Intresset för studien hÀrrör sig frÄn mÄnga Ärs arbete med lÀsinlÀrning i skolÄr ett som lÄgstadielÀrare. DÀr har jag sett stjÀrnögon tÀndas nÀr barnet knÀckt koden men ocksÄ sett ögon slÀckas nÀr hon/han inte lyckats. Jag har lÀnge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se sÄ mÄnga ögon som möjligt tÀndas i glÀdje över att ha knÀckt koden.Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarna lÄgstadielÀrare sÀger sig arbeta med lÀsinlÀrning och dÄ hur de utnyttjar samspelet, samt Àven att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lÀrarens. Studien Àr en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Vygotskijs sociokulturella teori om barns lÀrande. Förutom Vygotskij har jag ocksÄ hÀmtat resonemang frÄn BrÄten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), SÀljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig pÄ ostrukturerade intervjuer med fyra förskollÀrare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av nÀr lÀrarens ledarroll utmanas av elever. Eleverna vi Äsyftar har ingen diagnos utan det Àr elever som av nÄgon anledning visar olÀmpligt beteende i klassrummet. FrÄgorna vi belyser Àr vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjÀlp lÀraren kan fÄ att hantera problemet, hur vanligt förekommande det Àr samt om ökad yrkeserfarenhet har nÄgon inverkan. I litteraturgenomgÄngen belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser pÄ lÀrarens och elevens roll i situationen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs tankar om det sociala samspelet mÀnniskor emellan.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om Ă€mnesomrĂ„dena matematik, bild och musik. Även lĂ€roplanens mĂ„l och Ă€mnesintegrering Ă€r centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssĂ€tt för pedagogerna att göra lĂ€randet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera pĂ„ vilket sĂ€tt nĂ„gra pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrĂ„gestĂ€llningVad lĂ€gger pedagogerna fokus pĂ„, nĂ€r det gĂ€ller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har anvĂ€nts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningar och vĂ„rt syfte.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med den hÀr fallstudien Àr att visahur arbetetpÄ en förskolakan görasför att lyfta barns olika kulturerpÄ ett sÀtt som utmanar och utvecklar barns tankar om sin egen sÄvÀl som andras kulturer. I studien ses inte bara olika utlÀndska kulturella bakgrunder som betydande utan Àven sociala och ekonomiska förutsÀttningar som finns i samhÀllet.Arbetet har utgÄtt frÄn Vygotskijs sociokulturella teori dÀr barn lÀr i samspel med andraoch utvecklas framÄt genom detta.Iresultatet har det kommit framatt det handlar mycket om vilken instÀllningoch respektlÀrare har för bÄde barn, förÀldrar och de olika kulturersom de möter i förskolan.Det hÀr har ocksÄ kopplats till Banduras sociala inlÀrningsteori eftersom det innebÀr att ?barn gör som du gör?.Studien visar ocksÄ hur förskolans miljö kan anvÀndas för att bemöta olika kulturer. Genom att skapa mötesplatser för barnen i den vardagliga miljön skapas Àven förutsÀttningar för till exempel sprÄkutvecklingen hos barnen samt möjligheten att ta tillvara pÄ varandras kunskaper och erfarenheter.Resultatet visar ocksÄhurman kan arbeta inom förskolan med modersmÄlsstödutan stöd av utbildade modersmÄlsstödjare..

Vi har gjort en studie vars syfte Àr att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lÀrare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frÄgestÀllningen "Vad har lÀrare för instÀllning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frÄgestÀllningen har vi undersökt hur lÀrare ser pÄ de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn pÄ de högpresterande eleverna förÀndrats under deras yrkesverksamma Är. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lÀrare pÄ Ätta olika skolor. LÀrarna har varit verksamma i antingen minst 15 Är eller i högst fem Är.

Detta examensarbete syftar till att lyfta fram förskolebarns resonemang gÀllande stress. Vi lyfter fram och diskuterar olika teorier och begrepp angÄende stress. Delar som berörs Àr exempelsvis orsaker, symtom, hantering, lÀrarens roll, samt stress i förskolan. Vi kommer Àven att behandla en pedagogisk synvinkel utifrÄn Sommer och Vygotskijs teorier.De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn i undersökningen har varit; Vilket resonemang för barn i förskolan gÀllande begreppet stress, vad anser barnen orsaka stress hos sig sjÀlva, upplever barn i förskolan sig stressade samt hur tror barnen att de kan motverka sina stresskÀnslor? Vi genomförde intervjuer med 14 barn i fyra till sexÄrsÄldern dÀr resultatet visade sig att de förknippade stress med att ha brÄttom och att detta Àven var orsaken till stress hos dem sjÀlva.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring omrĂ„det lĂ€rande. De anser att lĂ€randet ses som en process, dĂ€r uppmĂ€rksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger i förskolan beskriver lĂ€randeprocesser, vid vilka tillfĂ€llen lĂ€randet sker och hur de skapar lĂ€rande situationer utifrĂ„n de förutsĂ€ttningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap anvĂ€nde vi oss av self report, vilket innebĂ€r att vi med hjĂ€lp av skrivna frĂ„gor kan ta reda pĂ„ vad pedagoger i förskolan har för syn pĂ„ lĂ€randet. Även observation har anvĂ€nts för att nĂ€rmare studera lĂ€randet i förskolan.ResultatResultatet visar att mĂ„nga av de tillfrĂ„gade pedagogerna anser att det finns lĂ€randesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgĂ„r Ă€ven att det Ă€r viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.

VÄr intention med uppsatsen var att synliggöra förskollÀrares tankar och handlingar kring anknytningar i förskolan, och hur dessa tankar begrÀnsar eller möjliggör barns utveckling och lÀrande. Vi ville bredda kunskapsfÀltet inom omrÄdet, bÄde för vÄr egen del men Àven för andra som möter barn i sin vardag och samtidigt fÄr en förstÄelse för anknytningens betydelse för barns utveckling. För att söka svar pÄ vÄra frÄgor, anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. De svar som framkom var att utbildningens vÀrde inom anknytning Àr tvetydigt nÀr det kommer till förskollÀrares konkreta handlingar. Personliga egenskaper vÀgs mot nyttan av utbildning.  Barngrupper i förskolan har visat sig upplevas för stora, vilket pÄverkar förskollÀrares möjligheter att skapa trygga anknytningar till barn i förskolan.

The objective with this study is to investigate the school introduction of newly arrived students, by focusing on the latter years of high school, by comparing two schools method of working.This was done by a qualitative survey based on half structured interviews and existing school documentation.The questions of the study targeted the schools method of working, how well the education was adapted to the students and if it was appropriate to them. We also asked about the school resources to meet the need of the newly arrived students. Our theoretical assumptions were based on Haugs? terms ?including integration? and ?excluding integration?, LahdenperÀs? theory about intercultural education, Vygotskijs thoughts about adapted education and finally Blossings? description of different cooperative cultures. Our results showed that school introduction for newly arrived students were formed from the schools? view on learning development and adapted education.