?Syftet med vÄr uppsats Àr att söka svar pÄ hur förskollÀrarna som arbetar i Äldrarna 3-5 Är vÀljer att arbeta med barns vÀnskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vÀnskap för barn har stor betydelse för deras vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningar som vi söker svar pÄ i vÄr uppsats Àr pÄ vilket sÀtt genomför förskollÀrarna ett arbete med barns vÀnskapsrelationer i förskolan, om förskollÀraren anser att barns vÀnskapsrelationer Àr ett arbetsomrÄde att prioritera i förskolan samt vad förskollÀraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vÀnskapsrelationer. Vi söker svar pÄ frÄgorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollÀrare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgÄngspunkt utgÄr vi frÄn teorier om vad vÀnskap Àr för smÄ barn och vilken betydelse vÀnskap har för barnen.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Studiens syfte var att öka kunskap och förstÄelse om vilken betydelse frihetsberövande av fÀder kan ha för ett barn. Studiens frÄgestÀllning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fÀder och mödrar och anstÀllda inom kriminalvÄrden sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fÀder kan ha för ett barn? För att nÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers pÄverkan pÄ barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade förÀldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av tvÄ parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fÀder, tvÄ mödrar, tvÄ kriminalvÄrdstjÀnstemÀn och tvÄ beslutsfattare.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

Studiens syfte Àr att belysa pedagogers instÀllning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehÄller bl.a. ett historiskt perspektiv pÄ förskolan, delar frÄn förskolans styrdokument samt olika forskares syn pÄ hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns rollek.Uppsatsens olika frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och instÀllning har till barns rollek och om rolleken anvÀnds som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras pÄ tolv intervjuer av förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen bestÄr av en sammanstÀllning av pedagogernas intervjusvar samt citat frÄn dem.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga Äldern. Detta examensarbete fokuserar pÄ barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lÀrarna anvÀnder sig av barnlitteratur och hur litteraturen anvÀnds i förskolan och skolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀcker pedagoger barns intresse för att lÀsa? Hur sÀger pedagoger att de anvÀnder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningar har varit intervjuer med lÀrare och frÄgor i form av enkÀter för barn/elever pÄ tvÄ olika skolor.

I professionen förskollÀrare ingÄr ett jÀmstÀlldhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begrÀnsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förvÀntar sig olika saker av barn beroende pÄ om dem Àr pojkar eller flickor Àr det som skapar ojÀmstÀlldhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans vÀrld, det vill sÀga förskollÀrarna. Ett steg för förskollÀrarna att arbeta mot ojÀmstÀlldhet Àr att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen fÄ en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder barnlitteraturen i verksamheten vid höglÀsningssituationer för att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollÀrare och den insamlade empirin analyserades utifrÄn ett genusperspektiv.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrÄgor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur anvÀnds barns bilder inom lekterapin? samt Àr bildarbete en form av lek, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök pÄ lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i Äldern tre till sex Är) pÄ dessa lekterapier. Resultatet visar pÄ den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger pÄ förskolan har om modersmÄlets betydelse och dess konsekvenser för flersprÄkiga barns sjÀlvförtroende och identitet. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr förskolpedagogernas tankar om anvÀndning av modersmÄlet? Vad tÀnker förskolpedagogerna om flersprÄkiga barns sjÀlvförtroende och identitet? PÄ vilka sÀtt anser sig pedagogerna stödja modersmÄlet?.

Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en inblick i lekens betydelse för förskolebarns sprĂ„kutveckling, samt vad förskollĂ€rare gör för att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i den dagliga leken. De frĂ„gestĂ€llningar studien bygger pĂ„ Ă€r: Hur ser pedagoger pĂ„ den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna pĂ„ sin roll i barnens sprĂ„kutveckling utifrĂ„n lekens betydelse? Åtta pedagoger pĂ„ tvĂ„ förskolor intervjuades med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken Ă€r den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lĂ€r sig barnen att ta ansvar, utvecklar sjĂ€lvkĂ€nsla och trĂ€nar sin sociala kompetens.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks Àr om barn fÄr möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn fÄr möjlighet till inflytande och hur det i sÄ fall Àr kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra bÄde vuxnas och barns olika svar pÄ frÄgan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute pÄ en förskola dÀr tvÄ avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod och tillvÀgagÄngssÀttet har varit semistrukturerade intervjuer.

Att barns möjligheter till ett lÀrande Àr beroende av miljöns utformning Àr ett framtrÀdande resultat i studien och i förskollÀrarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lÀrande. Den belyser ocksÄ hur förskollÀrarna axlar det ansvar som det förstÀrkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebÀr, samt förskollÀrares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter dÄ de iordningsstÀller förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar pÄ frÄgestÀllningar nÄs med hjÀlp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin bestÄr av Ätta intervjuer med förskollÀrare frÄn en medelstor stad i sydvÀstra Sverige.

Lek Àr nÄgot som vi alla mÀnniskor kan referera till och som ger oss mÄnga minnen. Det Àr nÄgot tolkningsbart, som sÀkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen Àr. Efter nÄgra somrar som praktikant pÄ förskolor har jag lÀnge velat undersöka hur denna lek Àr kopplad till utemiljön. MÄlet med denna uppsats har varit att kartlÀgga forskning om hur utemiljön pÄverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att fÄ en större förstÄelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom omrÄdet för en framtida planering av den. Dessa mÄl har skapats utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar, som har följt mig genom arbetet. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur pÄverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? FrÄgorna Àr grunden till kandidatexamensarbetet, dÀr jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan Äterkopplats i praktiken.

Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en inblick i lekens betydelse för förskolebarns sprĂ„kutveckling, samt vad förskollĂ€rare gör för att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i den dagliga leken. De frĂ„gestĂ€llningar studien bygger pĂ„ Ă€r: Hur ser pedagoger pĂ„ den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna pĂ„ sin roll i barnens sprĂ„kutveckling utifrĂ„n lekens betydelse? Åtta pedagoger pĂ„ tvĂ„ förskolor intervjuades med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken Ă€r den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lĂ€r sig barnen att ta ansvar, utvecklar sjĂ€lvkĂ€nsla och trĂ€nar sin sociala kompetens.

De största konsekvenserna av förÀldrarnas beslut att gÄ skilda vÀgar bÀr tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt Àr det de som har rÀtt till en trygg uppvÀxt och utveckling som skall tillgodoses av förÀldrarna. Hur kan barnperspektiv framhÄllas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhÄllas? Av vem kan barnen förvÀnta sig stöd under den svÄra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan förÀldrarna som utspelas i vÄrdnads, boende och umgÀngestvister minskas? Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilken stÀllning barn som grupp har efter lagÀndringarna i förÀldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frÄgor/tvister rörande dem sjÀlva gÀllande vÄrdnad, boende och umgÀnge.