I detta examensarbete presenteras en studie med syftet att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till uttalsundervisning pÄ SFI. En webbaserad enkÀtundersökning har frambringat kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att uttalsundervisningens roll i sprÄkundervisningen varierar stort bland SFI-lÀrare.Slutsatsen Àr att trots tillgÀngliga metoder med stöd i aktuell forskning, formuleringar i styrdokument, konsekvenser för inlÀrarens sprÄkutveckling och socialisering, uttalsundervisning bortprioriteras av vissa lÀrare. Endast en knapp majoritet av den uttalsundervisning som förekommer Àr systematisk utformad och avsaknad av generella inriktningar visar pÄ en instabilitet rörande uttalstrÀning i SFI-utbildningen. NÄgra lÀrare visar dock pÄ specifika insikter om just prosodins och satsintonationens betydelse för uttalsutvecklingen; för de studerande innebÀr resultatet att av lÀraren medvetet utformad uttalsundervisning i utbildningen Àr slumpartad. .

Vi har gjort en enkÀtstudie för att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vÀnde oss till lÀrare i grundskolans senare Är. De huvudsakliga frÄgorna i enkÀten handlade om vad lÀrarna bedömer hos eleven och hur de gÄr tillvÀga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lÀrare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansÄg vi vara att lÀrarna inte fÄtt tillrÀckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrÄn ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur vÀl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förstÄelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som rÄder Àr kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hÄllbart samhÀlle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid tvÄ olika tillfÀllen, med elever i Är 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer anvÀndes som mÀtmetod och resultaten jÀmfördes dÀrefter.

Syftet med denna undersökning var att studera hur lÀrarens roll har förÀndrats med fokus pÄ ett ökat elevinflytande. I rapporten belyses centrala styrdokument som Àr relevanta för denna undersökning och i litteraturdelen diskuterades förÀndringen i skolan, den förÀndrade lÀrarrollen och elevinflytande. Studien baserades pÄ teoretiska utgÄngspunkter kring demokrati och kommunikation kopplat till elevinflytande. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod har sex lÀrare frÄn senare delen av grundskolan intervjuats. Resultaten har kategoriserats i fyra grupper ? förÀndring, elevinflytande, lÀrarrollen och framtiden.

Syftet med denna undersökning var att göra en studie om kunskaper och attityder om hiv/aids hos svenska niondeklassare. Dessutom ville vi undersöka vilka eventuella skillnader det finns avseende genus samt svensk respektive utlÀndsk bakgrund kopplat till elevernas kunskaper och attityder. Detta intresseomrÄde har vi undersökt med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtstudie pÄ tvÄ olika skolor. Vi kan i vÄr undersökning se en tendens att flickor med utlÀndsk bakgrund inom undersökningsgruppen har sÀmre kunskaper Àn övriga elever. BetrÀffande attityderna inom undersökningsgruppen fanns generellt sett en positiv attityd gentemot hivsmittade.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en inblick i vad som styr lĂ€rarnas planering av skolĂ€mnet historia i grundskolans senare Ă„r och vilka faktorer som pĂ„verkar stoffvalet i Ă€mnet. För att fĂ„ reda pĂ„ detta har jag valt att intervjua sex SO-lĂ€rare pĂ„ olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största pĂ„verkan pĂ„ undervisningen. Även lĂ€rarens eget intresse har ett visst inflytande, dĂ„ över hur mycket uppmĂ€rksamhet ett arbetsomrĂ„de fĂ„r och vari tyngdpunkten ska ligga. LĂ€rarens lĂ€rarutbildning och skolledningen har inte nĂ„got direkt inflytande medan lĂ€roboken har inflytande pĂ„ nĂ€r ett arbetsomrĂ„de ska lĂ€ggas in i schemat.

Detta examensarbete grundar sig pÄ en undersökning gjord med elever i en 4- 6:a med 18 elever i LuleÄ kommun under vÄrterminen 2003. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna efter min undervisning anvÀnde sig av huvudrÀkningsmetoden tiotalsövergÄng, dÄ de löste de centrala uppgifterna i undersökningen. Under mina litteraturstudier har jag funnit att arbetet gÄr att förankra till sÄvÀl styrdokument som tidigare forskning. Metoden jag har anvÀnt Àr ett inledande test följt av ett skriftligt intervjuunderlag och muntliga intervjuer med fyra elever, pÄ liknande sÀtt avslutade jag undersökningen. DÀremellan fick undersökningsgruppen kontinuerlig undervisning i tiotalsövergÄngsmetoden.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sÀtt legat i topp pÄ grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk sprÄkkunskap. Den svenska grundskolan Àr fortfarande internationellt sÀtt i topp men pÄ nationell nivÄn har det skett en förÀndring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa sprÄkmoment Àven försÀmrats. Vad som orsakat denna negativa förÀndring finns det mÄnga spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till Àmnet.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur eleverna beskriver lÀrandet som sker i fritidshemmet och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver eleverna att de lÀ sig under sin vistelse pÄfritidshemmet?Vad uppfattar eleverna À viktigt att lÀa sig pÄfritidshemmet?Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ ett fritidshem med tio elever i Ärskurs tvÄ.I resultatet framstÀlls tre olika teman om elevers syn pÄ lÀrande; sociala samspelet, hÀrmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen pÄ lÀrandet uppfattas av respondenterna samt vad som Àr viktigt att lÀra sig pÄ fritidshemmet. Studien visade bland annat pÄ att eleverna sÄg mer av sitt lÀrande Àn vad vi hade förvÀntat.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr, att undersöka om barns skrivglÀdje kan vara en vÀg till att bli en god lÀsare. Barns skrivande hamnar dÄ i fokus för lÀsinlÀrningen. UtgÄngspunkter för vÄrt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, frÀmst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter frÄn olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar att barns skrivglÀdje kan leda till att de blir goda lÀsare.

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd pÄ en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillÄten kopiering av kÀllor pÄ Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lÀrarna pÄ en utvald högstadieskola i Sverige Är 2005. För att uppnÄ syftet genomförde jag en gruppenkÀt dÀr 34 lÀrare deltog och valet av gruppenkÀten stod pÄ att den ofta Àr bruklig inom verksamheter som skolan dÀr flera Àr samlade och lÀttare kan nÄs med ett frÄgeformulÀr. EnkÀtens frÄgor undersökte förekomsten av, misstÀnkta eller bevisade, fall av otillÄten kopiering och anvÀndning av InternetkÀllor dÀr eleven har haft avsikt att fuska Ären 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk pÄ skolan eller kommunen under samma period, hur lÀrarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lÀrarna sjÀlva kÀnner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkÀten lÀrarnas förslag pÄ hur fuskhanteringen skulle kunna förbÀttras, i de fall dÀr de anser att den brustit, inför framtiden.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.