Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollÀrares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Syftet med denna studie Àr att diskutera hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskollÀrare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollÀrare att man kan skapa möjligheter för barnen att pÄverka aktiviteters innehÄll och utformning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vÄr empiri. NÄgra av de teoretiska begrepp som varit anvÀndbara för vÄr studie Àr Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssÀtt.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn pÄ hur barns bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillÀgnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhÀmtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och vÀrderingar kring frÄgor som behandlade Àmnena bildskapande och lÀrande.I studiens resultat uppmÀrksammas en utförlig förklaring pÄ hur pedagogerna definierar begreppet bildskapande och dess relation till lÀrande. Pedagogerna i studien ansÄg att barn tillÀgnade sig kunskap genom de bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvÀgagÄngssÀtt och pÄ olika nivÄer..

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

BakgrundDet optimala för barns lÀrande Àr att de fÄr vistas i den miljön som lÀmpar sig bÀst för ÀndamÄlet. Barn skapar kunskap och lÀr genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsÀttningar för barns lÀrande mÄste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det Àr de vill att barnen ska lÀra. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lÀra sig utifrÄn sina erfarenheter. LÀrandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig.

Denna studie undersöker hur smÄ barn anvÀnder sina sinnen för att utforska smÄkryp, vilken instÀllning pedagoger i förskolan har till smÄkryp samt hur barnens intresse för smÄkryp tas tillvara pÄ i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i Äldrarna 1-2 Är (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för smÄkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjÀlp av sina sinnen. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till smÄkryp Àr varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas instÀllning pÄverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer ocksÄ att det Àr vanligt att för stunden ta tillvara pÄ toddlares intresse för smÄkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ÀmnesomrÄdet med ett exempelvis temainriktat arbetssÀtt..

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Studien syftade till att undersöka sambandet mellan förÀldrars mÄende och barns symtom och hur detta samband pÄverkas av förÀldrakontroll och instrumentellt förÀldraskap. EnkÀter frÄn 315 familjer anvÀndes. En medieringsanalys gjordes som visade att förÀldrakontroll delvis medierar sambandet mellan förÀldrars mÄende och barns symtom. Detta kan ha implikationer för arbetet med förÀldra-barnrelationen samt förÀldrars psykiska ohÀlsa..

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Det övergripande syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som Àr av betydelse för Àmnet Àr Lev S. Vygotskij.

Detta examensarbete handlar om rörelse bland barn i förskoleÄldern, hur de utvecklas genom rörelse och hur dagens samhÀlle förhÄller sig till rörelse. Syftet med detta arbete var att fÄ en ökad kunskap om förskolebarns rörelsemöjligheter. Under min verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag observationer pÄ tre barn i Äldrarna, 1, 3 och 5 Är. Detta valde jag att göra för att se deras rörelsemönster i vardagen. Jag observerade dessutom pedagogerna i förskolan för att se hur mycket de uppmuntrade barnen i vardagen till rörelse och rörelselekar.

Avsikten med denna studie Àr att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. VÄrt teoretiska perspektiv Àr feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjÀlp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika lÀsningar pÄ med hjÀlp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrÄn normerande genusdiskurser och dominerande förestÀllningar om skogen som pedagogisk miljö.

Syftet med studien Àr att undersöka hur yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan sÄ som vid fri lek, samling, mÄltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig pÄ observationer och intervjuer med barn och personal pÄ en förskoleavdelning för barn i Äldern 1-3. Förskolan har genom Ären influerats av olika sorters pedagogik beroende pÄ vilka rön som för tillfÀllet varit rÄdande frÄn forskarna. I dagens förskolor har inflytande fÄtt större utrymme och blivit till en rÀttighet för verksamhetens barn. I förskolans LÀroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett sÀrskilt kapitel som belyser vikten av inflytande.