23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. PÄ samhÀllsnivÄ blir effekterna lÀgre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning fÄr ofta en svag anknytning till arbetslivet och det fÄr konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser frÄn gymnasietiden före deras avbrott. Syftet Àr vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott.

Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. NÀr det nu har gÄtt ett lÀsÄr Àr det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka gymnasielÀrarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utstrÀckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lÀrande, sÄsom innehÄll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgÄngspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lÀrare om vad utbildning i entreprenörskap innebÀr. För vissa lÀrare Àr entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Det politiska mÄlet frÄn starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att dÀrefter söka och slutföra som lÀgsta nivÄ en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera Är Àr tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit sÄ mÄnga fler. Kritiken har under Ären ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. IstÀllet splittras det i fem ettÄriga program med olika inriktningar.

Elever i Ärskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att vÀlja pÄ, vilket gör att de lÀtt fastnar i en mÀngd av information som Àr svÄrsorterad. MÄnga elever i Ärskurs nio kÀnner osÀkerhet i valet av gymnasieutbildning dÄ de inte har nÄgon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sÀtta sina skolÀmnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv Àr pÄtaglig i mÄnga delar av landet, Àven om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever vÀljer utbildning pÄ orealistiska grunder eller efter pÄverkan av vÀnner. För att öka elevernas kunskap om sig sjÀlva, utbildning och arbetsmarknad behövs ÄtgÀrder vidtas.

Som utbildad kock och flitig besökare pÄ restauranger av utvald kvalité, tycker jag mig se att det Àr en övervÀgande majoritet av mÀn som huserar i vÄra restaurangkök. Syftet med denna fallstudie var att ta reda pÄ vad de kvinnor som utbildat sig för ett arbete inom restaurangbranschen arbetar med sju Är efter avslutad gymnasieutbildning. Jag anvÀnde mig av personliga, bandade intervjuer med sex slumpvis utvalda kvinnor frÄn avgÄngsklasserna pÄ HR-programmet Är 2000. Med detta ville jag ta reda pÄ: vad, var och varför de arbetar med det de gör just nu. Sammanfattningsvis visade resultatet av min fallstudie att ingen av de intervjuade kvinnorna arbetar som kock i ett restaurang-varmkök.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om före detta elever som tog examen 2005 pÄ Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rÀtt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att anvÀnda i mitt forskningsarbete Àr att intervjua en klass bestÄende av 17 elever. Jag har stÀllt frÄgor betrÀffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med nÄgot annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar pÄ att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever sÄ rÀckte inte poÀngen till att komma in pÄ de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rÀtt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielĂ€rare upplever ett Ă€mnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första sprĂ„k och elever som har svenska som sitta andrasprĂ„k. ÄmneslĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta omrĂ„de. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lĂ€rarnas strĂ€van att ge ungdomarna en sĂ„ allsidig gymnasieutbildning som möjligt dĂ€r sprĂ„k och Ă€mne ingĂ„r och som följer lĂ€roplanens uppsatta kommunikativa mĂ„l. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella Ă„tgĂ€rder och dels lokala Ă„tgĂ€rder genomföras. Dessa Ă„tgĂ€rder berör nationella kursmĂ„l sĂ„vĂ€l som genomförande av lokala Ă€mnesövergripande samverkansplaner..

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Jag har undersökt vad som har hÀnt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har Àven tagit reda pÄ vad som har hÀnt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade SamhÀllsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), Är 2001. Syftet med undersökningen Àr att försöka fÄ reda pÄ vad en utbildning pÄ Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frÄgestÀllningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hÀnt sedan. Anledningen till att jag vÀljer dessa frÄgestÀllningar och elever Àr för att jag vill att de ska ha ett lite lÀngre perspektiv pÄ sin egen utbildning och en lÀngre erfarenhet av livet.

Denna studie handlar om begreppet anstÀllningsbarhet utifrÄn lÀrare och yrkesverksamma ibageribranschen.I och med införandet av den nya lÀroplanen Gy11 Àndrades yrkesutbildningarna frÄn att varayrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat gymnasieutbildning skall varaanstÀllningsbara.AnstÀllningsbarhet Àr ett vitt begrepp och betydelsen Àndrar sig beroende av vem som anvÀndersig av det.FrÄgan Àr om tolkningarna Àr olika i bransch och skola och att man dÀrför inte kan uppnÄ Gy11:s mÄl med anstÀllningsbarhet?För att undersöka om det finns en samsyn pÄ begreppet intervjuades sex lÀrare inom restaurangoch livsmedelsprogrammet samt sex representanter frÄn branschen. De har alla lÀmnat sinaÄsikter om anstÀllningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanstÀllts till ettresultat.Resultatet visade en samstÀmmighet över vad de ansÄg vara viktigast för anstÀllningsbarheten,vilket var grundkunskaperna i yrket. .

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkÀnda betyg har rÀtt att söka en treÄrig gymnasieutbildning. Gymnasiet Àr en frivillig skolform som ger grundlÀggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhÀllsliv. Den svenska gymnasieskolan bestÄr sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, dÀr SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP) Àr det största. Ett av motiven bakom denna undersökning Àr att försöka förstÄ vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte Àr att pÄ lokal nivÄ ta reda pÄ vilka faktorer som förstaÄrseleverna pÄ SP upplever har pÄverkat dem i valet av gymnasieutbildning.