Titel: VĂ„ld i nĂ€ra relationer ? Sjuksköterskors erfarenheter av att möta vĂ„ldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie.Bakgrund: År 2011 anmĂ€lde 12 471 kvinnor att de blivit utsatta för vĂ„ld i en nĂ€ra relation. Skador som vĂ„ldsutsatta kvinnor drabbas av Ă€r allt frĂ„n psykiska besvĂ€r till svĂ„ra fysiska skador. MĂ„nga av dessa kvinnor behöver komma i kontakt med sjukvĂ„rden och sjuksköterskor i olika organisationer.Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.Metod: En systematisk litteraturstudie dĂ€r inkluderade studier granskades och kvalitetsbedömdes. Resultaten analyserades och tematiserades utifrĂ„n likheter och skillnader.Resultat: Huvudresultatet pĂ„visade sjuksköterskornas kĂ€nslomĂ€ssiga svĂ„righeter att möta kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer, dĂ„ det bland annat pĂ„verkade sjuksköterskans privatliv.

Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.

För att effektivisera sÀkerhetsintroduktionen för anstÀllda och entreprenörer har företag mer och mer börjat anamma trenden med interaktiva webbaserade utbildningar och utnyttjar idag datorn för utbildning av personal. Sveriges kÀrnkraftverk och LKAB Àr exempel pÄ företag som satsat pÄ denna utbildningsform. Dessa bÄda företags introduktionsutbildningar utgör undersökningsobjekt för denna studie. Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten av dessa utbildningar ur ett anvÀndarperspektiv. Den teoretiska referensramen har utgjorts av teorier om mÀnniska-dator interaktion samt riktlinjer framtagna med utgÄngspunkt i dessa teorier.

Denna rapport beskriver skapandeprocessen av webbsidan aiducate.se, vars syfte Àr att stötta, motivera och vÀgleda gymnasieelever i sin utbildning. Projektet genomfördes sjÀlvstÀndigt utan nÄgon uppdragsgivare och pÄgick under en tidsperiod om tio veckor. Till grund lÄg en förundersökning som visade pÄ bristande motivation hos gymnasieelever. I en kompletterande enkÀtundersökning faststÀlldes det att eleverna önskade en modernisering av utbildningen med utrymme för nutida undervisningsmetoder. Som ett komplement till gymnasieutbildningen framstÀlldes dÀrför innovationen Aiducate som i framtiden ska omfatta olika verktyg för studierna.

Bakgrund:Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I bakgrunden beskrivsbröstcancer ur bÄde medicinsk och psyko-onkologiskt perspektiv. Behandlingsmetoderförklaras eftersom de har stor betydelse för patienterna att fÄ kÀnnedom omsjukdomsförloppet och beskrivs psyko-onkologiska reaktioner.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder inom psyko-onkologiför att dÀrmed belysa hur sjuksköterskan kan ge omvÄrdnad till kvinnor mednydiagnostiserad bröstcancer.Metod:Metoden bestÄr av en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga omvÄrdnadsartiklar som söktspÄ databaserna PubMed och CINAHL.Resultat:Artiklarna belyser olika omvÄrdnadsÄtgÀrder inom psyko-onkologi som kan sjuksköterskautföra för att underlÀtta tillvaron för kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Patienternareagerar individuellt och behöver dÀrför vÄrdpersonalens psyko-onkologiska stöd samtinformation/utbildning.Diskussion:Diskussionen belyser hur sjuksköterskan kan hjÀlpa dessa kvinnor genom att erbjudaemotionellt stöd genom gruppsamtal, lÀmplig information och god utbildning.Sjuksköterskor har ett stort ansvar gentemot denna patientgrupp. DÀrför Àr det viktigt attsjuksköterskan fÄr relevant specialutbildning samt handledning sÄ att de kan erbjuda etteffektivt omhÀndertagande..

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jÀmföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berÀttelser jÀmförde jag sedan med senaste Ärets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejÀmföra pÄ olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnÀmnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionÀra egenskaper.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgÄngspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lÀrande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte Àr att studera lÀrande i en kontext dÀr formellt lÀrande interagerar med informellt och avser att ge svar pÄ frÄgor om vilka förutsÀttningar och villkor som Àr nödvÀndiga för personalens lÀrande inom ramen för projektet samt hur lÀrandet utvecklas inom kontexten nÀr formellt och informellt lÀrande samspelar med varandra. Studien bygger pÄ intervjuer, enkÀter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

De religiösa och existentiella perspektiven Àr ofta förbisedda inom psykoterapin men frÄgorna om liv och död, mening och tro Àr oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn pÄ mÀnniskan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en sjÀlvklarhet i det psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie Àr att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frÄgor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, bÄde utifrÄn utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta fÄr i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frÄgor.

BakgrundEn akutmottagning Àr centrum för oförutsÀgbara hÀndelser som dödsfall, trauman och stort antal patienter. Patienterna kan vara pÄverkade av berusande substanser eller lida av psykiatriska diagnoser. SmÀrta, nervositet, hjÀlplöshet och förvirring Àr vanligt, vilket kan leda till ett vÄldsamt beteende. Den pressande arbetsmiljön pÄ en akutmottagning kan fÄ negativ inverkan pÄ omvÄrdanden av patienten samt pÄ sjuksköterskans hÀlsa. VÄld inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett vanligt problem, trots detta Àr forskningen inom omrÄdet begrÀnsad.SyfteSyftet var att belysa sjuksköterskans utsatthet för vÄld pÄ akutmottagningen.

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen Ät stödfunktionen pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anstÀllda och uppfyllde motsvarande mÄl som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnÄ syftet med detta examensarbete anvÀndes elektroniska enkÀter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. EnkÀterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och mÄlen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var sÄledes huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillÀmpades ocksÄ för att öka förstÄelsen för verksamheten.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares instÀllning till Àmnet svenska som andrasprÄk Àr.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var:? Vilken instÀllningen har nÄgra olika lÀrare till Àmnet SVA?? PÄverkar lÀrarens kunskap om Àmnet SVA dennes instÀllning till det?? Hur arbetar de olika skolorna med SVA?? Under vilka omstÀndigheter bedrivs SVA-undervisningen pÄ nÄgra skolor?Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sex kvinnliga lÀrare i varierande Äldrar och med olika utbildningar. Vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram lÀrarnas instÀllning till Àmnet.Resultatet visar att instÀllningen till Àmnet till viss del pÄverkas av lÀrarnas utbildning och erfarenhet pÄ sÄ sÀtt att lÀrare med en god utbildning eller lÄng erfarenhet inom yrket har en mer positiv instÀllning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lÀgger SVA-undervisningen pÄ den tid det passar lÀraren, vilket Àven kan vara efter elevens skoldag. LÀraren som bedriver undervisningen har mycket sÀllan nÄgon utbildningen i Àmnet.

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott nÀr Försvarshögskolan fick examensrÀtt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte Àr att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelÄg beslutet att akademisera officersutbildningen.FrÄgestÀllningarna Àr följande: Hur kan, utifrÄn valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jÀmförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken pÄverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militÀra utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle dÄ en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militÀr yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?Arbetsmetoden Àr att kritiskt undersöka innehÄllet i kÀllmaterialet och som mÀtinstrument anvÀnds statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för sÀkerhetspolitisk analys. Arbetet utgÄr frÄn hypotesen att lÄngsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas pÄ objektivitet och rationalitet.Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i tvÄ parallella spÄr med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.