Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans vÀrld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lÀrare ses prov som en nödvÀndighet och de vÀger tungt för betygssÀttningen beroende pÄ hur eleven presterar. Dock kan man ÀndÄ se att det varierar frÄn skola till skola hur tungt proven vÀger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ elevers förhÄllningssÀtt till prov i svenska, sÀrskilt lÀsförstÄelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i Ärskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrÄn Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den hÀr undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de fÄr lÀsförstÄelseprov i svenska, men Àven att det finns mÄnga fler olika sorters prov i svenska.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet Àr att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att fÄ förstÄelse för hur tidigare suzukielever ser pÄ sin tid som suzukielev. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela nÀr de kom upp i tonÄren. Det Àr deras berÀttelser som Àr studiens empiri. Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs och SÀljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lÀr i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsÀttningar att förÀndra miljön.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervju och observation Àr de redskap som anvÀnts. I intervjuerna ingÄr tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades dÀrefter pÄ de tvÄ förskolorna som ingÄr i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom Àmnet, de önskar Àven att de fick större resurser att röra sig med.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om barn och pedagoger anvÀnder tredimensionella material pÄ tvÄ förskolor. VÄrt intresse för skapande material uppstod dÄ vi gick sidoÀmneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, dÄ vi sjÀlv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom vÄra diskussioner inom Àmnet blev vi intresserade av att ta reda pÄ om dessa material fanns ute pÄ förskolorna. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med Ätta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss frÀmst pÄ Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. VÄr slutsats Àr att tredimensionella material finns ute pÄ förskolorna, men att de sÀllan anvÀnds.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsomrÄden och erfarenheter ville vi strÀva efter att fÄ helhetsperspektiv inom omrÄdet familjesamverkan. Vi har baserat vÄrt arbete pÄ Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskÀmnet Àr en sjÀlvklarhet för alla svensklÀrare och ingÄr i styrdokumenten. Den litterÀra kanon ska ingÄ i de kunskaper eleven har med sig nÀr den gÄr ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers lÀsförstÄelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremÄl för forskning. MÄnga forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förstÄelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell dÀr en individ genomgÄr flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förstÄelse.

AbstraktSyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur lÀrare resonerar kring orsakerna och vilka ÄtgÀrder som vidtas av lÀrarna. Undersökningen belyser hur lÀrare ser pÄ begreppen dyslexi respektive lÀs- och skrivsvÄrigheter och tidigare forskning inom detta omrÄde. Vygotskijs sociokulturella teori Àr utgÄngspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhÄllits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lÀrare upplever dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter som brister i elevens förmÄga att lÀsa och skriva.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svÄrigheter de stöter pÄ och vad har förÀndrats i arbetet med dokumentation sedan lÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollÀrare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lÀrande och utveckling och Àven Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn pÄ dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden Àr största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

LÄng, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie Àr en undersökning av lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien Àr baserad pÄ lekobservationer och intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna. Under studiens gÄng har vi kunnat se bÄde kommunikation, samspel och talet i leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjÀlp i analysen.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i Ärskurs 3 i grundskolan tÀnker och arbetar med sprÄkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgÄ frÄn Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstÀrkning. Dessutom har vi inriktat oss pÄ forskning om lÀsförstÄelse, höglÀsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger pÄ tre olika skolor i olika kommuner. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, nÄgot som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna Àr införstÄdda med de olika teorier och forskning som finns pÄ omrÄdet.

BAKGRUND:Vi har utgÄtt frÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förÀndringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:VÄrt syfte Àr att följa en mÄngkulturell förÀndringsprocess som Àger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill ocksÄ undersöka vad denna förÀndring innebÀrför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av fallstudie som ansats och intervju Àr vÄr datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lÀmpar sig dÄ syftet Àr att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till Àr att den förÀndring som skett, inte hade behövt förekommaom samhÀllets struktur hade sett annorlunda ut. Det Àr samhÀllet i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara nÄgra problem frÄn början. Genom ett mÄngkulturellt klassrumskapas en förutsÀttning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt fÄr enförstÄelse för att alla Àr olika..

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrÄn begreppen kultur och etnisk mÄngfald. En undersökning har gjorts pÄ fyra fritidsenheter, pÄ olika platser i SkÄne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mÄngfalden. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om och hur fritidsverksamheterna anvÀnder sig av kultur och etnicitet ute pÄ enheterna.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svÄrigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer Àven smÄ barn. Det Àr viktigt att förskollÀrare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske dÄ barn idag vistas en stor del av sin vardag pÄ förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollÀrare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen pÄverkar förskollÀrarnas arbetssÀtt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 7 verksamma förskollÀrare. Vi har i vÄr undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgÄngspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angÄende barns utveckling.RESULTAT: Det rÄder en viss osÀkerhet kring rutinerna nÀr det gÀller barn i sorg. För-skollÀrarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollÀrare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation intrÀffar.