Problemformulering Den befintliga forskningen om vad som motiverar anställda att leva upp till varumärkeslöftet är ostrukturerad. Forskare använder olika nämnare för att beskriva vad som motiverar anställda men det saknas forskning som sammanställer och ger en strukturerad bild av ämnet. Därför är det nödvändigt att systematisera nämnarna för att strukturera den befintliga forskningen.Syfte Syftet med studien är att systematisera de nämnare som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet.Forskningsfråga Hur kan nämnarna som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet systematiseras?Metod Studien består av en tvärsnittsstudie av anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet. Det genomfördes en kvantitativ undersökningsmetod där kvantifierbar data samlades in med hjälp av enkäter.Slutsats För att strukturera befintlig forskning framkom det att nämnarna kunde systematiseras till de fyra faktorerna självständighet, delaktighet, ledarskap och bekräftelse.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Denna studie har undersökt hur en användares motivation att samla mynt i ett serious game påverkas av att dessa är sammankopplade med spelets gameplay. För att undersöka detta har två versioner av ett serious game skapats, ett där mynt endast kan användas för att köpa kosmetiska uppgraderingar och ett där uppgraderingarna som kan köpas, utöver kosmetiska förändringar, även påverkar spelets gameplay. 12 personer har deltagit i testet och värderat hur mycket motivation de känt då de spelat spelen. Resultatet tyder på att det inte existerar någon markant skillnad mellan hur mycket motivation testdeltagarna kände inför att samla mynt i de båda versionerna. Undersökningen skulle kunna utvecklas genom att fler tester utförs på flera olika typer av mjukvaror..

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhållning, motivation och målsättning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes åt gällande uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 män (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll på elit- respektive icke elitnivå. Studien utfördes med hjälp av frågeformulär (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de är mer uppgiftsmotiverade än resultatmotiverade och främst använde tävlingsmål.

?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.

Som det ser ut idag är konkurrensen hård gällande lediga tjänster på arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelängre räcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vårt arbeteär således att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga värderar och förhåller sig tillolika situationer som kan komma att påverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi få en insikt i hur en rekryterares värderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansåg att en kvalitativ metod lämpade sig bäst för detta ändamål, då vi villåterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ämnesområdet. För att uppnå syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ämnesområdet. Resultatet från vårt empiriska material har vidare ställtsi relation till dessa teorier.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Den här uppsatsen handlar om motivation av personal på svenska storbankers kundcenter. Bak­grunden till uppsatsen är dels diskussionen kring kundcenters ökade betydelse för företag samt problematiken kring vilka motivationsteorier som är lämpliga att använda för att moti­vera personal inom en organisation.I uppsatsen studeras personal från tre stora svenska storbankers kundcenter genom ett om­fattande enkätutskick. Uppsatsen har visat att den viktigaste faktorn för att personal på kund­center ska känna sig motiverade är att ha bra relationer med sina kollegor och överordnade. Uppsatsen har också visat att innehållsbaserade motivationsteorier är användbara för att stu­dera hur olika anställda skiljer sig i vad de värderar mest för att bli motiverade, att innehålls­baserade motivationsteorier kan användas för att förklara varför de flesta av dessa skillnader existerar samt att Herzbergs tvåfaktorsteori inte kan användas för att förklara hur mänskliga relationer påverkar en anställds motivation. .

Underökningens syfte är att se vilka faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa. Detta har gjorts genom en kvalitativ intervjustudie med sex elever som av frivilligt intresse anmält sig till att delta. I bakgrunden visas tidigare forskning om motivation. Det presenteras bland annat olika koncept som motiverar eleverna. Teorin som kommer användas i undersökningen består av Maslows motivationsteori och behovshierarki.

Människans nuvarande livsstil karakteriseras allt mer av ett felaktigt näringsintag och minskad fysisk aktivitet. Konsekvensen för individen, kan bli en ökad risk att drabbas av olika sjukdomar. Även samhället kan indirekt drabbas av kostnader i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Ett verktyg för att motverka detta är preventiva hälsoprojekt. Syftet med denna uppsats var att kartlägga olika aspekter av motivation hos deltagare i hälsoprojektet ?Ett liv i balans? för att få en förståelse av på vilket sätt ett hälsoprojekt motiverar den deltagande individen, med avseende på inre och yttre motivation.

One trend that can be seen in the EU countries is that employees want to exit from the workforce before they turn 60 years. A Dutch study of some EU countries has noticed that an early retirement from labor in many countries is considered as a social right. This has created an ?early exit-culture?. Large early outflows of the labor have created an institutionalization, the right to cease work early.

The Swedish healthcare system is characterized by lack of resources and extensive hospital queues. In order to counter these difficulties the Lund University Hospital have introduced Lean Healthcare to the hospital organization. The purpose of this scientific paper is to study the relationship between the implementation of Lean Healthcare and the experienced motivation among the staff. This essay thereby intends to impart knowledge, which could be used on future implementations of Lean Healthcare at other hospitals. In order to fulfil the purpose of this essay a case study have been conducted at two wards at the Lund University Hospital in which qualitative research interviews have been the method chosen in order to gather data.

Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre.