Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vÄr förstÄelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med tvÄ förskollÀrare, dÀr en arbetade pÄ en vanlig förskoleavdelning, den andra pÄ en resursavdelning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var fenomenologi. VÄr ansats var att fÄnga förskollÀrarnas livsvÀrld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar pÄ tvÄ olika förskolor med olika förutsÀttningar. Resultatet visar exempel pÄ hur tvÄ olika förskoleavdelningar anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vÄrd och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestÀmd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik pÄ ett lÀnslasarett, tvÄ sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre handledare som handledde enligt en bestÀmd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick frÄn en kvalitativ metod med innehÄllsanalys. I patientintervjuerna identifierades tvÄ teman och fyra kategorier. I temat ?trygghet och en upplevelse av delaktighet? beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten sÄg patientens omvÄrdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning.

Under hela yrkesrollens framvÀxt har det funnits en konflikt om yrkesrollen ska bygga pÄ vÄrd eller omsorg. Enhetscheferna i kommunens Àldreomsorg har lÀnge haft varierande utbildningsbakgrunder. De arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda förvaltnings- och avdelningschefer. Parallellt med detta Àr de sjÀlva arbetsledare för underordnad personal. I SocialtjÀnstlagen preciseras inte vilken utbildning eller erfarenhet som anses vara lÀmplig istÀllet Àr det upp till varje enskild kommun att avgöra vilken utbildning som Àr lÀmplig för enhetschefsyrket.

Den pÄgÄende utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefÀlsstudenter att erhÄlla tillrÀckligt med fartygsförlagd utbildning pÄ grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlÀgga fartygspraktik pÄ utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befÀlselever pÄ fartyg med viss svensk besÀttning, eftersom eleverna dÄ sÄgs som en rekryteringstillgÄng. Flaggstatens bestÀmmelser kunde, beroende pÄ land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahÄlla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ÀndÄ var den enskilt största anledningen till problematiken kring befÀlspraktik pÄ utlandsregistrerat tonnage..

Bland Àldre patienter i Sverige Àr undernÀring ett problem som vÀxer sig allt större.Forskning har visat att mÄnga Àldre patienter riskerar att drabbas av ohÀlsa, minskatvÀlbefinnande och lÀgre egenvÄrds kapacitet vid undernÀring (Johansson, 2004).Syftet med denna litteraturstudie var att genom omvÄrdnadsforskning belysasjuksköterskors attityder och kunskaper till nutritionsbehov ochnutritionsbedömningar hos Àldre patienter över 65 Är. En systematisk litteraturstudievaldes som metod, systematisk sökning, kritisk granskning, dataanalys samtsammanstÀllning av vetenskapliga artiklar inom problemomrÄdet gjordes. Idataanalysen framkom teman som sjuksköterskors attityd till nutrition,nutritionsbehov och nutritionsbedömning av Àldre patienter. Sjuksköterskors kunskapoch utbildning om nutritionens betydelse för patienternas vÀlbefinnande. Resultatet idenna studie visar att nutritionskunskap och utbildning bland sjuksköterskor i dag ÀrotillrÀcklig.

Plötsligt hjÀrtstopp Àr den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som pÄverkar fö?ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjÀrtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer fo?r hjÀrtstopp hos vuxen patient.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om mentorer i lÀrarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrÄn fenomenografisk metod. Syftet för studien Àr att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förstÄelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lÀrarutbildningen. Studiens resultat Àr de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lÀrande, betydelse genom lÀnkat lÀrande och villkor för lÀrande. Mentor bidrar i detta sammanhang som lÀnk till lÀrande och möjliggör utveckling och lÀrande mellan institutioner och aktörer. Det lÀnkade lÀrandet Àr en förutsÀttning för det egna lÀrandet och villkor för lÀrande.Mentors fasta koppling bÄde till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vÀgleder mÀnniskor som har fÄtt en skada eller sjukdomsom pÄverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) Àr av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vÄrd. I ett teamarbete Àr det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. FörutsÀttningar för ett bra samarbetemellan professioner Àr förstÄelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmÄga att kommunicera med andra.

Idag kan sjukvÄrden rÀdda livet pÄ allt fler mÀnniskor. Dessa personer kommer till slut hem och kan mÄnga gÄnger ha avancerade vÄrdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet Àr det personliga assistenter som arbetar hemma hos vÄrdtagaren/personen. Det finns fÄ svenska studier som fokuserar pÄ arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lÀgst utbildning.

Taktil stimulering anvÀnds inom flera olika hÀlsofrÀmjande verksamhetsomrÄden i Sverige och Àr en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. DÄ taktil stimulering Àr en relativt ny metod finns det Ànnu inte sÄ mÄnga studier i Àmnet. Syftet med studien var att belysa hur vÄrdpersonal upplever det att anvÀnda taktil stimulering i omvÄrdnadsarbetet. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken mÄn studenterna uppfattar att de har fÄtt kunskaper kring utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram under sin utbildning samt vilka kunskaper det Àr som lyfts fram.Genom en enkÀt till studenter pÄ Uppsala universitet samt en gruppintervju av lÀrarstudenter har studien velat kartlÀgga i vilken mÄn studenter upplever att deras utbildning har gett dem kunskap kring arbetet med utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram.Under 2008 gjordes en undersökning av utexaminerade lÀrare avseende hur vÀl lÀrarutbildningen har förberett dem för lÀraryrket. Svaren presenteras i propositionen för den nya lÀrarutbildningen och den uttrycker stor osÀkerhet kring arbetet med utvecklingssamtal. Av undersökningen framgÄr det att 44 % inte alls kÀnner sig förberedda att handskas med utvecklingssamtal (SOU:2009).Min undersökning Àmnade fortsÀtta utreda studenters uppfattning kring detta Àmne samt att lyfta frÄgan dÄ vi nu till hösten stÄr inför en ny lÀrarutbildning. Av resultatet framgÄr det att lÀrarstudenter uppfattar att det teoretiska innehÄllet av utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram lyser med sin frÄnvaro och Àr bristande inslag i utbildningen. Viktiga slutsatser av detta resultat Àr att frÄgan kring innehÄll och arbetet av utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram bör fÄ ta en större del av utbildningen.

Syfte Syftet med studien Àr att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhÀlle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frÄgor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhÀlle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation stÄr diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgÄngspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förstÄelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Caritasmotivet Àr kÀrnan i den vÄrdvetenskapliga vÀrdegrunden. Det innebÀr att motivet för vÄrdandet Àr medmÀnsklig kÀrlek, medlidande och barmhÀrtighet. God vÄrd utgÄr frÄn ett genuint intresse att lindra patientens lidande och vÀrna om dennes vÀrdighet. VÄrdandet Àr mer Àn vÄrdÄtgÀrder och behandling. Det finns en efterfrÄgan av att kunna mÀta och utveckla kvaliteten pÄ omvÄrdnaden.