Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om barns lÀrande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollÀrare sÀger om barns lÀrande, samt vilka principer de har som utgÄngspunkter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr lÀrande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebÀr att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig Àr förÀnderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgÄr att förskollÀrarna ser lÀrande som nÄgot stÀndigt pÄgÄende och utgÄr frÄn barnens intressen samt arbetar för att sÀtta barnen i centrum.

Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter. Syftet var Àven att belysa fysisk aktivitet och motion som en frÄga om hÀlsa och lÀrande. Studien gjordes för att undersöka hur förÀldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hÀlsokontext samt att se hur förÀldrar som en del i barns lÀrande kan pÄverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrÄgor.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Konflikter Àr en vanlig förekommande företeelse pÄ förskolan dÄ barn med olika bakgrunder och skilda uppvÀxtvillkor möts och ska samspela med varandra. MÄnga tillfÀllen ges för barn pÄ förskolan att jÀmföra sig med andra samt att finna likheter och olikheter. Dessa olikheter kan ge upphov till onödiga konflikter som oftast baseras pÄ missuppfattningar. Uppkomst av konflikter pÄ förskolan Àr dÀrför inget mÀrkligt dÄ det stÀlls krav pÄ barnen att kunna vistas i en grupp och sÀtta sina individuella behov till sidan och att kunna infoga sig i kollektivet. Intresset med vÄr studie ligger i att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har gentemot konflikter samt vilka metoder de arbetar utifrÄn för att hantera eller förebygga konflikter pÄ förskolan. Forskningen inom detta fÀlt har pekat i samma riktning mot olika begrepp som vi har fördjupat oss i för vÄr studie.

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med nÀrmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av sjÀlv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna sÀker, rÀdd, upptagen och avfÀrdande. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekrÀftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den sÀkra stilen.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.

Vad Àr MTI? Hur pÄverkar motoriska rörelser koncentrationsförmÄgan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna pÄ vad jag sÀger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med bÄde motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och sjÀlvförtroende tillsammans med motoriska rörelser sÄ som finmotorik och grovmotorik gÄr hand i hand med inlÀrning hos barn. MTI, Motorik TrÀnar InlÀrning, Àr en metod för förÀldrar och pedagoger som hjÀlper barnen med deras motoriska rörelser och som frÀmjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilken betydelse metoden MTI har för frÀmjandet av barns koncentrationsförmÄga.

Syftet med denna undersökning Àr att visa hur den integrativa metodiken inom svenskÀmnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och dÀrmed bredda förstÄelsen för dessa metoders inverkan pÄ barns utveckling. Skolutvecklingen pÄverkas av politikers Äsikter och av den undervisningstradition som finns inom lÀraryrket, forskningen har mÄnga gÄnger svÄrt att göra sig gÀllande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lÀrandets bakomliggande processer dÄ detta kan ge mer status Ät lÀraryrket och bidra till skolutveckling. Detta Àr en jÀmförande undersökning av induktiv karaktÀr dÀr jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att fÄ mitt syfte belyst. UtifrÄn syftet har jag undersökt den Àmnesdidaktiska forskningens erfarenheter betrÀffande anvÀndandet av integrativa undervisningsmetoder.

Bakgrund: Facebook Àr ett socialt onlinenÀtverk som under sina levnadsÄr har ökat explosionsartat i popularitet. PÄ Facebook sköter mÄnga anvÀndare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig sjÀlva. Det finns inget tidigare socialt nÀtverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvÀndarna. I anvÀndandet skapas en digital identitet som lÀmnar spÄr pÄ Facebook, Àven om en anvÀndare Àr död. Kring dessa kvalÀmnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga vuxna ser pÄ sitt och andras anvÀndande av Facebook  kopplat till digitala spÄr och döden. Metod: Vi har valt att anvÀnda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

Det stÄr i lÀroplanen för förskolan att verksamheten skall lÀgga grund för ett livslÄngt lÀrande. PÄ sikt skall barnen Àven kunna tillÀgna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhÀllet behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjÀlpa dem att fÄ tillgÄng till kunskap? I denna uppsats Àr syftet att undersöka pedagogers och förÀldrars syn pÄ datorer i förskolan och hur barnen faktiskt anvÀnder datorn i vardagen. De vuxnas Äsikter framstÀlls genom intervjuer och enkÀter.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien Àmnade Àven belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ÀmnesomrÄdet skildrades ocksÄ ur ett historiskt perspektiv. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjÀlp av en fenomenografisk ansats.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. En viktig förutsÀttning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin lÀs- och skrivinlÀrning Àr att vi fÄr kunskap om vad som kÀnnetecknar god lÀs- och skrivutveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera förutsÀttningar och miljöer för god lÀs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre Äldrarna som inte har "knÀckt lÀskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ av vÄr undersökning pÄ att lÀrarens kompetens Àr av stor betydelse i den bemÀrkelsen att denne kan behÀrska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrÄn barnens behov.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.