Sökresultat:
1935 Uppsatser om Yngre skog - Sida 17 av 129
Besökstudie av I2-skogen i Karlstad : Betydelsen av tätortsnära skog för samhället
Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor.
Besökstudie av I2-skogen i Karlstad : Betydelsen av tätortsnära skog för samhället
Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor.
Berättelser om vatten ovanför och under marken
Det här arbetet handlar om Mori som betyder skog påjapanska och Mori som betyder död på latin.Jag har undersökt hur jag kunde gestalta döden medhjälp av skogen. Jag har gjort en mönsterkollektionbestående av 5 digitaltryckta våder och en projicering.Mitt mål med examensarbetet har varit att förberedamig för mitt kommande yrkesliv som textilfromgivare.Jag har arbetat med att göra en kollektionsbaseradmönsteruppgift. Jag har strävat efter att bättre förståhur jag Kan bygga upp en kollektion av mönster och Jaghar testat en ny arbetsmetod..
Möjlighet eller dåligt samvete? : En kvalitativ studie av textilslöjdslärares uppfattningar om materlallära
Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir eleverna mer intresserade.
Markskadefri avverkning - från traktplanering till plantering
This study is made for Södra skog and is concerning how to minimize soil damage from planning to plantation. The purpose of the study is from the respondent?s perspectives; their own ideas and approaches.
What emerged from the interviews is that the communication between the different organization levels can be improved.
It is also important to prevent damage on the soil and to have in mind that the process of planning tracks to plantation continues for a long time and because of that, the soil condition meanwhile will change..
Examensarbete röst : Vilja-Louise Examenskonsert & Stilanalys Æ - Vokal duo
?Min magiska värld? är en textil installation avsedd att fungera som en sagohörna i ett bibliotek för barn i förskoleåldern. Med utgångspunkt i 3 mönster skapas en fantasivärld som möter barn på bibliotek. Mönstrade ylletyger har tillverkats för att sedan filtas och placeras i rummet. Meningen med mönstren är att skapa en känsla av skog, harmoni och delaktighet i rummet..
Fem yngre grundskolebarns uppfattning om sig själva som två- eller flerspråkiga
Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.
Do retention trees affect the composition of ectomycorrhizal fungi? : a comparison between clear-cuts areas with and without retention trees in pine forests
Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige.
Skogsmarksutnyttjande på Älvdalens kronopark före 1870 : en kulturhistorisk beskrivning och analys
I norra delen av Sverige levde allmogen på jakt, fiske, boskapsskötsel och byteshandel innan
storskiftet på 1800-talet. I Älvdalen levde man på detta sätt fram till ungefär 1870-talet.
Åkerjorden var en bristvara och man vistades på fäbodar under sommarhalvåret, där kreaturen
gick fritt och betade. Mjölkprodukterna togs tillvara genom tillverkning av ost, mese och smör
på plats. För att få gott bete till djuren brände man eller taxade träden (dödade dem genom
ringbarkning).
Försök till tefrokronologisk datering av sediment från övergången yngre dryas-preboreal genom korrelation med en tidigare studie
Syftet med denna studie var att försöka datera en sedimentstratigrafi genom att undersöka möjligheten till korrelation med resultaten från en tidigare studie via tefrokronologiska metoder. Tefrokronologi är studierna och metoderna där man identifierar och daterar tefra (vulkanaska) i lagerföljder för att användas som ett synkroniseringsverktyg mellan olika sedimentstratigrafier. I denna studie genomfördes analys av organiskt kol, XRF-scanning, extrahering och mikroskopering av tefra samt försök till kemisk analys genom elektronmikroskopering av en borrkärna från Fågelmossen i södra Sverige. Tefra hittades i botten av borrkärnan och med hjälp detta fynd i kombination med främst analys av organiskt kol kunde borrkärnans stratigrafi korreleras med resultaten från den tidigare studien..
Test av modeller för prioritering av förändringsförslag i Stora Enso Skog AB´s nya produktionsplaneringssystem VSOP
In order to evaluate the benefits and costs associated to investments in information technology (IT) managers need to be aware of the complexity in the nature of the task. Hence all the benefits that arise from the investment are not of pure economic character. The complexity of the task is even more obvious when managers also need to prioritize between a number of possible investments in order to fit a given budget.Stora Enso Skog AB is about to implement a new administration system to the organisation and due to that they will also implement a new standard system for the production planning process. In order to seek the modifications in the standard system that needs to be done to fit the organisations way of working, the managers have put together a reference group to seek out these modifications.The aim with this report is to identify a model that can prioritize these suggested modifications and test it practically with a group of future system users. The first part of the report is a literature study to map the existing models that are available.
Yngre elevers klimatoro ur pedagogernas perspektiv
Bakgrund: Klimatfrågan är ett aktuellt ämne på grund av den akuta situation världen befinner sig i. I dagens samhälle får barn kunskap om klimatrelaterade problem på många olika sätt t.ex. genom föräldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrämma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lärare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna får en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenägna och får kunskaper till att verka för en förändring mot ett bättre klimat.
Trädens utveckling efter att de har lämnats som naturhänsyn : tillväxt, mortalitet och strukturell förändring 6-18 år efter avverkning
Today green tree retention, together with leaving dead wood, is a common practice with the aim to reduce negative impacts on biodiversity and environment due to clear-felling. To better understand whether this conservation practice also makes a long-term difference, it is important to know what happens to these trees after harvest. Few studies have made an assessment of what happens to retention trees over a longer time period. In this study I inventoried retention trees that were left at clear-cuts six, twelve and eighteen years ago. I carried out a re-inventory of 57 retention patches (divided into free-standing tree groups, small swamp forests and edge zones) and free standing dead trees, spread over 25 previous clear-cuts in central Sweden.
Motivation vid ett produktionsföretag: en beskrivning av några anställdas drivkrafter
Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos några produktionsarbetare inom två ålderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgår från frågan om vad som motiverar fem äldre respektive fem yngre produktionsanställda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgångspunkten baseras på behovsteorier och studier kring industriarbetares inställning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gällande instrumentell inställning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.
IAS 41 - Värdering av skog
Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.