I den här uppsatsen försöker jag undersöka huruvida Internet kan användas för att fördjupa detdemokratiska deltagandet, d.v.s. möjligheterna för en s.k. ?Internetdemokrati?. Mer direktundersöker jag Webb 2.0 utifrån ett demokratiskt perspektiv och kopplar det till en empiriskundersökning av de demokratiska behoven i Lunds kommun.

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vår uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestått av antingen Skillpoints eller våra egna idéer..

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vår uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestått av antingen Skillpoints eller våra egna idéer..

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp människor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, män, kvinnor, elitpersoner och personer från allmänheten. Vi undersökte också vilka typer av frågor som reportern ställde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frågorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vår analys fick vi ett resultat som visade att männen fick mer utrymme än kvinnorna i webb-programmet.

Den här uppsatsen utreder möjligheterna att realisera e-Deltagande genom webb 2.0.Genom att kombinera teori från de båda ämnena och observationer från nämnvärda utförda realiseringar, utvecklas en mall till en webbtjänst för e-Deltagande som nyttjar funktioner från webb 2.0.Ur litteraturstudier och observationer identifierades ett antal nyckelfunktioner samt vilka aktuella problem som finns inom realisering av e-Deltagande. Dessa problemområden var: anonymitet, moderation, att slutplacering baseras på exponeringstid, att liknande bidrag tar röster från varandra samt röstningsmetod. För att lösa dessa genomfördes en process för deltagande design med testdeltagare från olika intressegrupper i området. Utvecklingen genomgick tre iterationer med framställning av prototyp och testsessioner under vilka mallens olika lösningar och funktioner optimerades och validerades.Uppsatsen bidrar med ett steg i utforskningen av området. Genom att tillämpa den mall som tagits fram kan offentliga instanser konsultera sina medborgare för att generera fram nya idéer och engagera dem i samhällsutformningen. .

En av lärarens stora utmaningar som pedagog är att nå fram till eleverna. Speciellt i dagens samhälle där klyftan mellan lärare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssätt inom skolan och användandet av modern teknik. Ett användande som sällan förmår att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det är intressant att utreda hur lärare på bästa sätt kan möta de förväntningar som ställs på en undervisning som är anpassad till IKT i ett postmodernt samhälle. Studien avser därför att utreda verksamma gymnasielärares IKT-användning i undervisningen genom att undersöka hur lärare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

The current state of our web is one where users can create and distribute information freely and without constraining limitations of knowledge. It?s as easy as making a Facebook status update or sending out a Tweet to make contributions to the web and we?re all doing it. Web-Giants like Facebook and Google deinate the web because they have such massive user amounts and therfore they control the information their users see. This is a problem because we?re hidden from the entire information amount that is the web in the 21st century.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

Vi valde som kandidatarbete att göra en webbapplikation för att hantera webb-tv-lösningar för att vi ville samla kompetenserna inom programmet medieteknik där videoproduktion, flashproduktion, grafik, webbutveckling samt serverhantering skulle ingå. Vår webbapplikation skulle skilja sig från redan befintliga lösningar genom att den enkelt skulle kunna anpassas för olika kunder snabbt och effektivt. Detta skulle vi uppnå genom att bygga webbapplikationen kring moduler som alla hade olika funktioner på plattformen, och kunde bytas ut med en knapptryckning. I projektet jobbade vi kring konceptet "från produktion till distribution" med vilket vi menar att både kan producera den bästa webb-tv:n samt ha den smidigaste lösningen för distribution som de flesta kunderna skulle ha råd med. På dagens marknad så är antingen lösningarna för enkla och avskalade eller för anpassade och dyra för att passa den normala kunden, med en normal kund så avser vi ett företag med cirka 10-100 anställda.

För ett litet företag med begränsade resurser kan det vara svårt att marknadsföra sig till poten-tiella kunder då traditionell reklam är dyr. Tidigare forskning visar att en webbplats vara en bra möjlighet för ett mindre företag att marknadsföra sig själva och sina produkter till en la-gom kostnad. I och med Webb 2.0 har möjligheterna att marknadsföra sig och sitt företag på nätet kraftigt ökat och kunderna har här, då de inte varit nöjda med att serveras traditionell reklam, tagit på sig att sprida sina upplevelser och syner på varumärken och produkter vidare till andra för att på så sätt kunna förmedla en mer sann bild. Denna nya del av marknadsföring som Webb 2.0 har möjliggjort sker genom ?elektronisk word of mouth? (eWOM) på sociala medier, bloggar och liknande.

Vi valde som kandidatarbete att göra en webbapplikation för att hantera webb-tv-lösningar för att vi ville samla kompetenserna inom programmet medieteknik där videoproduktion, flashproduktion, grafik, webbutveckling samt serverhantering skulle ingå. Vår webbapplikation skulle skilja sig från redan befintliga lösningar genom att den enkelt skulle kunna anpassas för olika kunder snabbt och effektivt. Detta skulle vi uppnå genom att bygga webbapplikationen kring moduler som alla hade olika funktioner på plattformen, och kunde bytas ut med en knapptryckning. I projektet jobbade vi kring konceptet "från produktion till distribution" med vilket vi menar att både kan producera den bästa webb-tv:n samt ha den smidigaste lösningen för distribution som de flesta kunderna skulle ha råd med. På dagens marknad så är antingen lösningarna för enkla och avskalade eller för anpassade och dyra för att passa den normala kunden, med en normal kund så avser vi ett företag med cirka 10-100 anställda.

Webbdesign är ett hantverk med potential till oändlig variation och oräkneliga möjligheter, men det är även en process styrd av standarder och förhållningssätt för att optimera resultatet för slutanvändaren. Begrepp så som user experience och framför allt user experience design har i och med utvecklingen blivit allt viktigare aktörer inom webbdesign. Samtidigt som de underlättar i utvecklingsprocessen genom att diktera hur design bör utformas, skapar de inte också då begränsningar av potentialen för webbdesign? Antalet variationer och möjligheter minskar drastiskt när webbdesigners anpassar sig efter dessa standarder.Den här undersökningen syftar till att utveckla nya metoder och strategier för att främja innovativ webbdesign och undersöka hur modebranschens konstanta strävan efter innovation skulle kunna inspirera och kanske till och med förändra webbdesign utvecklingen. Genom att bryta ner, analysera och sammanfoga designprocesserna för haute couture och webbdesign skapas en designmetod som ger medvetenhet i designval och hjälper att ifrågasätta standarder samt att undersöka alternativa lösningar.

Denna uppsats a?r en studie av hur teckenspra?kiga tar del av det dagliga nyhetsflo?det. Syftet med studien a?r att underso?ka vad teckenspra?kiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram fo?r teckenspra?kiga. Studiens fra?gesta?llningar a?r:Hur uppfylls teckenspra?kigas behov av nyheter idag?Tar de teckenspra?kiga del av nyheterna fra?n Nyhetstecken?Vilken betydelse har public service fo?r teckenspra?kiga?Hur o?nskar teckenspra?kiga att nyhetsutbudet utformades?Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspra?kigas behov ur ettdemokratiperspektiv?Att kunna ta del av den samha?llsinformation som finns a?r en viktig del i ett demokratiskt samha?lle.

Titel Från tidning till medieföretag ? en studie av Norrköpings Tidningarsflerkanalspublicering.Författare Anders Petersson och Sara WillermarkKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG,Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgsuniversitet.Termin Vårterminen 2009Syfte Att studera Norrköpings Tidningars flerkanalspubliceringMetod Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.Material Tidning, webb och tv.HuvudresultatVårt resultat visar att de flesta nyheter som sänds via tv-kanalen 24NT även gårvidare till tidningen och webben. Det är endast cirka 10 % som resulterar ienbart tv-nyheter. Generellt är nyhetsinnehållet mycket likt genom tv, tidningoch webb, men med vissa undantag..

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.