrÄgan Àr om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrÀttliga indikatorer kunna förutsÀga möjliga förÀndringar sÄ att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrÄn ett folkrÀttsligt perspektiv för att besvara om förÀndringar i tillÀmpningar av folkrÀtt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har anvÀnts för att analysera hur folkrÀtten inverkar pÄ effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgÄngspunkt frÄn Fayols syn pÄ hur planering och kontroll ska anvÀndas inom administrativa processer.Fayols syn pÄ planering Àr att denna ska vara framÄtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrÄgar dvs.

Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Lösning av optimala styrproblem med finita elementmetoden. En studie i FEniCS.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Opera i Stockholm, GalÀrvarvet

Opera i centrala Stockholm.DÄ byggnaden Àr vÀl synlig frÄn alla riktningar och i syfte att undvika de för byggnadstypen vanliga slutna vÀggpartierna, Àr byggnadens rum organiserade kring en ryggrad av scener och repetitionssalar. PÄ sÄ vis deltar byggnaden med sin omgivning dÀr ett extrovert yttre gömmer ett introvert inre. Publika utrymmen Àr förlagda i söder, mot utsikt och sol, medan arbetsutrymmen Àr förlagda i norr med ljus lÀmpligt för sÄvÀl mÄleri som kontorsarbete. Byggnaden kröker sig för att skapa ett allt eftersom vÀxande rum för den anlÀndande besökaren dÀr stadens rum blir byggnadens och vice versa. Byggnadens yttre struktur utgörs av trappstegsindelad rasterdurk som tillÄter att byggnaden anvÀnds som sittyta och bestigs som utsiktsplattform.

Glappet mellan samhÀllets aktörer och individen - en fallstudie av hyrcykelsystemet Styr & StÀll

Detta kandidatarbete syftar till att studera glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och de yttre förutsÀttningar och attityder som individens fÀrdmedelsval pÄverkas av. Fokus ligger pÄ hur glappet mellan samhÀllets aktörer och individens fÀrdmedelsval avseende cykling kan förminskas genom förÀndringar av ett befintligt hyrcykelsystem. Problematiken studeras utifrÄn en fallstudie av hyrcykelsystem Styr & StÀll, som Göteborgs Stad inrÀttat för att individen ska vÀlja cykel i sitt fÀrdmedelsval. Genom förbÀttringar pÄ hyrcykelsystemet, med fokus pÄ de yttre förutsÀttningar och attityder som individen har, kan andelen individer som vÀljer hyrcykel i deras fÀrdmedelval öka och glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och individens fÀrdmedelsval minska. En metodkombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjuer har genomförts för att besvara examensarbetets frÄgestÀllningar och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte. UtifrÄn studien kan flera utvecklingsmöjligheter av Styr & StÀll utlÀsas för att förminska glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och individens fÀrdmedelsval.

En jÀmförelse av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse hos anstÀllda vid tvÄ kommunala förvaltningar med olika personalomsÀttning

 Syftet med studien var att undersöka hur inre motivation och arbetstillfredsstÀllelse Àr relaterat till hög respektive lÄg personalomsÀttning och vad som Àr viktigt i valet att stanna pÄ sin arbetsplats.  Studien genomfördes som en enkÀtundersökning pÄ tvÄ kommunala förvaltningar, varav en hade hög personalomsÀttning och en hade lÄg personalomsÀttning. EnkÀten var uppdelad i tre delar med sammanlagt 49 frÄgor och besvarades av totalt 249 personer. De mÀtinstrument som anvÀndes var BNS (Basic Need Satisfaction at work Scale) som mÀter inre arbetsmotivation utifrÄn SDT (Self-Determination Theory) och MSQ (Minnesota Satisfaction Questionnaire) som mÀter inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade att förvaltningen med hög personalomsÀttning hade högre yttre arbetstillfredsstÀllelse Àn förvaltningen med lÄg personalomsÀttning. .

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->