Twitter ger inte ökad interaktion med publiken
En studie av journalisters användning av Twitter och av deras förhållningssätt till sin publik
Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken. Däremot visar den kvantitativa undersökningen av journalisternas Twitter-inlägg att journalisterna inte i speciellt hög grad använder den interaktiva möjligheten som Twitter ger till att skapa kontakt med publiken. Endast tio procent av journalisternas inlägg är interaktion med publiken. Twitter används i stället främst för att hålla koll på vad som skrivs i andra medier och för att länka till egna och andra journalisters texter. Journalisternas interaktion sker vanligtvis med andra journalister och personer yrkesverksamma inom media och PR. Slutsatsen i studien är att journalisternas inte ?lever som de lär?. Journalisternas användning av Twitter ger inte en ökad interaktion mellan journalister och publik trots att journalisterna i intervjuerna ger uttryck för en positiv syn på publiken och interaktion.