Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home.Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses? experiences of their instruction to parents.Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala.Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2.

In 1990 the education training program for teachers working with children with special needs was changed. One major difference in the new program compared with the former one is that the specialized teacher is now mainly supposed to supervise teachers instead of teaching pupils who have learning difficulties. The aim of this qualitative interview study has been to find out what the specialized teachers think about there education, and how this could influence children with cognitive disabilities in special schools. I have interviewed six teachers who specialized in teaching pupils with cognitive disabilities. Three of them where educated prior to 1990 and the others were educated after 1990.

Syftet med denna undersökning Àr att förstÄ hur tvÄ individer motiverar och förklarar sina val att studera svenska pÄ Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstÄ vilka antaganden som kan tÀnkas ligga bakom beslutet. Studien Àr kvalitativ till sin karaktÀr och har inga generaliseringsmotiv. FrÄgestÀllningar för undersökningen Àr: PÄ vilket sÀtt vÀljer informanterna att motivera varför de valt att studera svenska och vilka antaganden kan tÀnkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod anvÀnds semistrukturerade intervjuer med tvÄ informanter och fenomenologisk analys. Resultatet visar att bÄda informanterna valt att studera svenska som ett sÀtt att lÀra sig sprÄket och dÀrigenom bli delaktiga i det svenska samhÀllet och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv.

Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smÀrta och obehag vid penetration, urinlÀckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. SamhÀllets syn pÄ sexualitet pÄverkar sÄvÀl patientens som sjuksköterskans syn pÄ sexualitet och kan ge svÄrigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlÀtta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjÀlpmedel tycks sjuksköterskan ha svÄrigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det Àr som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten.

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har vÀxt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhÀllets individualisering (Allvin, 2006). Individer förvÀntas bli ?sin egen agent? och stÀndigt strÀva efter att hÄlla sig anstÀllningsbara och ?anstÀllningsbarhet? har sÄledes blivit ett policybegrepp som anvÀnds flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriÀrvÀgledare Àr det relevant att förstÄ vad det innebÀr att vara anstÀllningsbar för att pÄ bÀsta sÀtt se till individens behov.

VÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi fÄ en förstÄelse för och beskriva i vilken utstrÀckning förskollÀrare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om vi kunde se en skillnad mellan förskollÀrare i kommunala förskolor och fristÄende förskolor nÀr det gÀller denna kompetens.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att studera litteratur och forskning inom Àmnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och dÀrefter gjorde vi Ätta personliga intervjuer med förskollÀrare, fem i kommunala förskolor och tre i fristÄende förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollÀrarna visade att de flesta ansÄg sig ha fÄtt nÄgon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i Àmnet.

VÄrt syfte med studien var att belysa lÀrarbehörigheten i trÀningsskolan. Studien har varit inriktad pÄ vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom trÀningsskolan. Vi har betraktat lÀrarbehörigheten utifrÄn tvÄ perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgÄr frÄn Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebÀr och hur lÀrarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lÀrarbehörigheten uppfattas.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestÄende av tre temaomrÄden: trÀningsskolan, lÀrarbehörighet och kompetens samt ?en skola för alla?, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur statens fokus för att utbilda rektorer har Àndrats över tid. Arbe-tet bestÄr i att studera tvÄ skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten Àr LÀrande ledare ? Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten Àr Tydligare ledarskap i skolan och förskolan ? förslag till en ny rektorsutbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de bÄda texternas tillkomst har det gÄtt sex Är.UndersökningsfrÄgorna Àr: Vad uttrycker de tvÄ texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förÀndringar/förskjutningar i synen pÄ rektorns roll och utbildning kan identifieras?Metoden som anvÀnts Àr diskursanalys.

I dagens samhÀlle behöver allt fler personer vÄrd. Sjuksköterskans specialitet Àr omvÄrdnad och de nyutexaminerade sjuksköterskorna förvÀntas ta ett stort ansvar. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrkeslivet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap har betydelse, stressfull period och betydelsen av stöd.

Undersökningens utgÄngspunkter Àr att studera hur pedagoger i Är 1 arbetar med bildÀmnet, samt vad de anser om Àmnet bild. I studien ingÄr fyra pedagoger som alla Àr verksamma i Är 1. De arbetar tvÄ och tvÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollÀrarutbildning, den andra genom sin lÀrarutbildning, dock tycker pedagogen att det Àr för lÀngesedan och dÀrmed inte lÀngre aktuellt och fÀrskt i minnet.

Bakgrund: Korsbandsskador Àr vanligt bland kontaktidrotter sÄ som basket, fotboll, handboll och innebandy och kan ge stora konsekvenser för idrottaren. Korsbandsskador drabbar oftare kvinnor Àn mÀn vilket kan bero pÄ en rad olika saker, bland annat anatomi. Studier har visat att med hjÀlp av knÀkontroll gÄr dessa skador att reducera. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga distriktslagstrÀnares kÀnnedom om och anvÀndandet av knÀkontroll. Studien riktade in sig pÄ trÀnare för 15-Äriga flicklag inom idrotterna basket, fotboll, handboll och innebandy.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjÀlp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar pÄ hur ett vÀlfungerande grupparbete Àr möjligt. Som frÀmsta teoretiker anvÀnde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara pÄ denna frÄga studerade jag hur grupparbete gÄr till, hur det pÄverkar studerandes lÀrande samt vilka kommunikationsmönster som uppstÄr under grupparbete som fÄr konsekvenser för lÀrandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lÀr sig att arbeta i grupp.

The purpose of this thesis is to examine the benefit of information literacy instruction in two student groups at Kristianstad University, in relation to development of critical information literacy and within the boundaries of the educational goals. This study takes on a critical information literacy perspective that combines critical pedagogy and standards for information literacy in higher education. Two methods have been used for data collection: interviews and questionnaires. According to the results of the study the information literacy instruction provided by the Kristianstad University Library is important and useful for the students in their academic studies. It also becomes clear that the information literacy differs between the two groups as a consequence of the varying information literacy instruction received by the two groups.