The aim of this master thesis is to study if the websites of the Swedish public libraries are accessible to all people. According to the library law all people must have access to the public libraries and their information services. Today, when the Internet is one of the largest sources of information, it is important that all people, including those with different kind of disabilities, children, elderly, immigrants and people with old technical equipment, have access to the public libraries websites.We have in this study considered the graphic user interface, the language, the structure and the navigation possibilities at ten public library websites. We have from a checklist of our own, based upon the opinion of different experts such as Jacob Nielsen and Tommy Sundström, investigated the websites.The main finding of our study is that the websites are generally accessible even thou we found a lack of accessible for immigrants. Most of the websites had some pages in English, but none hade all pages in this language.

Vi anser att begreppet centrala webbplatser på ett tydligt sätt beskriver de webbplatser som utgör en beroendeställning i samhället. Men är dessa webbplatser utformade på ett sådant sätt att de når fram till alla potentiella användare, som har intresse av de tjänster som tillhandahålls? Genom att undersöka användbarheten på de största Internetbankerna i samhället, inom ramen av en fallstudie, så har vi skapat oss en bild av den komplexitet som råder på denna typ av centrala webbplatser, med tanke på de behov som måste uppfyllas. De slutsatser vi kan dra av undersökningen påvisar att det finns användbarhetsproblem som främst kan kopplas till den äldre generationen av användare, men att de centrala webbplatserna i överlag är användbara..

Idag kommer det hela tiden nya enheter, alla med olika egenskaper, med möjlighet att koppla upp mot internet. Därmed blir det allt svårare för webbdesigners att anpassa webbplatser för användarens behov och förutse i vilken kontext användaren brukar webbplatsen. Syftet med studien var att undersöka hur webbutvecklare kan implementera flexibilitet för webbplatser, för att webbplatsen ska passa de olika enheterna, genom responsiv webbdesign. Vidare undersöks också hur användare upplever en webbplats utvecklad med responsiv webbdesign.Studien omfattar utvecklingen av en prototyp som också har används som grund för användartestning och kvalitativa intervjuer. Användartestningen omfattade test på en webbplats utvecklad med fasta mått samt testning av den responsiva prototypen.

AbstractFörfattare: Maria Carlsson och Hanna EliassonHandledare: Lars PalmExaminator: Ingegerd RydinTitel: Webb-tv, nästa generations kommunikationskanalÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poäng.År: HT 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation.Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriskamaterialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering ochreklam via webb-tv på olika hemsidor,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp.Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätttillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansågatt internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation.

Bakgrund: Det konsumenter oftast inte är medvetna om vid deras Internetanvändning är att de iakttas av företag. Företagen samlar avsiktligt in personlig information och spårar vilka hemsidor och produkter eller tjänster de intresserat sig av genom så kallade webb-spårningssystem. I samma takt som tekniker så som webb-spårningssystem börjat användas har också etisk marknadsföring på Internet blivit ett diskuterat och aktuellt ämne. Etisk marknadsföring på Internet handlar om vad som uppfattas som accepterat beteende av konsumenterna och företag måste ta hänsyn till konsumentens etiska koder.Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenters uppfattningar om webbspårningssystem utifrån etiska koder.Forskningsfråga: Vad är etiskt accepterat användande av webb-spårningssystem från konsumentens perspektiv?Metod: I studien har en kvalitativ forskningsstrategi samt semi-strukturerade intervjuer tillämpats.Slutsats: Slutsatsen i studien är att konsumenters uppfattningar om webb-spårningssystem inte alltid uppfyller konsumentens etiska koder.

Unga muslimer i Sverige kan via Internet möta muslimsk kultur och genom mediet känna gemenskap med andra muslimer. Att förena två kulturer är inte alltid enkelt och här kan svenska islamiska webbsidor vara till hjälp. I studien undersöks fem sådana webbplatser utifrån innehåll och utseende genom observationer och textanalyser. Innehållet på sidorna skildrar hur det kan vara för en muslim att växa upp i Sverige, men interaktiviteten och möjligheten till att träffa likasinnade som är karaktäristiskt för Internet som medium saknas. Studien visar att webbplatserna främst tillhandahåller information om islam på olika sätt men att interaktivitet inte främjas..

Målet med det här arbetet har varit att utveckla en ljudmotor skriven i JavaScript som underlättar ljuddesign för webbsidor. Ett sekundärt mål har varit att diskutera hur relevant Flash är för ljuddesign på webben och huruvida HTML5 har möjligheten att ersätta Flash i framtiden. En ljudmotor som har fått namnet Klang har utvecklats som ett JavaScriptbibliotek för integration med interaktiva webbsidor. Ljudmotorn använder Web Audio API, den nyligen föreslådda ljudstandarden för HTML5, som bas för uppspelning och processering av ljud. För att anpassa ljuddesignen för olika typer av webbsidor har Klang möjligheten att dynamiskt styra hur musik och ljud spelas upp beroende på vilken typ av webbsida den används för och hur en besökare använder denna webbsida.

Denna studie undersöker hur människor engagerar sig med och på elektroniska sociala nätverk (OSN). Syftet var att undersöka på vilket sätt som personligheten påverkar hur vi använder OSN. Data från sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulär baserat på femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet på Facebook uppskattades genom frågor utformade för denna studie.

Denna rapport handlar om ett examensarbete utfört åt multimediaföretaget Animero. Det är ett litet företag med åtta anställda som jobbar med olika multimediaproduktioner med fokus på webb- och videoproduktion. Problemet för Animero var att det saknades en ordentlig kravspecifikation i projekten och att kunderna brukade utgå ifrån vad de själva tycker om istället för att tänka på dem som ska besöka webbplatsen. Vårt uppdrag blev att utveckla en applikation som ska ta fram underlag till en kravspecifikation vid beställning av webbplatser. Applikationen ska samla in information om kundernas målgrupp, deras företagsidentitet och de funktioner de vill ha med på webbplatsen.

Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framväxten av världsomfattande öppna digitala nätverk, varav Internet är det mest kända, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjänster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsättningar vad gäller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. På grund av den digitala marknadens karaktär går utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger på en användning av så kallade elektroniska värdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör även en immaterialisering av föremål och handlingar som traditionellt sett är fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.

Studien handlar om webb-TV på den svenska marknaden. Det vi ämnar svara på är två frågor, dels går det att skapa äkta varumärkeslojalitet hos konsumenter gentemot en webb-TV-aktör, dels vad som krävs för att den äkta varumärkeslojaliteten ska stärkas hos webb-TV-konsumenter? Äkta varumärkeslojalitet innebär att du som konsument är lojal både i din attityd och i ditt beteende gentemot ett varumärke. Vi har med hjälp av en intervju med en marknadskoordinator på TV4 erhållit information om det centrala och mest viktiga med en webb-TV-tjänst. Denna information, tillsammans med Kim, Morris & Swaits (2008) modell om äkta varumärkeslojalitet, har legat som grund till vår enkätundersökning.

Denna studie undersöker hur människor engagerar sig med och på elektroniska sociala nätverk (OSN). Syftet var att undersöka på vilket sätt som personligheten påverkar hur vi använder OSN. Data från sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulär baserat på femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet på Facebook uppskattades genom frågor utformade för denna studie.

Då den webb som vi idag använder har växt snabbt har ett antal problem uppstått. Antalet tjänster är många och mängden information är stor. Den enorma informationsmängden gör att det är svårt att hitta relevant sådan vid sökningar. Om maskiner kunde hjälpa till med sökningen skulle problemet minska.Den semantiska webben beskrivs som en förlängning av den nuvarande webben skapad för att låta maskiner kunna utnyttja den information som finns representerad på webben. För att kunna göra webben maskinläsbar krävs det att webben kodas med semantisk information.

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvändare har önskemål om att lättare hitta information på offentlig sektors webbplatser. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbättras så att användarna lättare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hämtade från området för webbdesign och användbarhet påverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta på webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mån och i olika utsträckning av de olika kommunerna. Främst förekommer brister inom områdena struktur samt text och etikettering.