SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

In the Swedish Curriculum (Lpfö 1998, revised 2010) pedagogogical documentation constitute a big part. It is important that the childrens development and learning are documentated properly, both for the child itself, but also as an quality review and evaluation of the work that is made at the Preschool.In this study we have examined preschool teacher?s attitudes towards pedagogical documentation and how they work with it and use it in the daily work at the Preschool.We have also examined their own abilities to implement pedagogical documentation. For whom is the documentation made for? We also wanted to see if the children had any opportunity to influence the work.We have used a qualitative method and our study is based on six semi-structured interviews with six preschool teachers.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i Àmnet. VÄr teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt vilka bÄda ligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att med utgÄngspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i Àmnet svenska som andrasprÄk, samt undersöka vilka motiv lÀrare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nÄ studiens syfte anvÀnde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökning ingÄr tre lÀrare pÄ olika skolor som undervisar i Àmnet svenska som andrasprÄk.RESULTAT: I vÄr undersökning fann vi att lÀrarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av lÀroboken. Gemensamt för de tre lÀrarna var att de arbetade med skönlitteratur, lÀsförstÄelse och ordkunskap. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarnas motiv till det material de anvÀnde ofta grundade sig pÄ en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen Àr gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktÀr, vilket innebÀr att elevernas utsagor jÀmförs i analysen med resultat frÄn en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger pÄ sju semi-strukturerade intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio. Intervjumaterialet Àr transkriberat och kategoriserat utifrÄn den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys Àr gjord utifrÄn elevernas och lÀrare frÄn en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jÀmförelse med bl.a.

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svÄrigheter med utvidgade sys-kongrupper och pedagogers och förskolechefers tankar kring detta. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse om mot vilken bakgrund ÄldersammansÀttningen i barngruppen organiseras. VÄr studie utfördes pÄ en förskola med utvidgade syskongrupper och undersökningen bygger pÄ intervjuer med öppna frÄgor. VÄr analys grundar sig pÄ tidigare forskning och Vygotskijs teorier om barns utveckling. I stort upplever pedagogerna att det sociala gynnas men att överlag Àr utvidgade syskongrupper negativt för barnens utveckling.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..

Genom detta examensarbete vill vi undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. VÄr litteraturgenomgÄng innehÄllande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgÄr frÄn en sociokulturell lÀrandeteori, bland annat genom att vi anvÀnder oss av Vygotskijs olika teorier om lÀrande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett Àmne vilket kan utveckla barnets sociala förmÄga, kommunikationsförmÄga och som ett verktyg för att bearbeta kÀnslor. Med detta som utgÄngspunkt granskar vi lÀroplanen för förskolan och dess vikt pÄ pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall anvÀndas.

Denna studie berör skolor som Àr medlemmar i nÀtverket European Network of Health Promoting Schools och benÀmner sig som hÀlsofrÀmjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstÄ de metoder som anvÀnds inom undervisningen i hÀlsofrÀmjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning dÄ detta Àr en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvÀrderande material anvÀndes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer sjÀlvstÀndiga i sitt kunskapsinhÀmtande och skolorna anvÀnde metoder sÄsom egna undersökningar eller diskussioner.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien Àmnade Àven belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ÀmnesomrÄdet skildrades ocksÄ ur ett historiskt perspektiv. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjÀlp av en fenomenografisk ansats.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. VÄr litteraturgenomgÄng innehÄllande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgÄr frÄn en sociokulturell lÀrandeteori, bland annat genom att vi anvÀnder oss av Vygotskijs olika teorier om lÀrande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett Àmne vilket kan utveckla barnets sociala förmÄga, kommunikationsförmÄga och som ett verktyg för att bearbeta kÀnslor. Med detta som utgÄngspunkt granskar vi lÀroplanen för förskolan och dess vikt pÄ pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall anvÀndas.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att problematisera elevers, förÀldrars och lÀrares syn pÄ lÀxor. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra den lÀxsituation som framgÄr med vad lÀroplanen, Lpo 94, föresprÄkar. Studien utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningarna: Vilka positiva effekter har lÀxor pÄ eleven? Vilka negativa effekter har lÀxor pÄ eleven? Hur stÀmmer dagens lÀxsituation ihop med lÀroplanen och Vygotskijs teorier? Metoden som anvÀnts vid insamlandet av data Àr intervjuer, vilka har genomförts med elever i Är 2, 3, 5 och 6 samt deras förÀldrar och lÀrare. Resultaten som framkommit vid analysen av materialet visar att lÀxors positiva effekter Àr att de ger eleverna möjlighet till att ansvara för sina egna studier och ger förÀldrarna en möjlighet till att bli delaktiga i sina barns lÀrande.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare tÀnker kring att omsÀtta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och sedan har vi stÀllt dem mot tidigare forskning. I vÄr analys har vi kategoriserat resultatet utifrÄn teman som vi funnit i den teoretiska genomgÄngen och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrÄn Vygotskijs teorier kring den nÀrmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssÀtt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt pÄ teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, SÀljös teorier kring betydelsen av att ha förestÀllningar om lÀrande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lÀrare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsÀtta teorier i praktiken.

I den hÀr studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar bÄde elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjÀlp av en enkÀt som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man mÄnga olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkÀten förekom i skolorna och med tanke pÄ denna variation bör det gÄ att hitta rÀtt stöd för varje individ.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.