VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssÀtt och metoder som Àr viktiga för att stimulera barns skriftsprÄksutveckling i förskoleklass. I vÄr bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning sÀger om det utvalda Àmnet, skriftsprÄksutveckling. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie dÀr frÄgorna var förutbestÀmda men dÀr det fanns utrymme för följdfrÄgor. Vi intervjuade tvÄ pedagoger som arbetar i tvÄ olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gÀller barnens skriftsprÄksutveckling i förskoleklass.

VÄr avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de lÀromedel som finns i skolan idag. Storyline Àr en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att fÄ insikt i hur erfarna lÀrare i Storyline ser pÄ detta arbetssÀtt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkÀter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belÀgg mynnat ut i ?This is it?.

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lÀrares uppfattningar av den problematik som Àr förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet Àr att fÄ en större förstÄelse och kunskap om begreppet, och ocksÄ att ta reda pÄ hur tidigare forskning, lÀrares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhÄller sig till problemomrÄdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklÀrare frÄn Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jÀmförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och vÄra intervjupersoner finnas i tvÄ huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebÀr att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sÄng.

Uppsatsen beskriver lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i skolan samt hur lÀrarna skulle vilja förbÀttra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte Àr sÄ stort och att det minskar med stigande Älder. Samtidigt finns det ett ökat tryck pÄ elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med lÀrare samt ett tjugotal intervjuer med elever frÄn Är fem till Är nio. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att elever inte har sÄ stort inflytande som de vill.

 Syftet med vÄr undersökning var att uppmÀrksamma och synliggöra den matematik som barnen lÀr sig pÄ fritidshemmet. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom enkÀter och intervjuer för att fÄ sÄ vÀl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv pÄ vÄr undersökning. I enkÀtundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade tvÄ av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen pÄvisar att det matematiska lÀrande som sker pÄ fritidshemmet i första hand sker genom informellt lÀrande i olika autentiska aktiviteter. Det Àr den vardagsnÀra och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med vÄr studie Àr att ge en förstÄelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lÀrandemiljö. Vi vill Àven framhÀva vad som utmÀrker en god lÀrandemiljö. Vi valde dÀrför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om Àmnet. VÄr förhoppning var att pÄvisa hur dessa pedagoger sÄg pÄ sin egen betydelse kopplat mot lÀrandemiljön men Àven vad de ansÄg vara en god lÀrandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse stÄr i centrum för arbetet.

The aim of this paper was to examine which discourses of women that could be found in Swedish policy documents concerning alcohol from the seventies until today. The questions asked were in which ways women?s drinking was described and how these descriptions could be analyzed and understood by critical discourse analysis and gender theory. The results indicated two main discourses, one replacing the other over time. According to the first discourse, most clearly expressed in the official report from the seventies, women were not consumers of alcohol to the same extent as men.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tÀnker kring etikundervisning. Arbetet utgÄr frÄn lÀroplanens mÄl och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgÄngen behandlar styrdokument, grundlÀggande gemensamma vÀrden, teoretiska utgÄngspunkter för kunskap och lÀrande, perspektiv pÄ barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolÄr.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning Àr viktigt för pedagoger i skolan. UtifrÄn intervjuerna har vi sett att en sÄdan undervisning bedrivs om Àn i olika former. En del pedagoger sÀger sig ha etik pÄ schemat, medan andra lÄter det integreras i alla Àmnen. Centralt Àr att skolan Àr viktig för barns lÀrande och etikutveckling och det viktigaste Àr att diskussioner kring etik och moral fÄr utrymme i skolan.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I denna studie kan du lÀsa om hur lÀrare i grundskolans yngre Äldrar uppfattar nivÄgruppering och ser pÄ den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig pÄ intervjuer med fyra lÀrare som Àr verksamma pÄ tvÄ olika skolor. TvÄ av dessa lÀrare Àr vana vid att anvÀnda sig av nivÄgruppering i undervisningen medan de andra tvÄ har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanstÀllning av tidigare forskning kring nivÄgruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av vÄra intervjuer som dÀrefter diskuteras och stÀlls emot tidigare forskning.

I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklÀrare pÄ grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda pÄ vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmÀnhet, samt vilka förutsÀttningar de anser att arbetsmetoden krÀver. Jag ville Àven veta hur informanterna sÄg pÄ skillnader i kunskapsnivÄer hos elever, hur detta pÄverkade undervisningen samt vilka metoder de anvÀnde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv syn pÄ ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen Àr styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.

Uppsatsen behandlar hur vÀrdegrunden som den Àr definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras pÄ en komparativ studie mellan tvÄ högstadieskolor i södra SkÄ-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras Àven med elevenkÀter. John I. Goodlad Àr en framstÄende forskare inom pedagogik som studerat lÀroplanens konstruktion.

VĂ„ren 2008 startade pĂ„ ett naturbruksgymnasium ett förbĂ€ttringsprojekt kallat ?Ökad mĂ„luppfyllelse 2008-2010?. Projektets utgĂ„ngspunkter Ă€r att skolan under en tvĂ„Ă„rsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever pĂ„ Naturbruksprogrammet som nĂ„r mĂ„len i de kurser som ingĂ„r i deras studieplan. De mĂ„l som anges i projektplanen Ă€r att fler elever ska nĂ„ betyget godkĂ€nd eller bĂ€ttre i samtliga kurser och att de i större utstrĂ€ckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvĂ€rdighet ska kvalitetssĂ€kras och resultaten följas upp bĂ€ttre.