Sökresultat:
1051 Uppsatser om Vuxnas lärande - Sida 66 av 71
Minskar kvinnliga revisorer fo?rekomsten av earnings management och skiljer det sig a?t mellan la?nder med ho?g respektive la?g ja?msta?lldhet? : En ja?mfo?rande studie av svenska och baltiska bo?rsnoterade fo?retag
SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.
HĂ LLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.
Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.
Smarttelefonen - en sa?kerhetsrisk i samha?llet
Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.
Fr?n samtal till samsyn
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Bota eller banta? Livet med diabetes i det svenska folkhemmet, 1949?1975
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie
Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i
fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med
fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen.
Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre
Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell
angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven
definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med
omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det
ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.
Att tala om alkohol: statliga alkoholdiskurser dÄ och nu : En komparativ semiologisk studie av tvÄ statliga alkoholkampanjer; Spola Kröken frÄn 1971 och Festmetoden frÄn 2005
I dagens samhÀlle finner vi mÄnga budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har Àven den svenska staten producerat hÀlsokampanjer för att pÄverka unga vuxnas syn pÄ alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jÀmföra tvÄ svenska hÀlsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn pÄ alkohol. Kampanjerna som lÄg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen pÄ alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat frÄn 1970-talet dÄ Spola Kröken var aktuell, till idag, dÄ vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förÀndrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag Àr mer accepterande Àn vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avstÄndstagande frÄn alkohol har idag istÀllet blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga dÀr mÄlet Àr att minska alkoholkonsumtionen istÀllet för att förbjuda den. PÄ en denotativ som konnotativ nivÄ bÄde i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat tvÄ vÀldigt kontrasterande alkoholdiskurser.
M?jligheter och sv?righeter f?r sjuksk?terskor att bed?ma och hantera postoperativ sm?rta
Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller.
Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta.
Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.
Officiella och icke-officiella aktörer : ? En studie av synliga kÀllor i nyhetsartiklar frÄn revolutionen i Egypten 2011
Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.
Grupphandledning i Matematik. Dialogen - en vÀg att utveckla vuxnas matematikkompetenser.
Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.
Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid
Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.
Hörs det tysta ropet? Fyra unga vuxnas upplevelser av att vara tyst under grundskoletiden och samtidigt varit i skolsvÄrigheter
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra tysta elever i skolsvÄrigheter upplevt sin grundskoletid. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: ? Hur beskriver eleverna sin grundskoletid och de svÄrigheter de upplevt? Hur Àr det att vara en tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lÀrare respektive kamrater under sin grundskoletid? ? Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fÄtt och upplever de att det överensstÀmmer med deras behov av stöd? Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur upplever eleverna att grundskolan har bidragit till deras sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Teori och metod:Studien utgick ifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna erfarenheter lyftes fram. Som metod för datainsamling genomfördes halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer, med en intervjuguide som grund. Detta för att möjligheten till att stÀlla följdfrÄgor skulle finnas.
Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan - En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar
Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga
fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra
litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person.
Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en
definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en
diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet
fysisk planering.
Röders prognoser, gÄr de verkligen att lita pÄ?
I kvÀllstidningen Aftonbladet har det under flera Är publicerats artiklar med lÄngtidsprognoser för sommaren. För prognoserna stÄr en tysk man vid namn Wolfgang Röder, som tidigare arbetat pÄ meteorologiska institutionen vid Freie UniversitÀt i Berlin. Röders metod att stÀlla lÄngtidsprognoser Àr hemlig, men han har avslöjat för Aftonbladet att han bl.a. studerar vÀdret under vÄren och jÀmför med statistik frÄn tidigare Är. Han gör dessutom en rad pÄstÄenden om aprilvÀdrets pÄverkan pÄ sommarvÀdret, framförallt juli mÄnad.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur pass bra Röders lÄng- tidsprognoser Àr med det verkliga utfallet och utifall hans pÄstÄenden om april- vÀdrets pÄverkan pÄ sommarvÀdret stÀmmer.
Vad sjukvÄrden kan göra för att förhindra lÀkemedelsfel och lÀkemedelsrelaterade skador hos barn
BakgrundCirka en fjÀrdedel av alla vÄrdskador Àr lÀkemedelsrelaterade. LÀkemedelsfel definieras som misstag i medicineringen som lett till eller hade kunnat leda till lÀkemedelsrelaterad skada hos patienten. Barn Àr kÀnsligare och mer utsatta för brister och fel i lÀkemedelshanteringen Àn vuxna. LÀkemedelsdoserna till barn mÄste alltid vara individuella och rÀknas fram specifikt för varje barn. LÀkemedelskinetiken hos barn skiljer sig frÄn vuxnas.