De atypiska anstÀllningsformerna Àr vanligt förekommande, men det rÄder blandade meningar om huruvida de innebÀr sprÄngbrÀda för fast heltidsanstÀllning eller om de Àr till för att uppfylla arbetsgivarens behov för numerisk flexibilitet. Det har debatterats om atypiska anstÀllningsformer skapar differentiering pÄ den svenska arbetsmarknaden i form av A- och B- lag (Kreicbergs 2010:4). Syftet med denna undersökning Àr att förstÄ hur personer med atypisk anstÀllningsform inom olika yrkesgrupper, ser pÄ sin anstÀllning. Detta Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt synsÀtt. För att samla in det empiriska materialet gjordes halvstrukturerade tematiska intervjuer dÀr Ätta respondenter frÄn olika yrkesgrupper intervjuades.

Arbetsplatskonflikter Àr ett svÄrt Àmne som tenderar att resultera i konsekvenser för bÄde anstÀllda och chefer i organisationer. DÄ jag anser mig ha upplevt en osÀkerhet och frustration hos chefer nÀr de stÀllts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes vÀlutbildade chefer agerade pÄ sÄdant sÀtt. För att nÀrma mig en förstÄelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tÀnkas ha pÄverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.

Education as an interventionto prevent foot ulcer in adult witg diabetes mellitus.

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans lÀroplaner frÄn 1962 till 2011. Syftet Àr att granska betoningar, skillnader och likheter ur tvÄ aspekter, demokratiuppdraget som innehÄll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhÀllelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan ocksÄ beskrivas som utbildning för och i demokrati och Àr diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod och utgÄr frÄn den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebÀr en granskning av vald data, lÀroplaner för grundskolan frÄn 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inlÀst bakgrund, teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning i Àmnet.

Syftet med det hÀr arbetet var att nÀrmare undersöka hur nÄgra nutida folkmusiker övar och tÀnker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sÀtt att öva in och lÀra ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, Älder och kön med hjÀlp av öppna frÄgor. Slutsatserna Àr att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sÀtt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lÀrs ut via gehör. Folkmusikern ?mÄste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvÀgas av karaktÀr och uttryck.  Ett vanligt sÀtt att lÀra ut svensk folkmusik, Àr att först spela hela lÄten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som Àr frÄn 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 Är kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmÀktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna pÄpekar vidare att det finns behov av att utveckla samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer Àn enbart utbildning. Detta Àr vad ungdomarna i dagslÀget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nÄs.Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmÀktige underlag för ett förtydligande.

Ett hot mot informationssÀkerheten i datorbaserade system kan vara att anvÀndarna har ett lÄgt sÀkerhetsmedvetande. För att kunna upprÀtthÄlla ett högt sÀkerhetsmedvetande i informationssÀkerhet sÄ krÀvs det kunskap. Det Àr viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- sÀkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina anvÀndare i informationssÀkerhet sÄ att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som Àr nödvÀndiga för att upprÀtthÄlla ett högt sÀkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nÄ sitt mÄl med den sÀkerhetspolicy och utbildning i informationssÀkerhet som ges till de anstÀllda.

För att uppnÄ jÀmlik hÀlsa för alla Àr arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan nÄr en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hÀlsofrÀmjande arbete genom BankhÀlsan FriskvÄrd, som i sin tur anvÀnder hÀlsoombud pÄ bankkontoren. VÄrt syfte med studien var att studera Swedbanks hÀlsofrÀmjande arbete genom hÀlsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp sjÀlvförmÄga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhÄller sig alla till arbetsplatsen och har anvÀnts för att sÀtta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgÄngspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lÀrande och det salutogena perspektivet.

Syftet i detta examensarbete var att finna förĂ€ndringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrĂ„n samhĂ€llets och skolans förĂ€ndring under denna period. Vad som pĂ„verkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förĂ€ndringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag Ă€r vĂ€l medvetna om sitt livslĂ„nga lĂ€rande, de vĂ€ljer utifrĂ„n sig sjĂ€lva. FrĂ„n början har ungdomarnas val inför gymnasiet pĂ„verkats utifrĂ„n vilken samhĂ€llsklass de kommit ifrĂ„n och resultatet har dĂ„ blivit det klassiska mönstret, de ungdomar frĂ„n de högre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer högre utbildning medan ungdomar frĂ„n de lĂ€gre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer den kortare varianten av utbildning.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det sĂ„ vi vill se polisen i framtiden? GrĂ€nserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan lĂ€nderna blir större. Hur lika/olika Ă€r polisvĂ€sendet och polisutbildningen i olika lĂ€nder i Europa? I den hĂ€r undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med hollĂ€ndska poliser har legat till grund för den jĂ€mförelse jag har gjort.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Den psykiska ohÀlsan ökar i samhÀllet samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och lÀkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohÀlsa stöter pÄ fördomar i samhÀllet som Àven kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekrÀftat att det rÄder en negativ syn pÄ psykisk ohÀlsa i samhÀllet. Det finns fÄ studier som omfattar bÄde vÄrdpersonalens och patienternas perspektiv i detta Àmne. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors, lÀkares, lÀkarstudenters och undersköterskors syn pÄ psykisk ohÀlsa samt hur patienter med psykisk ohÀlsa upplever att de blir bemötta.

Bakgrund: Begreppet sjÀlvskadebeteende Àr svÄrdefinierat och tycks inte ha nÄtt konsensus inom vÄrden. Evidens tyder pÄ en ökad förekomst av, framför allt unga, patienter med sjÀlvskadebeteende. Patienterna uttrycker ett stort behov av att sjuksköterskorna har en förstÄelse för deras livsvÀrld och sjÀlvskadebeteendets bakomliggande orsaker. Sjuksköterskor Ä andra sidan upplever att de saknar utbildning och tillfÀlle för reflektion för att möjliggöra en ökad förstÄelse och förbÀttrad vÄrd kring patienter med sjÀlvskadebeteende. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av vÄrdandet av patienter med sjÀlvskadebeteende inom akutpsykiatrisk öppenvÄrd.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.