Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetet pedagoger utformar den fysiska delen av den pedagogiska miljön. Resultatet förvÀntas pÄvisa i vilken utstrÀckning pedagoger Àr medvetna om att barns vÀlbefinnande, sjÀlvbild och perception pÄverkas av förskolans miljö samt vad som styr utformandet av den. I undersökningen anvÀnds en enkÀtundersökning som sedan jÀmförts, tolkats och analyserats. I styrdokumenten förordas att miljön ska vara utvecklande och lÀrande, den ska vara anpassad efter varje enskilt barns erfarenheter, intressen, behov och Äsikter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr att vi mÀnniskor pÄverkas Ätskilligt av vÄr omgivning genom sinnesintryck. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos pedagoger om att barns vÀlbefinnande pÄverkas av den fysiska miljön men att det finns en okunskap om vad i miljön som behöver anpassas för att svara mot de enskilda barnens behov..

Syftet med studien Àr att synliggöra barns uppfattningar av förskolegÄrden med utgÄngspunkt i forskningsfrÄgorna: Finns det omrÄden pÄ förskolegÄrden som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara pÄ? Samt Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader pÄ en förskola dÀr barn i fyra till fem Ärs Älder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanstÀllts utifrÄn de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgÄ ifrÄn begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgÄngspunkt och anvÀnda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, dÄ fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegÄrden vilket sammanstÀlldes med hjÀlp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden, Mindre attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden samt Avskilda platser pÄ förskolegÄrden.

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges lĂ€saren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vĂ„r undersökning Ă€r halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna Ă€gde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten pĂ„ att respondenterna var vĂ€l insatta i ADHD problematiken. De flesta pĂ„pekade att flickors problematik mĂ„ste synliggöras. Tidig upptĂ€ckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrĂ€ndhet.

Min uppfattning Àr att alla vÄrdnadshavare inte Àr delaktiga till fullo nÀr det gÀller sitt barns skolval. DÀrför vill jag med min studie undersöka vÄrdnadshavares inflytande nÀr det gÀller valet av skolform, vilka faktorer de tycker Àr viktiga för sitt barns skolgÄng och om de Àr nöjda med skolformen deras barn gÄr i. Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa vÄrdnadshavarnas perspektiv pÄ elever som Àr mottagna i grundsÀrskolan och integrerade i grundskolan. Jag Àmnar undersöka vÄrdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering Àr ett lÀmpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vÄrdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta! Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Statistik har visat att vÀxelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att förÀldrar har separerat. Det Àr viktigt att klarlÀgga detta omrÄde för bÄde socialarbetare, förÀldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vÄrt samhÀlle. Syftet med studien har varit att fÄnga upp barns egna upplevelser av vÀxelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger pÄ tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts under intervjuerna sÄvÀl som vid analysprocessen, Àr begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur FörÀldrabalken.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tÀnker kring Äldersblandade barngrupper samt hur deras agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Mina huvudfrÄgestÀllningar behandlar hur pedagoger arbetar med Äldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar, hur de upplever arbetet med Äldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers instÀllning och agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Jag har genomfört min undersökning pÄ en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem Är. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, frÀmst med filmkamera, men Àven med löpande protokoll. Jag har Àven intervjuat de tre pedagoger som arbetar pÄ avdelningen, tvÄ förskollÀrare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar och att man inte har nÄgon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med Äldersblandade barngrupper.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

SamhÀllsutvecklingen har lett till att barns position i vÀstvÀrlden har förstÀrkts. Den har ocksÄ inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran Àr dÀrmed inte lÀngre enbart förÀldrarnas angelÀgenhet utan har ocksÄ kommit att bli en samhÀllsfrÄga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhÄlls i förskolans lÀroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsÀttningarna för denna fostran grundlÀggs just i förskolan genom att barn fÄr inflytande sÄ att de bÄde kan pÄverka sin egen situation och verksamhetens innehÄll. Komplexiteten i de bÄda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella förestÀllningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begrÀnsa barns möjligheter till inflytande.

I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan pÄ för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av under studiens gÄng har varit följande: kan och i sÄdana fall hur, lek kan inverka pÄ barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer dÀr jag med hjÀlp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjÀlp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehÄller ett mÄngfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum dÀr detta kan utvecklas.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att synliggöra barns uppfostran pÄ ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen Àr en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmÀrksammas de motsÀttningar som kan uppkomma nÀr Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rÀttigheter. Genom kvalitativ forskning fÄr ni ta del av en volontÀrs och det inhemska folkets perspektiv pÄ barnuppfostran pÄ ett barnhem i Ghana..