Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.

The study which has been made is a qualitative observational study where play forms and participation of adults were observed in two preschools. The word play is defined in the study with an ?as-if? ?nature based on Knutsdotters definition which differs play and activities from each other. The observed play form has been analyzed according to the concept of imitation and imagination play. To get a complete base of the study a few children on some occasions drew what they played or would like to play.Through photographs of these drawings and how the children described and explained what they drew a connection could be made with the children?s play forms.

Samspel har stor betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag ville ta reda pÄ hur pedagogerna aktivt arbetar med barnens sprÄkutveckling genom ett samspelsperspektiv. Genom att anvÀnda mig av intervjuer och observationer registrerade jag den information som jag skulle behöva ha tillgÄng till. Pedagogerna menar att som pedagog arbetas det stÀndigt med barnens sprÄkutveckling, vilket inte tvunget betyder det talade sprÄket. SprÄk Àr allt som har med kommunikation att göra, till exempel kroppssprÄk, och andra sÀtt att göra sig förstÄdd med varandra.

The study concentrates on which significance the pre-school?s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children?s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature.

Syftet med studien Àr att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning utifrÄn verksamma lÀrares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckensprÄk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. DÀrefter presenteras tidigare forskning inom omrÄdet döva barns lÀs- och skrivinlÀrning. Det pedagogiska arbetet med döva barns lÀs- och skrivinlÀrning belyses genom intervjuer med lÀrare i svenska för döva.Dövas förstasprÄk Àr teckensprÄk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har dÀrför ett dubbelt arbete nÀr de börjar skolan; de ska lÀra sig lÀsa och skriva samtidigt som de lÀr sig ett nytt sprÄk.

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlÀgga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven studerat i vilket syfte kartlÀggning sker och vilka metoder som anvÀnds. SÀrskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av SprÄkutveckling, och nÄgra pedagogers uppfattning om detta material. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkÀter som besvarats av personal pÄ totalt 32 förskolor.Barns sprÄkutveckling Àr komplex och pÄverkas av mÄnga faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vÄrt resultat att kartlÀggning Àr nödvÀndigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och dÀrmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivÄ.

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förstÄelse för ömsesidighet med andra har svÄrare för att bedöma rÀdda ansikten Àn andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte lÀser av ögonen utan fokuserar mer pÄ munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mÀtning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av kÀnslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation pÄ 39 barn i 10-11 ÄrsÄldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rÀdd). FörÀldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmÄga att identifiera ansikten korrekt.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Sammanfattning: Studiens syfte Àr att undersöka hur barn framstÀlls i förskolans fotodokumentation utifrÄn ett konstruvistiskt perspektiv pÄ genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder frÄn Dagboken och PÀrmarna, tvÄ dokumentationsformer som frÀmst riktar sig till förÀldrar. En enkÀt delades ocksÄ ut till personalen pÄ den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare Àn flickor. Barnen framstÀlls i hög utstrÀckning som aktiva, nÄgot som samtliga pedagoger ocksÄ efterstrÀvar.

Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur man arbetar med musik pÄ olika förskolor utifrÄn en kvalitetsaspekt, dÀr förskollÀrarna sjÀlva uttrycker vad som Àr ett meningsfullt musikarbete med de Àldre barnen i förskolan (3-6 Är). Studien genomfördes under vÄrterminen 2015 med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollÀrare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansÄg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glÀdjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan anvÀndas för att utveckla barns sprÄk, samt att ett spontant musicerande Àr vÀrdefullt i sig.