En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.

Syftet med studien Àr att beskriva hur nÄgra pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande i förskolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls en forskningsfrÄga sÄ att en djupare förstÄelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrÄgan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i Àmnet. VÄr studies teoretiska utgÄngspunkt Àr Lev Vygotskijs sociokulturella teori pÄ lÀrande som grundar sig pÄ att att allt lÀrande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna sÄg mÄnga fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns sjÀlvkÀnsla vilket Àr viktigt för att kreativiteten ska vÀxa och detta Àr en förutsÀttning för barns utveckling och lÀrande..

Syftet för studien Àr att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska Àmnet populÀrkultur i förhÄllande till de resultat som studien gett och frÄn de intervjuer som gjorts. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fÄtt frÄgor som berör populÀrkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populÀrkulturen kan vara ett svÄr definierat begrepp. Vid undersökningen visas det Àven finnas vissa svÄrigheter kring hur populÀrkulturen ska anvÀndas i lagom mÀngd för att vÀcka intresse hos barnen. Detta utan att populÀrkulturens ekonomiska aspekt ska pÄverka barnens status och rÀtt att fÄ en likvÀrdig vistelse pÄ fritidshemmet.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lÀrare i Àmnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhÄller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, bÄde i undervisningssituationer samt i betygsÀttning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien grundades utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys kÀnsla av sammanhang. Resultatet har visat att lÀrarna Àr vÀl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkÀnt betyg..

I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

The aim of this study is to increase the knowledge regarding the selection process of picture books by pre-school educators. My intention is to find out which criteria educators use to select the books. I have restricted the study to pre-school educators, because I wish to find out how they work with the selection process and which criteria and considerations are included. I also want to know if the children have influence in the book selection and how the books get to the pre-school.The study is based on qualitative interviews with educators at a pre-schools in my area as well as relevant publications. The questions the educators were given were semi-structured.

Syftet för studien Àr att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska Àmnet populÀrkultur i förhÄllande till de resultat som studien gett och frÄn de intervjuer som gjorts. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fÄtt frÄgor som berör populÀrkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populÀrkulturen kan vara ett svÄr definierat begrepp. Vid undersökningen visas det Àven finnas vissa svÄrigheter kring hur populÀrkulturen ska anvÀndas i lagom mÀngd för att vÀcka intresse hos barnen. Detta utan att populÀrkulturens ekonomiska aspekt ska pÄverka barnens status och rÀtt att fÄ en likvÀrdig vistelse pÄ fritidshemmet.

Arbetets syfte Àr att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svÄrigheter för elevers lÀs- och skrivutveckling kan innebÀra. Fokus ligger pÄ speciallÀrarens roll i detta arbete. De frÄgor som undersökningen besvarar Àr hur klasslÀrare och speciallÀrare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallÀrarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses pÄverka. För att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslÀrare och tre speciallÀrare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande anvÀnts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till Àmnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framtrÀder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt anvÀndandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske pÄ flera olika sÀtt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv sjÀlvbild.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka tre lÀrares arbete med lÀsförstÄelse, samt se om de har förÀndrat sina undervisningsmetoder nÀr det gÀller lÀsförstÄelse efter den nya lÀroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori för inlÀrning. En central tankegÄng i denna teori Àr att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjÀlp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda pÄ lÀrarnas undervisningsmetoder gÀllande lÀsförstÄelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som lÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre.

Vygotskijs idéer kring sambanden mellan tanke och sprÄk och Dysthes studier kring dialogiska klassrumsklimat bildar grundvalen för undersökningen. I den empiriska delen av uppsatsen finns intervjuer som har gjorts med lÀrare för skolÄr 7-9. Intervjuerna handlar om hur lÀrarna anvÀnder skrivande och samtal i undervisningen, vilka metodiska redskap som kommer i bruk för skrivande och samtal, samt i vilken mÄn de anser att sprÄket har en grundlÀggande betydelse för lÀrandet. Ett resultat av den empiriska undersökningen Àr att lÀrarna i de samhÀllsorienterande Àmnena och sprÄk hade större medvetenhet om skrivande och samtal som medel till lÀrande Àn lÀrarna i naturorienterande Àmnen och matematik. Undersökningens diskussion visar att det Àr viktigt att lÀrare har insikt i hur de ska arbeta med skrivande och samtal i undervisningen, eftersom det pÄverkar huruvida eleverna fÄr rÀtt förutsÀttningar att arbeta efter lÀroplanens anvisning om att eleverna skall kunna uttrycka tankar och idéer i tal och i skrift..

Arbetet handlar om fyra - femÄriga barns tankar om skriftsprÄket. Vi lyfter fram vikten av att förstÄ och stödja barnens intresse för skriftsprÄket. Forskning visar pÄ att barn i denna Älder har ett intresse av att skriva och ofta kan lÀra sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lÀr sig sprÄket. BÄde det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förskolors arbete med de estetiskauttrycksformerna. För att fÄ svar pÄ syftet har följande frÄgestÀllningar stÀllts: ? Vad innebÀr de estetiska uttrycksformerna i förskolan för lÀraren?? Hur arbetar förskolor med de estetiska uttrycksformerna?? Vad finns det för tanke bakom arbetssÀttet/arbetssÀtten? Uppsatsen teoretiska remverk utgÄr frÄn Deweys och Vygotskijs tankar. Metoden somhar anvÀnts Àr kvalitativa öppna intervjuer. Det resultat som kom fram var att förskolorarbetar pÄ mÄnga olika sÀtt, det finns en tydlig tanke bakom dÀr barnens delaktighet Àren viktig del.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt hur barn spontant anvÀnder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lÀrandeperspektiv, Björkvolds syn pÄ den musiska mÀnniskan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger pÄ en invandrartÀt förskola intervjuades, och dÀr genomfördes Àven observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn anvÀnder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sÄng och dans. Undersökningen visar Àven hur pedagogerna anvÀnder sig av musik i syfte att utveckla barnens sprÄk till viss del, men ocksÄ att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns sprÄkinlÀrning exempelvis i den spontana musiska leken..

I den hÀr studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i Ärskurs tvÄ och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassförestÄndare för att belysa vikten av att formulera sig pÄ ett professionellt och korrekt sÀtt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten Àr en allmÀn handling kan negativa vÀrderingar av personens egenskaper pÄverka elevens framtid. Vi har Àven studerat hur processen ser ut som helhet, frÄn planering till fÀrdigstÀlld IUP. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader gÄr det att utlÀsa mellan de olika pedagogernas arbetssÀtt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lÀrande sker i samspel med andra.