Hantering av information blir allt viktigare i dagens informationssamhÀlle dÄ information Àr en av de vÀrdefullaste tillgÄngarna för verksamheter. Syftet med uppsatsen har varit att skapa ett styrdokument för IT-administratörer som hjÀlper dem vid klassificering av informationssystem. Styrdokumentet har som uppgift att kontrollera att informationssystem lever upp till verksamheternas krav som finns pÄ konfidentialitet, integritet, tillgÀnglighet och spÄrbarhet. Styrdokumentets vetenskapliga vÀrde har verifierats genom att utvalda IT-administratörer undersökt och utvÀrderat styrdokumentet. Resultatet visar att styrdokumentet kan anvÀndas som ett hjÀlpmedel.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med denna studie var att se hur pass medvetna medarbetarna pÄ vuxenförvaltningen inom Eskilstuna kommun var om de jÀmstÀlldhetsmÄl som finns i kommunens egna styrdokument om jÀmstÀlldhet. En webbaserad enkÀtundersökning har genomförts dÀr 130 enkÀter skickades ut. Respondenterna har fÄtt svara pÄ olika frÄgor runt styrdokumentet och fÄtt ge förslag pÄ förbÀttringar.  En kvantitativ metod har anvÀnts och materialet har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet social konstruktivism samt tidigare forskning. Tidigare forskning har visat att det kan vara svÄrt att implementera en handlingsplan eller styrdokument i stora organisationer pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att fÄ av respondenterna Àr medvetna om att styrdokumentet finns och bara ett fÄtal har lÀst dokumentet och Àr medvetna om mÄlen som finns uppsatta..

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur fem lÀrare uppfattar sitt lÀraruppdrag. Sedan jÀmför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar lÀraruppdraget. Min övergripande frÄgestÀllning Àr: Hur uppfattar fem utvalda lÀrare sitt lÀraruppdrag och hur förhÄller sig deras uppfattningar till det som framhÄlls om uppdraget i styrdokument och litteratur? Examensarbetet Àr utfört utifrÄn en kvalitativ surveyundersökning dÀr resultaten frÄn intervjuer med fem lÀrare tolkas och jÀmförs med hur litteratur och styrdokument uppfattar lÀraruppdraget. Styrdokumenten fokuserar pÄ att lÀraruppdraget gÄr ut pÄ att vara kunskapsförmedling och att utveckla elevernas etiska förhÄllningssÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB.Det handlar om elkvalitet och de centrala delarna Àr: planeringsnivÄer, fördelningav emissionsnivÄer samt Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet.Resultatet Àr ett program för berÀkning av bland annat flimmer och transmissionsförluster.Förslag och förklaringar till hur och varför kunders effektvariationerbör mÀtas, för att utreda elkvalitetsproblem presenteras. SynpunkterpÄ hur Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet fungerar i praktiken,förslag ges pÄ en strategi för kartlÀggning av elkvaliteten i olika nÀtavsnitt.Ett program för fördelning av individuella störnivÄer har tagits fram..

Syftet med denna uppsats Àr, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ samhÀllskunskapsböcker frÄn gymnasiet. Vidare Àr syftet att undersöka i vilken grad lÀroböckernas framstÀllning av manligt och kvinnligt stÀmmer överens med den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det Àr mÀn/pojkar som fÄr mest utrymme i lÀromedlen samt att mÀn och kvinnor oftast framstÀlls och avbildas med stereotypa drag. Detta Àr ocksÄ resultatet utifrÄn min undersökning av lÀromedlen Àven om analysen ocksÄ visat pÄ försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hÄlla en könsneutral linje. Resultatet frÄn uppsatsen visar ocksÄ att lÀromedlen inte riktigt uppfyller de krav pÄ jÀmstÀlldhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkÀtsvar frÄn lÀrare i Idrott och HÀlsa reda ut hur vÀl lÀrarnas sÀtt att bedöma stÀmmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som anvÀnts Àr frÄgeenkÀt till lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten.Huvudresultaten Àr att lÀrarna bedömer efter nÄgot andra grunder Àn de som sÀgs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite Ät. LÀrarna verkar ha svÄrigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras Àr att Àven om styrdokumenten stÀmmer vÀl överens sÄ bedömer lÀrarna efter andra grundprinciper. Framförallt Àr elevens kÀmparanda viktig för ett godkÀnt betyg trots att detta inte nÀmns i de nationella styrdokumenten..

I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gÀllande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har ocksÄ undersökt vad bildlÀrare anser sig ha för anvÀndning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de bÄda lÀnderna förhÄller sig till de mÄl som finns i styrdokumenten. De metoder jag har anvÀnt Àr observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlÀrare samt enkÀter riktade till bildlÀrare bÄde i den nya zeelÀndska och i den svenska skolan. Arbetet har avgrÀnsats till att gÀlla bildundervisning för elever mellan 11-16 Är. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de bÄda lÀnderna pÄ flera olika sÀtt, bland annat i uppbyggnad, innehÄll och anvisningar för mÄl som eleverna skall uppnÄ.

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrÄn ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta hur vÀl de fungerar i praktiken. Det föreligger svÄrigheter nÀr samtliga organisationsmedlemmar pÄ alla organisatoriska nivÄer ska skapa förstÄelse runt samma innehÄll.       Under 2011 infördes en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och vÀrdegrund inom Àldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie Àr detta arbete men studien avgrÀnsas till det innehÄll som gÀller bemötande.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.