Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lÀrande. Att förskolans lÀrmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsÀttningar för barns lek och lÀrande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lÀrande. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ en förskola pÄ en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är. Metoder som anvÀndes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frÄgeformulÀr till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

Den hÀr studien syftar till att synliggöra rÄdande förestÀllningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmÀnhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom Àmnet. Familjen sÄgs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansÄgs vara en centralgestalt och den klassiska kÀrnfamiljen tilldelades stort utrymme..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med akut leukemi. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Resultatet av analysen blev sex kategorier: Att kÀnna rÀdsla och osÀkerhet; Att fÄ information och möjliggöra sjÀlvbestÀmmande; Att drabbas av förluster; Att ha stöd och behÄlla integriteten; Att uppleva tacksamhet mot livet; Att acceptera och gÄ vidare. Resultat visade pÄ att de efter diagnos förnekade sjukdomen, de kÀnde en rÀdsla och osÀkerhet kring framtiden och upplevde maktlöshet. Livskvaliteten blev sÀmre, de upplevde tunga förluster dÄ de inte lÀngre hade orken att genomföra saker i sin vardag.

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann mÀn ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvÄrdnadsvetenskapen Àr Caritas motivet, mellanmÀnskliga kÀrleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lÀrande. Det finns djupt inflÀtade normer i samhÀllet som styr vad som Àr manligt och vad som Àr kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för mÀn som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. mÀn inom sjuksköterskeyrket.Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll.Metoden: Metoden Àr en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 Ären.

Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.

VÄr studie gÄr ut pÄ att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att frÀmja barns utveckling. Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhÄller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet?I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgÄngspunkter som legat till grund för vÄr studie Àr socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien pÄ Àr intervjuer och observationer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska humanitÀra organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att frÀmja barns rÀtt till utbildning och skolgÄng i Togo. Vidare Àmnar studien ta reda pÄ om faktorer som bemötande och förhÄllningssÀtt har nÄgon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna anvÀnder sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med nÀmnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att frÀmja barns rÀtt till skola och utbildning utformas pÄ olika sÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och belysa pedagogers syn pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag vill ocksÄ fÄ kunskap om man arbetar pÄ olika sÀtt med rörelseaktiviteter och sprÄkutveckling nÀr det gÀller barnens Älder.Jag har anvÀnt mig av intervjuer som verktyg för att uppnÄ syftet med min undersökning. NÀr jag formulerade mina intervjufrÄgor utgick jag frÄn min frÄgestÀllning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger.

Syftet med undersökning var att ta reda pÄ vad lÀraren har för roll i lek och samling samt lÀrarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling.Undersökning har gjorts med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll och frÄgestÀllningar som jag har stÀllt till olika förskollÀrare. Resultatet jag fick visar pÄ att lÀrarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de Àr medvetna om hur deras roll som lÀrare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrÄn det jag lÀst i litteraturen se likheter med mitt resultat..

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

ProblemomrÄde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehÄller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekrÀfta, förstÄ och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrÄn barns perspektiv. Om man erkÀnner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgÄng för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmÀrksamma det barnen sjÀlva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten Àr att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv.

En studie i om handdockan kan stÀrka den matematiska förstÄelsen och hur pedagoger skulle kunna anvÀnda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lÀrande i matematik. Vi valde att fokusera pÄ en geometrisk form, rektangeln. VÄrt arbetssÀtt har bestÄtt av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i tvÄ helt skilda förskolor men har gjorts pÄ liknande sÀtt och med samma frÄgestÀllningar.

Syftet med denna undersökning Àr att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad Àr det barnen gör pÄ fritiden? Eftersom det Àr barns perspektiv som undersökningen utgÄr frÄn, sÄ har författarna valt att anvÀnda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkÀt.Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig Ät beroende pÄ Älder och kön. Ett centralt resultat Àr att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika mÀnniskor pÄ fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, Àr att ha roligt, och barnen förknippar dÄ detta med att leka.Det Àr oftast förÀldrarna som bestÀmmer barnens aktiviteter pÄ fritiden.