Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken.

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla.Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka lärares och elevers attityder gentemot läxor i ämnet svenska på gymnasiet, samt huruvida det finns en samstämmighet eller motsättning mellan dessa båda grupper. Undersökningen är uppdelad i två delar, lärare och elever, och består av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningarna genomfördes först och de har sedan legat till grund för djupintervjuerna som sedermera legat i centrum för studien. I lärarundersökningens enkätdel ingick 10 Yrkesverksamma gymnasielärare i ämnet svenska, och tre av dessa lärare ställde därefter även upp på att bli intervjuade. I elevundersökningen är underlaget däremot 48 elever som fyllde i enkäter och tre som blev intervjuade. Resultatet av lärarundersökningen visar att samtliga undersökta lärare använder sig av läxor kontinuerligt, och trots att den teoretiska grunden inte är särskilt fast så har de en mängd tankar kring ämnet ifråga. Eleverna har också många tankar och funderingar kring läxor, men ser dem mer som ett nödvändigt ont som hör till.

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min påbyggnadsutbildning har väldigt olika uppfattning om, och förutsättningar för, sin kommande yrkesroll och därigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebär att jag gjort fyra djupgående intervjuer ur en begränsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som Yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vägleder människor som har fått en skada eller sjukdomsom påverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) är av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vård. I ett teamarbete är det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. Förutsättningar för ett bra samarbetemellan professioner är förståelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmåga att kommunicera med andra.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

The Internet has become an important communicational medium that involves the majority of the world?s population. One group in particular that uses the Internet is the youth. This in turn makes the Internet a viable source for groomers to exploit, where groomers are what you call grown men and women that have the intention to contact youths for sexual purposes, the process is called grooming. In Sweden, a law has been made available to criminalize this particular activity, but it should not replace the prevention.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Vi blev under vår utbildning nyfikna på vad som driver och motiverar Yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att stanna kvar i sin profession. Våra frågeställningar blev därför som följer: ? Vad upplevs som motiverande för en studie- och yrkesvägledare i hennes/hans arbete? ? Vad påverkar en studie- och yrkesvägledares motivation? ? Finns det skillnader gällande motivation på de olika arbetsplatserna vi har undersökt? Vi har använt oss av en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. De intervjuade är sju kvinnliga och två manliga vägledare i Malmö stad. Intervjuerna spelades in på band.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre Yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé.

Syfte: Undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin första Yrkesverksamma tid och om utbildningen upplevs ge en tillräcklig förberedelse inför yrket.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie. Åtta sjuksköterskor som arbetat mellan åtta och 18 månader på en medicinsk avdelning intervjuades med semistrukturerade frågor. Alla var kvinnor och i åldrarna 24-36 år. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det upplevs som en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska. Det var mycket nytt att lära och de upplevde yrket som ansvarsfullt, vilket kunde kännas skrämmande.

The quality of health and care of our animals in the veterinary clinic is dependent on the veterinary nurse. Therefore it is important that the nurse has a good mental health and can provide this. Research shows that veterinarians are exposed to an elevated risk of suicide, moral stress, depression and anxiety. One of the factors contributing is believed to be exposure to euthanasia. The impact of euthanasia to veterinary nurses is yet unclear, as research focuses on veterinarians.

Abstrakt     Syftet med föreliggande undersökning är att mot bakgrund av tidigare forskning inom området, bidra med ytterligare förståelse för hur övergången mellan kursplaner kan upplevas av Yrkesverksamma lärare och vilka praktiska konsekvenser det fått för undervisningen och genom detta försöka ge svar på studiens tre frågeställningar. Vad finns det för likheter/skillnader mellan kursplanerna Lpf 94 och Gy 11 när det gäller idrott och hälsa på gymnasiet? Har övergången till nya kursplanen förändrat synsättet på idrottsämnet utifrån lärarnas perspektiv? Hur har implementeringen av den nya kursplanen fungerat och hur har idrottsundervisningen i teori och praktik påverkats? De kvalitativa intervjuerna genomfördes med fem idrottslärare som alla hade erfarenhet av undervisning utifrån båda kursplanerna. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad karaktär. Resultatet av kursplansjämförelsen och intervjuerna visade att Lpf 94 och Gy 11 är övervägande lika när det gäller innehåll men skiljer sig åt när det gäller struktur och uppbyggnad.

Att skriva journal utgör en stor del av logopeders administrativa arbete, och för att reglera och kvalitetssäkra journalers hantering och innehåll finns det lagar och föreskrifter som måste följas. Journalmallar utformas till viss del efter dessa lagar och föreskrifter, men varierar beroende på typ av verksamhet och journalsystem. Att effektivisera och standardisera journalföring är viktigt då journalen kan fungera som en kommunikationsväg för flera vårdgivare, samt som informationskälla för patient och anhöriga. Journalen bör därför vara enkel att följa och vara skriven med ett språk som i så stor grad som möjligt kan förstås av olika yrkesprofessioner inom vården. Att följa upp hur dessa mallar efterföljs, samt om förbättringar kan göras, är därför ett värdefullt arbete.Syftet med studien har varit att kartlägga hur sökorden i statusdelen används av fem Yrkesverksamma barnlogopeder, och om de använde sökorden utifrån verksamhetens lokala mall.