Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förÀndringar som har skett i svensk historisk lÀrobokstext pÄ gymnasienivÄ under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag anvÀnt mig av fyra olika frÄgestÀllningar, dessa löd enligt följande. PÄ vilket sÀtt har textmassan förÀndrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förÀndrats? Hur förhÄller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jÀmförelse dem i mellan? Vilket utrymme fÄr de olika texterna? Hur Àr de olika texternas disposition? Som synes Àr uppsatsen en komparativ studie med kÀrnan i utvalda historielÀroböcker, dessa frÄn tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar pÄ en pÄtaglig förÀndring i bÄde didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhÀllspolitisk synvinkel..

The purpose of this examination paper has been to examine the situation for Swedish as a Second Language Programs in relationship to their interaction with the parents of the stu-dents. This case study was performed at two schools in the county of Stockholm. A com-parative analysis of both national and local documents for school governance was used to analyse the contents for incidents of parental involvement in schooling. Furthermore, qualitative semi-structured interviews were carried out with five staff-members holding key positions. The findings of the study are that schools tend to practice parental involve-ment only to the level that it is recommended in the national documents.

BAKGRUND:Var skolledare vÀljer att förlÀgga skolans avslutningar vid terminsuppehÄllen kan hÀrledas till vissa pÄverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor mÄste förhÄlla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rÀttsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering Àr ledaren för den enskilda skolan Älagd att i högre grad fatta egna beslut Àn vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har lÀnge fungerat som en maktfaktor betrÀffande den svenska skolgÄngen. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgÄtt har dock kyrkans inflytande minskat markant.

Detta examensarbete baseras pÄ ett utvecklingsarbete bestÄende av övningar i att vÄga prata inför klass. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om eleverna genom ovannÀmnda övningar, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att vÄga prata, utvecklar denna förmÄga. Arbetet har vi genomfört pÄ en 1-9 skola med 62 elever i Är sju. Med utgÄngspunkt frÄn egna erfarenheter, facklitteratur och styrdokument utformade vi övningar för att stÀrka eleverna i talsituationer. De mÀtmetoder vi anvÀnde för att mÀta resultatet av vÄrt arbete var skriftliga utvÀrderingsenkÀter, slutenkÀt samt en intervju med vÄr handledare.

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Vi har med stöd av skolans styrdokument och annan litteratur arbetat fram en reflektionsmodell som vi vill anvÀnda oss av i vÄr framtida lÀrarroll. Modellen har sin grund i att elever skall reflektera i sin lÀrprocess. Syftet med vÄr undersökning Àr att se om elever och lÀrare genom reflekton kan nÄ ökad förstÄelse om och i sin inlÀrning. Under vÄrt arbete pÄ skolan lÀt vi eleverna skriftligt reflektera över vÄra lektioner och över sin inlÀrning. Med stöd av reflektonerna utförde vi sedan intervjuer med eleverna och deras klassförestÄndare.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och dÀrvid jÀmföra möjligheter och instÀllningen till friluftsliv samt stÀlla detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgÄng i den kvalitativa forskningstraditionen och bestÄr av en litteraturstudie, dÀr bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jÀmföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. DÀrutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att fÄ en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmÀssigt valts ut.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hÀlsa utifrÄn styrdokumenten och se om mÄlen verkstÀlls i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hÀlsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och UtbildningsnÀmnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fÀltanteckningar har vi kunnat se hur man i tvÄ kommuner arbetar med hÀlsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hÀlsoarbetet varierat men överlag saknas ett lÄngsiktigt medvetet tÀnkande gÀllande hÀlsa. I vÄrt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hÀlsa pÄ ett medvetet sÀtt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlÀgga goda vanor i tidiga Är..

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur förÀldrar med barn i neuropsykiatriska svÄrigheter ser pÄ det stöd deras barn fÄtt i skolan. Vi har intervjuat sex förÀldrar i SkelleftÄ kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit Àr att alla barn har fÄtt nÄgon form av stöd, förÀldrarna Àr överlag nöjda med det stöd deras barn fÄtt. Enligt vÄr undersökning Àr de omrÄden skolorna skulle behöva utveckla förÀldrainflytande, skrivande av ÄtgÀrdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Dagens svenska samhÀlle krÀver en individualisering pÄ alla plan. Skolan Àr hÀr ett av de viktigaste omrÄdena för denna individualisering och i Lpo 94 stÄr att lÀsa att man ska utgÄ frÄn alla elevers erfarenheter, förutsÀttningar och behov. Syftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lÀrare och tre rektorer frÄn skolan och lÀst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering Àr ett vÀldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestÀmde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var bÄde att ta reda pÄ om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda pÄ om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda pÄ detta utgick jag ifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur utvalda lÀroböcker i engelska för grundskolan uppfyller lÀroplanens krav pÄ jÀmstÀlldhet och likabehandling samt hur förekomsten Àr av respektive kön, av mÀnniskor med olika utlÀndsk bakgrund, sexuell lÀggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra lÀroböcker i engelska för Är 9, dÀr sÄvÀl bild som text granskades. Resultatet visar att den vÀrdegrund som skolan ska förmedla enligt gÀllande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom lÀromedlen. Religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder omnÀmns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

FrÄgestÀllningen för uppsatsen tog sin utgÄngspunkt i ohÀlsan i arbetslivet vilket Àr ett viktigt och omdebatterat omrÄde. Syftet med uppsatsen var dock inte att lÀgga fokus pÄ det sjuka utan att försöka hitta exempel pÄ en arbetsplats som anser sig ha ett gott arbetsklimat. Ett gott arbetsklimat definierades i uppsatsen som: upplevelser av trivsel, möjlighet till utveckling samt en god hÀlsa. UtifrÄn fallstudien som metod genomfördes en studie pÄ en sjukvÄrdsavdelning dÀr teamarbete anvÀnts för att skapa ett gott arbetsklimat. Det genomfördes Ätta intervjuer och utöver det har Àven styrdokument legat till grund för uppsatsen.