Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lÄng tid utsatts för kritik, i mÄnga fall svepande sÄdan. Inte mycket uppmÀrksamhet har dock Àgnats Ät de lÀromedel som anvÀnds pÄ sfi. Syftet med denna uppsats Àr att i nÄgon mÄn rÄda bot pÄ detta genom att analysera tvÄ lÀromedel för sfi:s nivÄ B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrÄn att lÀromedel bör Äterspegla mÄlen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi frÄn 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). FrÄgestÀllningen behandlar i vilken mÄn lÀromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmÄgor som krÀvs för att uppnÄ mÄlen för sfi.

Studiens intresseomrÄde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmÀklare. FastighetsmÀklare i Sverige Àr en yrkesgrupp som anvÀnder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bÀrbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förÀndrat yrkesgruppens arbetssÀtt och pÄverkat denna yrkesgrupp markant. Det hÀr gör att fastighetsmÀklaren Àr beroende av att tekniken fungerar och har behov av vÀlfungerande support vid uppkomna problem.

In this study, I examine how educators are working with gender. My focus has been on gender and literature. The questions I asked is how educators choose the books that are read in the preschools and if they discuss literature from a gender perspective? I used two methods in this study, observations and interviews. My main base of theory is Lev Vygotskijs? sociocultural theory.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen pÄ fritidshemmet. Genom vÄrt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes pÄ ett fritidshem med elever frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tvÄ. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade pÄ elevernas intresse och önskemÄl. För att analysera verksamheten anvÀnde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjÀlpte oss att fÄ fram viktig information för vidare arbete.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Examensarbetet behandlar Àmnet fri lek under den fria tiden pÄ fritidshem. Syftet med arbetet var att fÄ mer kÀnnedom om hur barn pÄ tvÄ fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lÀrande, samt hur fritidspedagogerna sÄg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frÄgestÀllningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen pÄ tvÄ utvalda fritidshem? Hur förhÄller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi anvÀnt oss av i arbetet Àr Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution dÀr leken och barndomen Àr institutionaliserad i dagens samhÀlle. Den nyckelteori och teoretiska ram som anvÀnds i arbetet Àr en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner.

The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning..

Denna studie Àr genomförd för att fÄ insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar Àven vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrÄn Lev Vygotskijs teori om kunskap och sprÄkutveckling analyserat vÄr empiri. Studien tittar ocksÄ pÄ hur turtagningen, vem som fÄr ordet samt hur de fÄr ordet. I analysen av turtagningen anvÀnds Catrin Norrbys modell som utgÄngspunkt.

Syftet med den hÀr studien var att synliggöra förskollÀrarens förestÀllningar om sprÄk-stimulering och fÄ djupare kunskap om hur förskollÀrare stimulerar och bemöter barnen för att frÀmja sprÄkutvecklingen. Studiens utgÄngspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framstÀller att lÀrande sker i samspel med omgivningen. I undersök-ningen anvÀnde jag observation och intervju som metoder dÀr jag tog reda pÄ hur för-skollÀrarna förhÄller sig till barns sprÄkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om sprÄkstimulering. Resultaten visade att förskollÀrarna hade ett medvetet och engagerat förhÄllningssÀtt i hur de kan hjÀlpa barnen för att stimulera deras sprÄk. SprÄkstimuleringen för dem var allt som hÀnder i vardagen, det vill sÀga inte bara de planerande aktiviteterna utan ocksÄ de vardagliga.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur pedagoger beskriver pÄ vilket sÀtt de stimulerar lekar och kamratrelationer för att undvika utanförskap. För att ta reda pÄ hur pedagogerna hjÀlper barnen i deras lek och relationer har jag undersökt vilka metoder och vilket arbetssÀtt som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som metod för att studera syfte och problemformuleringar. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit Vygotskijs sociokullturella teori och Honneths erkÀnnande teori. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna har mycket kunskap om utanförskap och om hur lek och kamratrelationer stimuleras i förskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

VĂ„rt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att frĂ€mja barns talsprĂ„ksutveckling. Detta har skett med hjĂ€lp av tvĂ„ kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lĂ€randesituationer.De resultat som undersökningen har visat Ă€r att man anvĂ€nder sig av bland annat sĂ„ng, rim, ramsor och samtal för att frĂ€mja talsprĂ„ksutvecklingen. En pedagog ansĂ„g att det var viktigt att frĂ€mja talsprĂ„ksutveckling med bakgrund i att barnens verbala sprĂ„kbruk Ă€r sĂ€mre idag Ă€n för tio Ă„r sedan. Forskningsbakgrunden vilar pĂ„ SĂ€ljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, sprĂ„kutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

ProblemomrÄde: En ny lÀroplan, LgrsÀ11 (Skoverket, 2011a) för grundsÀrskolans inriktning trÀningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i trÀningsskolan för första gÄngen kunskapsbedömas. I samtal med en rektor pÄ en trÀningsskola vÀcks vÄrt intresse eftersom rektorns syn pÄ kunskap och lÀroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig Ät. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna i trÀningsskolan ser pÄ kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stÀmmer överens med vad lÀroplanen menar att kunskap Àr. Vidare syftar den till att undersöka förutsÀttningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrÄn lÀroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fÄtt för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lÀrande och utveckling genom samspel.