Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lÄgutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriÀrmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriÀrmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter Àr en utsatt grupp pÄ svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta Àr att gymnasieutbildning ofta Àr ett minimikrav. De teoretiska begrepp som anvÀnts i analysen Àr samhÀllelig miljö, kapital och handlingshorisont.

Syftet med studien Àr att belysa och jÀmföra hur tvÄ jÀmnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 Är som inte studerar pÄ ett nationellt eller specialutformat program. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att fÄ olika perspektiv pÄ det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda kommunerna trots att mÄlet Àr detsamma: att hitta och kartlÀgga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjÀlp baserat pÄ individuella intressen, behov och förutsÀttningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsÀtt och trycker lika starkt pÄ frivilligheten som en viktig faktor.

I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har lÄg studiemotivation. I vÄr studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsÀttningar för att se om det finns belÀgg för dessa uppfattningar. Metoden vi har anvÀnt oss av för att samla in material Àr intervjuer med lÀrare och personliga brev frÄn elever som besvarat frÄgor stÀllda av oss. Studien Àr gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lÀrares utsagor, utifrÄn Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval.

Bakgrund och problem: MÄlet med undersökningen Àr att beskriva kommunens styrsÀtt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom anvÀndningsomrÄdet Àr lite utforskat Àr sÀttetolika nivÄer i offentlig utbildningsförvaltning anvÀnder informell information, formella ochmindre formella styrmedel vÀsentligt. Undersökningen försöker ta reda pÄ om det modernarebehovet av icke finansiella mÄtt i en decentraliserad organisation Àr tillgodosett och hurinformation hÀmtas och anvÀnds för att styra mot pedagogiska och finansiella mÄl.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare anvÀnder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts pÄ tre nivÄer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnÀmnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvÀndning kommer frÄninformella kÀllor och verksamhetsrapporter. Ekonomin Àr överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs frÀmst med information frÄn informella kÀllor ochverksamhetsrapporter frÄn mÄnga typer av möten men Àven en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hÄlls anvÀnds.Riktningen av uppmÀrksamhet pÄ problem görs utifrÄn avvikelser frÄn budget,verksamhetsrapporterna och informella kÀllor.Ansvarsstyrningen utgÄr frÄn finansiella mÄtt i budgeten och mÄluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hÀmtas frÄn alla typer av rapporter och informella kÀllor men pÄverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna fÄr beslut grundade pÄ muntliginformation istÀllet för rapporter?? Hur pÄverkar den kommande anvÀndningen av BSC pÄ gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Studiens syfte Àr att undersöka utsatta ungdomar som har haft stora svÄrigheter med intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och dÀrför behövt socialtjÀnstens stöd. Fokus ligger pÄ de ungas berÀttelser i ett tillbakablickande perspektiv och hur de har upplevt vÀgen in i arbetslivet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet:? Vad upplever ungdomarna kan ha hindrat deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna kan ha bidragit till deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna att arbete tillför dem? UtifrÄn en kvalitativ ansats inhÀmtades empirin genom intervjuer gjorda med fem ungdomar. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tvÄ olika perspektiv av social exklusion som kompletterades med hjÀlp av begreppen socialiseringsprocess samt kommunikation och relation.

För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Detta examensarbete avslutar tvÄ Ärs studier pÄ yrkeslÀrarutbildningen. Som blivande yrkeslÀrare har jag valt att blicka in i kommande förÀndringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 trÀder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förÀndringar. Efter avslutad utbildning pÄ yrkesprogrammen kommer eleverna att fÄ en yrkesexamen och ett uttryckt önskemÄl i arbetet inför reformen Àr att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anstÀllningsbarhet.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl styrdokumenten i Gy2011 stÀmmer överens med arbetsgivarnas krav pÄ blivande administratörer för att bli anstÀllningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur vÀl stÀmmer skolans krav pÄ kunskaper överens med arbetslivets krav pÄ kunskaper?Min undersökning avgrÀnsar sig till yrkesutgÄngarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service pÄ Handels- och administrationsprogrammet samt avgrÀnsar sig till tre lÀn i södra Sverige.Med en jÀmförande dokumentanalysmetod studerar jag lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmÄlen för Handels- och administrationsprogrammet, Àmnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrÄn gjorda avgrÀnsningar och urval.Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten stÀller mer krav pÄ generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav pÄ kunskaper.

Avsikten med denna studie var att identifiera upplevelsen av högskolan bland första och andra generationens akademiker. Detta Àr en kvalitativ studie vars empiriska material bestÄr av intervjuer med Ätta personer. Intervjuerna belyser upplevelsen av högskolan. Högskolan i Sverige har expanderat och utvecklats under Ärens lopp. Att studera vid högskolan har förlorat sitt unikum.

Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benÀmns inom forskning som dropouts och kan av samhÀllet betraktas som en problematisk grupp pÄ arbetsmarknaden. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förvÀntningar kan pÄverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frÄgestÀllningar Àr enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande frÄn lÀrare, skolpersonal och övriga vuxna under uppvÀxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstÄs i relation till normer och förvÀntningar de tycks ha förhÄllit sig till under uppvÀxten? Kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att genom intervention utvÀrdera vilken effekt Positiv Psykologi, i form av CASIO-modellen, har pÄ vÀlmÄende, stresshantering och copingförmÄga hos elever som gÄr tredje Äret pÄ en idrottsinriktad gymnasieutbildning. VÄra frÄgestÀllningar var:- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i interventionsgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i kontrollgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan interventions- och kontrollgruppen i för- och eftertesten?MetodVi har anvÀnt oss av en kvantitativ interventionsstudie som pÄgick i sex veckor med en grupp elever som gick tredje Äret pÄ ett idrottsinriktat gymnasium som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval. Interventionen hade CASIO-modellen ( Circumstances, Attitude, Standards, Importance & Other things) som grund. Denna modell Àr sprungen ur den positiva psykologin, och den syftar till att ge deltagarna verktyg att lösa problem i livet och öka sin livskvallitet.

Forskningsstudier visar pÄ att en hel del ungdomar slutar att rida pÄ ridskola. Det Àr dÀrför intressant att undersöka orsaken till varför de gör det. Vi tror att ett minskat antal ridande pÄ ridskolor kan ha en pÄverkan pÄ sporten i framtiden. Det vara svÄrt som instruktör pÄ ridskola att fÄ reda pÄ den riktiga orsaken till varför varje elev slutar, dÄ det kan vara ett kÀnsligt Àmne. Det kan ocksÄ vara sÄ att man som instruktör kan bli vÀldigt förvÄnad att en viss elev slutar, eller fortsÀtter rida dÄ man har haft en annan uppfattning av eleven.Huvud syfte: Att försöka belysa varför ungdomar vÀljer att sluta rida pÄ ridskola och att upplysa ridskolorna om vilka anledningar det kan finnas för ungdomar att sluta rida pÄ ridskola.

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ större kÀnnedom och söka svar pÄ vad som frÀmst motiverar och driver grundskoleelever till att vÀlja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar Àven svar pÄ hur elever upplever skolgÄngen i gymnasiet med fokus pÄ bÄde skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gÀller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.VÄr studie Àr genomförd pÄ ett kvalitativt arbetssÀtt och bygger pÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, dÀr tvÄ grupper med totalt Ätta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien Àr att skolors marknadsföring i form av gymnasiemÀssor och studievÀgledning i grundskolan inte pÄverkar eleverna nÀmnvÀrt i sina gymnasieval. Eleverna sjÀlva vÀljer helst gymnasieskola utefter familj och vÀnners referenser dÀr förÀldrarnas Äsikter i bÄde skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall Àven Àr avgörande. Den geografiska nÀrheten till skolan Àr ocksÄ av stor betydelse dÄ eleverna vill ha den komforten.

Den moderna pedagogiken handlar om att ha en helhetssyn dÀr fokus pÄ inlÀrningssituationen inte enbart avser att en lÀrare med breda kunskaper, eller tillgÄng till fina lÀromedel innebÀr goda lÀrprocesser. Motivationen, miljön, individen, kunskapen Àr alla lika viktiga pedagogiska pusselbitar för att förmedla och befÀsta kunskap. I dagens gymnasieskola finns förutom de rent teoretiska programmen, vilka i sak Àr en förberedande utbildning för elever som Àmnar lÀsa vidare vid universitetet ocksÄ de yrkesförberedande programmen dÀr mÄlare, elektriker, snickare etc. erhÄller en yrkesutbildning. Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar har i första hand fokus pÄ det efterkommande yrkeslivet, dÀr huvuddelen av utbildningstiden bestÄr av karaktÀrsÀmnesundervisning.