Sök:

Sökresultat:

105 Uppsatser om Yrkesmässigt ćtagande - Sida 4 av 7

Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och ha?lsa bland den a?ldsta befolkningen i Va?stmanland

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och hÀlsa bland den Àldsta befolkningen i VÀstmanland

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

AnvÀndaracceptans för Web 2.0

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute pÄ Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebÀr detta egentligen? Ordet innebÀr i grund och botten en attitydförÀndring som har med hur InternetanvÀndare anvÀnder Internet och dess applikationer att göra. Det rÄder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan rÀknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bÀttre förstÄelse för ordet och dess innebörd.

"En reformerad mutbrottslagstiftning" : Eller pÄ korruptionsbekÀmpningsfronten intet nytt?

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning stÄr nu i begrepp att förÀndras efter tryck frÄn sÄvÀl nationellt som internationellt hÄll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem Ären. Under Ären som gÄtt har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlÀmna betÀnkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för nÀringslivets sjÀlvreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att trÀda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehÄller ett flertal reformer dÀr bl.a.

Upplevelser av familjem?ltider hos f?r?ldrar till barn med obesitas

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?r?ldrar till barn med obesitas upplever gemensamma familjem?ltider. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomf?rdes med fem deltagare, dessa rekryterades genom verksamheten Friskv?rdsgruppen i Kungsbacka kommun. Alla deltagarna har barn under 18 ?r som ?r med i Friskv?rdsgruppen och som har obesitas. Resultat: Deltagarna s?g ett stort v?rde av familjem?ltider och majoriteten prioriterar att f? till familjem?ltider under s?v?l vardagar som helger. Vidare visade resultatet p? fyra ?vergripande kategorier av upplevda hindrande faktorer f?r att f? till familje- m?ltiderna ? familjens livsfas, mental och fysisk stress, aktiviteter och olika scheman samt diagnoser, sjukdomar och medicinering.

Det kreativa barnet - En studie kring skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor

Bakgrund:I litteraturen som framhÄlls i bakgrunden stÄr att lÀsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsÀtt Àr att barnet Àr kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lÀra. Pedagogen har en mycket viktig roll för att lÄta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptÀckare. Inom filosofin Àr miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall fÄ upptÀcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling anvÀnds dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgÄr frÄn kvalitativ metod och redskapen som anvÀnts Àr intervju och observation.

En skola för alla : Hur lÀrare talar om inkludering med elever i behov av sÀrskilt stöd

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Ett Ambivalent FörhÄllande : AnvÀndaren & den stÀndiga interaktionsmöjligheten pÄ sociala medier

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Handledning som arbetsverktyg för pedagoger

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda pÄ hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehÄlla, för att kunna anvÀndas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda pÄ vad, om nÄgot, som behövde förÀndras pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ för att vara sÄ meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrÄgor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lÀrare, tvÄ stycken 4-9 lÀrare samt en förskollÀrare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansÄg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.

Tinnitus, depressioner, Ängest och hur dessa faktorer samvarierar : en litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Effektiv implementering av Helmholtz ekvation med applikationer inom medicinsk bildbehandling

I denna studie utforskar och analyserar vi olika numeriska metoder f?r att l?sa Helmholtz ekvation. Detta ?r av betydelse f?r att f?rst? det elektriska f?ltet i kroppen, vilket kan vara v?rdefullt f?r att identifiera cancertum?rer. Vi j?mf?r konvergensen, effektiviteten och tillf?rlitligheten av 13 l?sare fr?n paketet PETSc, vilka anv?nder olika f?rkonditionerare f?r att l?sa ekvationen.

Gl?m inte mig

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

HÄrda mÀn och leende kvinnor : en studie om hur dagspress skildrar makthavare

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

FÄr jag tala om att jag nÀtdejtar? : en studie om attityder till nÀtdejting

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.

Ensamhetens signalement : En filmares beskrivningar av vÀrlden utifrÄn ett kontrollerat dÄrskap

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->