Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Vår undersökning handlar om tittarvanor och tillsammanstittande på webb-TV och linjär TV hos studenter på Kungliga Tekniska högskolan i åldrarna 18-30 år. Vi undersökte tre grupper; de som bara använder linjär TV (som vi givit gruppnamnet Linjär), de som bara använder webb-TV (Webb) samt de som använder båda (Kombo). Vi gjorde sedan två jämförelser av tittarvanor och tillsammanstittande, en mellan Linjär och Kombo samt en mellan Webb och Kombo. Syftet med studien var att undersöka hur tittarvanorna och tillsammanstittandet skiljer sig mellan de olika grupperna. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning där deltagarna fick svara på ett antal frågor om sina tittarvanor på linjär TV samt webb-TV.

Studien handlar om webb-TV på den svenska marknaden. Det vi ämnar svara på är två frågor, dels går det att skapa äkta varumärkeslojalitet hos konsumenter gentemot en webb-TV-aktör, dels vad som krävs för att den äkta varumärkeslojaliteten ska stärkas hos webb-TV-konsumenter? Äkta varumärkeslojalitet innebär att du som konsument är lojal både i din attityd och i ditt beteende gentemot ett varumärke. Vi har med hjälp av en intervju med en marknadskoordinator på TV4 erhållit information om det centrala och mest viktiga med en webb-TV-tjänst. Denna information, tillsammans med Kim, Morris & Swaits (2008) modell om äkta varumärkeslojalitet, har legat som grund till vår enkätundersökning.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien.Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Den här uppsatsen redogör för en studie om hur intranät används i organisationerna Ericsson och KPMG och hur intranätets möjligheter att stödja organisationens verksamhet förändras i en Webb 2.0 miljö. Syftet med studien var att underlätta olika organisationers överväganden om att ta till sig och använda sig av en Webb 2.0 standard i deras intranät. Studien består av en teoretisk referensram som sedan kopplas ihop med de intervjuer vi genomfört som mynnar ut i olika förslag på hur intranätet kan förbättras med Webb 2.0. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur och artiklar inom området intranät och Webb 2.0. Vi kom bland annat fram till i vår studie att båda dessa organisationers intranät knappt eller inte alls stödjer den tvärfunktionella kommunikation och sökningar på intranätet gav ofta alldeles för många träffar som resulterade i att personalen inte alltid fick tag i det material de var ute efter och vi visade på hur Webb 2.0 kan lösa många av de här problemen..

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben.

In this study the authors have explored the new phenomenon Web-TV and what attitude young adults in Stockholm have towards this media and the applied advertisement. Further the study includes search outs of other studies for the authors to draw parallels to compare their result to be able make conclusions. Finally, Web-TV is discussed how the commercial on Web-TV could be developed to be as responsive as possible regarding the consumers..

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå.

Idag är internet ett av de mest använda medieverktyg som bör finnas tillgängligt för alla människor, även personer med funktionsnedsättningar. Målet med denna uppsats är att undersöka om webb-tv på internet är tillgängligt för användare med funktionsnedsättning, särskilt synskadade. Två stora webb-tv-plattformar SVT Play och TV4 Play undersöks i denna uppsats för att veta om webb-tv på internet är något som är tillgängligt för synskadade användare. För att webbplatser ska vara så tillgängliga och användbara som möjligt för personer med synskador bör de följa riktlinjer som WCAG 2.0 och ISO 9241-11.För denna uppsats har det använts skrivbordsundersökningar och fallundersökningar. Två olika typer av fallundersökningar användes i denna uppsats, enkäter och observationer.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.