VÄr studie har som syfte att undersöka nÄgra förskolelÀrares syn pÄ barns inflytande och dess betydelse för lÀrandet. Vi skapade en bild av hur pedagoger ser pÄ begreppet inflytande och hur de vÀljer att tillÀmpa det i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att inflytande Àr en viktig del i barnets utveckling till att bli sjÀlvstÀndiga demokratiska medborgare. Vi har undersökt hur pedagogerna förhÄller sig till inflytande och hur det kan vara sammankopplat till vilken barnsyn pedagogen besitter. Vi har valt att genomföra vÄr studie genom att tillÀmpa kvalitativa forskningsintervjuer för att fÄ en större förstÄelse kring detta fenomen, dÀr vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor inom LuleÄ kommun.

Inför starten av en ny förskola vÀcktes vÄrt intresse för hur samspelen mellan de yngre barnen gestaltar sig under inskolningen. Vi har tagit utgÄngspunkt i den tidigare forskningen om de yngre barnens samspel i förskolan. I den teoretiska förankringen valde vi att anvÀnda oss av Sterns teorier om barns sjÀlvutveckling och av Merleau-Pontys tan-kar om kroppens betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden. Syftet med under-sökningen var att studera barns samspel under inskolningen. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vad hÀnder i samspelet mellan de yngsta barnen (1-3 Är) under inskolningen pÄ för-skolan? Undersökningen genomfördes i tvÄ förskolegrupper med hjÀlp av videokamera och lö-pande protokoll.

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sex förskollÀrare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr:- Hur beskriver förskollÀrare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollÀrare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstÄ förskollÀrarnas egna erfarenheter och Äsikter i Àmnet.Resultatet visar att musik Àr en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen anvÀnder musik i sin lek och spontansÄngen Àr ett vanligt inslag som anvÀnds vid exempelvis blöjbyten och pÄklÀdning. Musiken kan anvÀndas för att göra trÄkiga stunder roliga, men ocksÄ som ett hjÀlpmedel att fÄnga barns intresse och koncentration för att lÀra sig nya saker.

Denna studie belyser hur barn i förskolan anvÀnder sina tidigare erfarenheter nÀr de samtalar om genus utifrÄn illustrationerna i tvÄ utvalda barnböcker. De tvÄ barnböcker som anvÀnds i studien Àr "Grodan och fÄgelsÄngen", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien Àr att undersöka hur barnen i förskolan anvÀnder sina tidigare erfarenheter nÀr de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts Àven frÄgestÀllningarna vilka yttre faktorer fokuserar barnen pÄ nÀr de beskriver genus utifrÄn illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter anvÀnder barnen nÀr de samtalar om genus. Studien Àr genomförs pÄ tvÄ olika förskolor och barnen som ingÄr i studien Àr 3-5 Är.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Syftet med examensarbetet Àr att belysa förskolelÀrares tankar kring sagor och varför sagor anvÀnds i förskolan. Jag vill ocksÄ illustrera hur förskolelÀrare arbetar med sagor för att stimulera sprÄkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskolelÀrare kring hur sagan utvecklar barns sprÄk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelÀrare och varför arbetar de med sagor? Vilka Àr skillnader och likheter i förskolelÀrarnas arbetsmetoder nÀr de arbetar med sagor? Metoden som jag anvÀnt mig av i genomförandet av studien Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ förskolelÀrare och tvÄ observationer pÄ tvÄ avdelningar i en förskola. Jag har under studien anvÀnt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

Bilden har stor betydelse för barns talsprÄksutveckling. I denna uppsats undersöks hur nÄgra pedagoger i fyra olika förskoleklasser anvÀnder sig av bilden för att frÀmja en talsprÄksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden ÄskÄdliggörs nÄgra olika övergripande arbetsmetoder dÀr man anvÀnder sig av bilder för att frÀmja detta: Tematiskt arbetssÀtt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka Àr utformade för att utveckla barns sprÄkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna anvÀnds olika verktyg som samtal, berÀttande och datoranvÀndning för att frÀmja en talsprÄksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfÀllen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ?Moderna livsstilen? avspeglar sig pÄ barnen och deras vÀlbefinnande. LikasÄ har det undersökts om hur pedagogerna pÄ förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens vÀlbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkÀtintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har mÄnga Ärs yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har Àndrats under de senaste 10-15 Ären och familjerna idag Àr mer stressade.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek pÄ förskolegÄrden. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde nÀr  barnen vistades pÄ förskolegÄrden, om pedagogerna deltog i leken och pÄ vilket sÀtt de deltog. Vi utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes pÄ observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut pÄ att observera pedagogers delaktighet i barns lek. MÄlet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.

I det sociala samspelet mellan förskollÀrare och barn har förskollÀraren möjlighet att stimulera barns utveckling sÄvÀl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se pÄ den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..