ABSTRACT Lotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrÄn ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen halvfart/distans, Malmö Högskola MÄnga elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillrÀckligt stöd i sin mentor pÄ skolan.

Detta Àr en undersökning av varför sÄ fÄ killar gÄr pÄ estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som gÄr estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser pÄ genus i förhÄllande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas nÀrhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgÄr Àven att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstÄnd frÄn omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som vÀljer att studera till lÀrare i idrott och hÀlsa samt till trÀnare pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (Älder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera pÄ GIH i Stockholm, och pÄ vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken frÄn trÀnarprogrammet och 48 stycken frÄn lÀrarprogrammet. Studenterna svarade pÄ en enkÀt som tog upp frÄgor rörande studenternas bakgrund och studieval. EnkÀtsvaren bearbetades sedan i SPSS dÀr signifikansnivÄn sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vÄr undersökning tolkades sedan med hjÀlp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fÀlt.ResultatMedelÄldern pÄ lÀrarprogrammet var 24,5 Är samt 25,2 Är för studenter pÄ trÀnarprogrammet.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen pÄverkats av olika samhÀllsfaktorer. I uppsatsen redogörs ocksÄ för nÄgra gemensamma drag som Äterfinns under de olika epokerna samt hur synen pÄ kunskap och lÀrande varierat under utbildningens framvÀxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har vÀxt fram. DÀrefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits pÄ barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för nÄgra relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen pÄ lÀrande.Studien har en kvalitativ ansats och Àr hermeneutiskt inspirerad.

ABSTRACTTitel: Kommunikation mellan hem och skola ? vilka förÀldrar tycker vad?Författare: Anette KarlssonHandledare: Per DannefjordStudien syftar till att belysa hur förÀldrarna pÄ Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlÀgga vilken typ av information förÀldrarna efterfrÄgar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förvÀntningar pÄ och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan stÀllas i kontrast till lÀrarnas Äsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Uppsatsens syfte Àr att utröna hur vÀgledarna bemöter den potentiella rollen som förÀndringsagent gÀllande elevers studie ? och yrkesval. Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra verksamma vÀgledare i grundskolan. Resultaten visar att vÀgledarna anser att kön, klass och etnicitet utgör tydliga pÄverkansfaktorer i studie- och yrkesvalet. Könstillhörigheten Àr i mÄnga avseenden avgörande för valet av gymnasieutbildning och den indikerar Àven mÀngden av efterfrÄgan pÄ vÀgledning.

Detta examensarbete ingĂ„r i utbildningen studie- och yrkesvĂ€gledarprogrammet 120 p, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om pĂ„ vilka sĂ€tt förĂ€ldrar till elever i Ă„rskurs nio har tagit del av och önskar att ta del av information om gymnasievalet. Undersökningen frĂ„n förĂ€ldrarnas perspektiv motiveras utifrĂ„n att de Ă€r ett stort stöd för eleverna och pĂ„verkar dem inför gymnasievalet. Det Ă€r dĂ€rmed viktigt att förĂ€ldrarna fĂ„r en bra och aktuell information. Arbetet ingĂ„r Ă€ven i en större kartlĂ€ggning av studie- och yrkesvĂ€gledningen i Östergötland som genomförs av Regionförbundet Östsam och Projektet ?LikaOlika?. För att fatta ett vĂ€l underbyggt beslut för val till gymnasiet Ă€r det viktigt att eleverna har god beslutskunskap; kunskap om sig sjĂ€lv och kunskap om alternativen.