Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

The purpose of this study is to compare an inquiry-based teaching method for natural sciences in municipal schools and special education and to find out if this way of teaching may be helpful when working with students with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).The Swedish national curriculum of 2011 states that teaching methods should be fitted to every student?s needs and preconditions. The implication of this is very important for all students, especially for children with special needs. The theoretical framework that has been applied as a foundation for this study is Vygotskijs "Zone of Proximal Development" and Deweys "Learning by Doing". The method applied for the study is a semi structured interview and five teachers where interviewed.The result of the study shows that teachers with a higher education in natural sciences are more confident with regards to teaching natural sciences and the application of the inquiry-based way of teaching.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie att undersöka yrkesverksamma förskollÀrares förhÄllningssÀtt till den organiserade rörelselekens betydelse för barns kommunikativa lÀrande. Bakgrunden ger lÀsaren en litteraturgenomgÄng kring barns kommunikativa lÀrande och den organiseraderörelseleken i förskolan samt samband mellan dessa tvÄ faktorer. Dessa faktorer framhÄllsÀven utifrÄnett mÄngkulturellt perspektiv och utifrÄn Lev Vygotskijs pedagogiska teori. Datainsamlingsmetoden som anvÀnts för att samla in relevant data utifrÄn undersökningenssyfte, Àr genom halvstrukturerade intervjuer med utgÄngspunkt i en kvalitativ studie. Totalt treintervjuer med kvinnliga, yrkesverksamma förskollÀrare har genomförts.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lÀrande gÄr till. TIU Àr en metod som syftar till lÀrande och dÀrför tittar vi i denna undersökning pÄ vad de sociokulturella teorierna sÀger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie Àr hÀmtat frÄn eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskÀllorna medförde att materialet ursprungligen sÄg ut pÄ olika sÀtt, men det har bearbetats för att fÄ en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrÄn Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lÀrande, samt Vygotskijs teori om ?den nÀrmaste utvecklingszonen?.

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger pÄ tre förskolor i Karlskrona kommun som Àr Reggio Emilia-inspirerade, tÀnker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön pÄ dessa förskolor. Studien utgÄr ifrÄn Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus.Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tÀnker pÄ det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön pÄ förskolorna visar pÄ olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var dÀr det var..

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning pÄverkar deras lÀrande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som undervisningsmetod frÀmjar elevers motivation och lÀrande genom att besvara mina frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upplever eleverna att arbetssÀttet pÄverkar deras lÀrande och motivation? PÄ vilket sÀtt upplever eleverna att arbetssÀttet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lÀrande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjÀlpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlÀrare.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie dÀr sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras pÄ Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att eleverna upplever att bloggande huvudsakligen pÄverkar deras lÀrande och motivation i positiv riktning.

MÄlet med denna studie Àr att ta reda pÄ om och hur lÀrare i grundskolans tidigare Äldrar ser pÄ och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gÄng har varit att kunna utröna varför, hur, nÀr och inom vilka matematiska omrÄden som lÀrare vÀljer att arbeta laborativt. Metoden som anvÀnts Àr delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkÀter. Alla informanter i studien Àr yrkesaktiva lÀrare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanstÀlldes, analyserades och stÀlldes i relation till relevant litteratur.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera en grupp SO-lÀrares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har tvÄ fokusgruppintervjuer, med totalt sju lÀrare, analyserats. Samtliga lÀrare undervisar i SamhÀllsorienterade Àmnen i grundskolans senare Äldrar. UtifrÄn lÀrarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet tvÄ huvudsakliga kategorier dÀr grupparbete beskrivs som social fostran respektive Àmnesresurs. De tvÄ kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sÀtt att tala om gruppindelning och lÀraransvar.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger frÀmjar barns muntliga sprÄkutveckling. Avsikten Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin egen roll i barns muntliga sprÄkutveckling. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den nÀrmaste utvecklingszonen? dÀr barnen blir utmanade i sin utveckling med hjÀlp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns sprÄkutveckling, pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, metoder som frÀmjar barnens sprÄkutveckling samt styrdokumenten.

Examensarbetet Àr en jÀmförelse mellan tvÄ skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig pÄ intervjuerna av sex pedagoger, tre pÄ varje skola. PÄ de tvÄ skolorna dÀr undersökningen Àr gjord Àr det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som Àr intervjuade. Syftet med arbetet Àr att synliggöra och kritiskt granska tvÄ skolors arbete med Grön Flagg och jÀmföra arbetssÀtten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jÀmförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till sjÀlvstÀndiga och demokratiska individer bör de fÄ vara medbestÀmmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och Äsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lÀr i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn ser pÄ medbestÀmmande i samling och tema pÄ förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad medbestÀmmande innebÀr för förskollÀrarna och vilka förmÄgor förskollÀrarna anser att barn utvecklar genom att fÄ vara medbestÀmmande.MetodUndersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr fyra förskollÀrare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestÀmmande för förskollÀrarna innebÀr att fÄ göra sin röst hörd och fÄ möjlighet att pÄverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.