Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.

AbstractI denna uppsats analyserar vi två riksdagsdebatter som båda uppstått då yrkande inkom till regeringen om ändringar i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) samt ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF). På tidigt nittiotal uppdagades det i Sverige ett antal pedofilhärvor. Detta resulterade i en omfattande offentlig debatt som vidare bidrog till att yttrandefrihetsbrottet barnpornografi, helt och hållet lyftes ut ur YGL samt TF. På sent nittiotal förekom ännu en debatt som även denna behandlade yttrandefrihetsgrundlagarna. Denna gång handlade det om brottet hets mot folkgrupp, och det eventuella tillägget, sexuell läggning.

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till värden för att underlätta en större organisationsförändring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya ledare. Utbildningens avsikt var att stärka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mål. Två grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förståelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gäller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgränser då ledare från olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnät vilka varit värdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

De faktorer som främst skapar motivation och arbetstillfredsställelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrävande och omväxlande arbetet är. Man kan se vissa skillnader när det gäller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jämfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna är att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna känner en ökad arbetstillfredsställelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?.

SammanfattningExamenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument.

Bakgrund och problem: Ett ökat fokus på effektivitetsmätning har växt fram inom offentlig sektor den senaste 25-årsperioden. Diskussion har förts avseende vad effektivitet inom offentlig sektor är, hur man mäter det samt om nyttan av mätningen verkligen överväger kostnaden. Vi har i denna uppsats valt att djupare studera hur en NPM-inspirerad modell har implementerats och används och om modellen uppfattas fylla sitt syfte.Syfte: Denna uppsats har ett deskriptivt syfte då den undersöker hur en offentlig verksamhet brutit ned sin prestationsmätning på lokal nivå i syfte att förankra de strategiska målen samt att den till att undersöker hur mätningen upplevs av cheferna i förvaltningen. Fallstudien har också ett förklarande syfte då den försöker förstå varför cheferna upplever det på det sättet som de gör.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på en förvaltning inom en kommun. Den politiska ledningen samt medarbetare har utelämnats i denna uppsats då den är avgränsad till att endast belysa hur organisationens chefer upplever styrningen.Metod: En fallstudie har genomförts och empiriskt material, i form av olika budgetdokument och årsredovisning, har samlats in från organisationen.

Internet har prisats som en frizon för fritt meningsutbyte och informationstillgång, revolutionerande och oantastligt. Internet kan dock censureras, och detta sker dessutom idag. Därmed bestämde jag mig för att undersöka hur den utförs, hur den kan tänkas förhålla sig till yttrandefriheten samt vilken skada censuren kan tänkas innebära för den. För att först avgöra vad som menas med yttrandefrihet och vari dess värde ligger går jag igenom fem starka argument för yttrandefrihet i demokratiska stater, Mills sanningsargument, Meiklejohns demokratiargument, Bollingers toleransargument samt Scanlons två autonomiargument för att därefter komma in på arbetes huvudteori, Ulf Petäjäs pålitliga kommunikationsprocess. Den säger, i korthet, att yttrandefrihetens värde för demokratin ligger i att den möjliggör en pålitlig kommunikationsprocess som erbjuder folk den varierade information de behöver för att kunna få demokrati att fungera.

Denna uppsats behandlar utkontrakteringar i offentlig sektor och som praktikfall har utkontrakteringen av äldreboendena Nibblegården och Ärtan i Lunds kommun valts. Själva syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om vilka effekter som uppkommer vid utkontrakteringar. I uppsatsen diskuteras även vad som bör beaktas vid utkontrakteringsbeslut (eller återtagande av utkontrakterad verksamhet). Den innehåller också en analys av hur kontrakt mellan det offentliga och privata aktörer är utformade och hur utformningen stämmer överens med den ekonomiska litteraturen. Studien har visat på att det finns vissa skillnader finns mellan teori och empiri vad gäller kontrakts utformning.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.