Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en organisationsförändring kan mätas med avseende på formella och informella element samt att presentera hur mätprocessen kan genomföras. Studien bygger på intervjuer och dokumenterade utvärderingar. Studien visar att de formella elementen mäts genom att kontrollera att målen som satts upp inför förändringen är uppfyllda. De informella elementen mäts genom medarbetarundersökningar dock utan någon koppling till förändringen som har genomförts. När de informella elementen mäts i en förändringsprocess görs detta genom så kallade attitydmätningar.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

I privat sektor utvecklas det ständigt nya ekonomistyrningsmodeller i syfte att kunna effektivisera organisationer. Vid 1990-talets ingång började dessa ekonomistyrningsmodeller även sprida sig till offentlig sektor, ett fenomen som ofta går under samlingsnamnet New Public Management. The Balanced Scorecard eller Balanserad styrning är en av de vanligaste ekonomistyrningsmodeller som offentlig sektor fångat upp. Norrbottens läns landsting är en offentlig organisation som kommer att införa Balanserad styrning, vilket kommer att påbörjas under år 2013. Syftet med denna studie är att beskriva vilka förväntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning samt förklara varför politikerna har dessa förväntningar.Efter en genomgång av teorier, litteratur samt tidigare forskning inom ämnet kunde vi se att politikers förväntningar vid Balanserad styrning kan påverka införandet av styrmodellen.

I dagsläget finns det inget enhetligt regelverk gällande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frågeställningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjälp av lagar, rättspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen är rättsfall från Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gällande drogtester saknas. Fem rättsfall berör den privata sektorn och två rättsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvägning mellan arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda och arbetstagarens rätt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rätt att drogtesta sina anställda med hjälp av arbetsledningsrätten.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet är att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien även fånga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan påverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer såsom faktisk situation, organisationens normer, förutsättningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, påverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential är stor och farhågor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervärden och ses som en lösning på olika problem där den erbjuder ett alternativ. En öppen inställning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhållningssätt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen påverkar också uppkomsten av ledningsformen. .

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande.

Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojämlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek på offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska länder och data har använts för åren2000 ? 2010.Studiens syfte är att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik påverkar inkomstojämlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstämmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens påverkan påinkomstojämlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 länder påverkas främst avandelen fackförbundsanslutna och andel anställda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som använts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant påverkan på inkomstojämlikhet..