Abstract Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse. Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhÄller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen stÀlls inför. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osÀkerhet. De stÀllningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten Àr utifrÄn hur de Àr som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhÄllningssÀtt i arbetslagen..

Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur intensiv lÀstrÀning under en sexveckorsperiod kan pÄverka ordavkodningsförmÄgan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: I vilken utstrÀckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmÄga under sexveckors intensiv lÀstrÀning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegrÀnsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende pÄ om eleverna genomför intensiv lÀstrÀning individuellt eller i liten grupp? I vilken utstrÀckning utvecklas de elever som ocksÄ lÄg under TIL:s grÀnsvÀrde, men som inte genomförde intensiv lÀstrÀning? Mycket av tankarna inom intensiv lÀstrÀning Äterfinns inom den sociokulturella teorin dÀr inlÀrning sker i samspel med nÄgon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. VÄr studie har bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgÄngen intensiv lÀstrÀning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmÄga samt stÀrkt sin sjÀlvkÀnsla som lÀsare.

Den hÀr uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv pÄ lek, sÄ som Vygotkji presenterar sin teori i förlÀsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och sÄ som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleÄldern 1944 (1982). Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa tvÄ kÀllor, och stÀller sig frÄgan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlÀgger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet anvÀnder jag mig av det skandinaviska forskningsfÀltet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet anvÀnder jag mig av en kvalitativ textanalys dÀr jag har systematiserat de tvÄ texterna i vardera tre analysteman.

Abstract The goal of the study was to conduct an in-depth investigation of how conflicts are resolved in schools, from a pupil- and a teacher perspective. Our intention was to view and compare pupils and teachers different opinions in the school environment. A major focus was put on different ways teacher handle conflicts and how they try to prevent them. The material was acquired by interviews with both teachers and pupils. The study is based on Jean Piagets and Lev Vygotskijs visions about the cognitive developmental stage for children. The result of the study shows the teachers need to be attentive and also that the pupils generally do not notice when the teacher works to prevent conflicts.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som Àr utmÀrkande för sÀrskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger pÄ, utifrÄn personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvantitativ studie, genomförd som en enkÀtundersökning. I studien deltog 57 personal frÄn sÀrskolan i ett lÀn. Den insamlade datan har analyserats utifrÄn en kvalitativ ansats. Resultatet stÀlls mot tidigare forskning om sÀrskolepedagogik.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och i lÀrandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi gÄr Àven in pÄ definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollÀrarna arbetar mest med förhÄllningssÀtt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lÀrandemiljö. Det framkommer ocksÄ att förskollÀrarna pratar om att det kan behöva göras förÀndringar i den fysiska lÀrandemiljön men att de rent praktiskt inte gör nÄgot med den.

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ barns tankar om lek. Barns livsvÀrld bestÄr till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process dÀr barns utveckling pÄverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken Àr nÄgot som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar ocksÄ om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

Vi har i vÄr studie undersökt pÄ vilket sÀtt utemiljön kan bidra till barns sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vilka sprÄkutvecklande situationer blir synliga i den dagliga verksamheten pÄ de tvÄ förskolorna? Hur ser pedagogerna pÄ utemiljön som sprÄkutvecklande miljö? Studien Àr en kvalitativ undersökning som baseras pÄ intervjuer och observationer. Vi har huvudsakligen utgÄtt frÄn utvecklingspsykologen Lev Vygotskijs och sprÄkforskaren Rigmor Lindös teorier om sprÄkutveckling samt Owe Dahlgrens och Anders Szczepanskis tankar om utomhuspedagogik. Urvalet Àr tvÄ förskolor, varav en uteförskola och en I Ur och Skurförskola.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka arbetssÀtt pedagoger i förskolan anvÀnder sig av i arbetet med flersprÄkiga barn och deras sprÄkutveckling. Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn tre olika förskolor. I studien anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhÀver pedagogerna att flersprÄkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lÀr av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap dÀr barn kan kÀnna en stolthet över sitt ursprung.

ProblemomrÄde I lÀroplanerna beskrivs hur centralt sprÄket Àr för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det Àr bÄde ett mÄl för kunskapsutveckling och ett verktyg för lÀrande i skolan. Elever med grav sprÄkstörning har en sÄrbarhet för sprÄkburen undervisning och svÄrigheter med förstÄelse likvÀl som uttrycksförmÄga. Det stÀller sÀrskilda krav pÄ undervisningens utformning. DÀrför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lÀrandet ska vara tillgÀnglig för eleverna.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.