En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Bakgrund: VÄr vetenskapsteori utgÄr ifrÄn Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lÀrare i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det fÄr för eleverna. VÄr frÄgestÀllning Àr:AnvÀnder sig lÀrare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och pÄ fritidshemmet och vad anser de intervjuade lÀrarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lÀrare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lÀrarna anser att eleverna utvecklar Àr fantasi och kreativitet, social kompetens, sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samt lustfylldhet..

BAKGRUND:I vÄr bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vÄrt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar Àven vÄr teoretiska ram som utgÄr frÄn Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning och Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt. Vi presenterar Àven vÄr analysmodell för ordförrÄdsdidaktik som utgÄr frÄn Pikulski och Templetons vokabulÀrutveckling.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ordförrÄdsundervisningen i ett andrasprÄksperspektiv uttrycks och gestaltar sig pÄ tre nivÄer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivÄer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vÄr fallstudie har vi anvÀnt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus pÄ ordförrÄdsutvecklingen lÄg pÄ elevnÀra och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade sjÀlvstÀndigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivÄ.

BAKGRUND: BorÄs brandkÄrsmuseum var i behov av en ny hemsida med pedagogiska funktioner och anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt. Uppdraget gavs till den pedagogiska institutionen vid högskolan i BorÄs och resulterade till slut i det hÀr examinationsarbetet. SYFTE: Att skapa en lÀrande och interaktiv hemsida, frÀmst riktad till skolungdomar, som förmedlar den historia BrandkÄrsmuseet i BorÄs representerar. Samtidigt kommer vi att studera den process dÀr vi tillsammans med uppdragsgivarna utformar hemsidans innehÄll och funktion METOD: En aktionsbaserad ansats med inspiration av Lev Vygotskijs lÀrandeteorier. För systemutvecklingen har man utgÄtt frÄn ?Vattenfallsmodellen? och ?TvÄstegsmodellen?.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk trÀning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk trÀning pÄverkar lÀrande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse pÄverkar hjÀrnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmÄga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan pÄ motoriken, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter, tidigare forskning inom omrÄdet samt Vygotskijs och Piagets lÀrandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra nÄgon större slutsats av vÄrt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansÄg att det var av vikt att anvÀnda sig av fysisk aktivitet och motorisk trÀning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek pÄ förskolan. Vi vill Àven fÄ en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn pÄ barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsÀtt pÄ lek. Vi belyser Àven forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhÄller och Àr medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Syftet med min uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k samverkar med yrkeslĂ€rare pĂ„ gymnasiet pĂ„ nĂ„gra utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lĂ€rarna Ă€r att höja elevernas motivation att lĂ€sa det gymnasiegemensamma Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp frĂ„n praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur medialiserad populĂ€rkultur pĂ„verkar barn i deras utelekar och om det finns nĂ„gon skillnad pĂ„ pojk-lekar och flick-lekar. FrĂ„gestĂ€llningar som vi utgick ifrĂ„n var: Inspirerar medialiserad populĂ€rkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar Ă€r det det handlar om? Är det skillnad pĂ„ vilken typ av populĂ€rkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens nĂ€rmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i Ă„ldern ett- till sex Ă„r. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Att stötta barns första- och andrasprÄksinlÀrning. En fallstudie av tvÄ förskolor.SprÄkmiljöer, olika arbetssÀtt och metoder kan pÄverka barns sprÄkutveckling. I denna studie undersöks hur tvÄ förskolor arbetar för att stötta bÄde första- och andrasprÄksutveckling. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa tvÄ förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andrasprÄkutveckling och dÀrmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för sprÄket. I studien undersöks ocksÄ om pedagogerna och specialpedagogerna pÄ de bÄda förskolorna utgÄr frÄn Vygotskijs teorier att barns sprÄkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna.

Syftet med studien Àr att belysa hur barn i förskolan anvÀnder sig utav sina redan vunna literacyfÀrdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod dÀr en etnografisk fÀltstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har anvÀnt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in frÄn tvÄ förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen Àr engagerade i Àr beroende av ett antal olika faktorer.

Syftet Àr att undersöka hur formativ bedömning kan förstÄs och omsÀttas i klassrummet enligt svensklÀrare pÄ lÄgstadiet. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och utgÄr frÄn deras personliga erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna har en god förstÄelse för vad formativ bedömning innebÀr och att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av formativa strategier och tekniker i klassrummet. NÀr resultatet stÀlls i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras ocksÄ att lÀrarna i högre grad omsÀtter ett formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lÀrare deltar i aktiva diskussioner kring Àmnet, dÀr tre av lÀrarna ingÄr i regelbundna samtalstrÀffar kring formativ bedömning. LÀrarna förhÄller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lÀrarens utveckling.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Individuals of today are living in a community that encourages an inactive life. For many individuals exercise is an important part in their life and can be a health factor and contribute to the joy of living. Some environments in the individuals? everyday life are of supportive character. These supportive environments can make it easier for the individual to make healthier choices.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.