Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra Àr hur barn pÄverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjÀltar och skurkar samt varifrÄn de fÄtt inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi anvÀnt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har dÀrefter anvÀnt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berÀttelser hade mycket stor inverkan pÄ barns tankar kring normer, dÀrför anser vi att vi som blivande förskollÀrare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och filmer som vi planerar att visa för barn.

Med bakgrund i förskolan har vi kunnat följa barns stÀndiga jakt pÄ nya upplevelser och sett hur de med spontanitet och nyfikenhet pÄ olika sÀtt erfar sin omvÀrld. I detta examensarbete studerar vi hur man som pedagog kan identifiera och tillvarata barns olika förmÄgor. UtifrÄn en kvalitativ ansats har vi valt att med hjÀlp av observationer undersöka faktorer som kan pÄverka barns lust och motivation för lÀrande. Intentionen med arbetet har varit att det skulle kunna fungera som inspiration för verksamma pedagoger inom omrÄdet. Genom en utvidgad syn pÄ lÀrandet och med ett gemensamt förhÄllningssÀtt skapas möjligheter till en skola för alla..

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilket syfte har verksamma förskollÀrare med att trÀna barns motorik? PÄ vilket sÀtt anvÀnds miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?PÄ vilket sÀtt anvÀnds motoriken i förskolan för att frÀmja inlÀrning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsÀttningarna för en fortsatt god hÀlsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svÄrigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna Àr eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlÀtta inlÀrning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva hur fyra förskollÀrare ser pÄ och arbetar med barnens sprÄk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser pÄ barngruppens betydelse för barnens sprÄkutveckling. Syftet Àr ocksÄ att beskriva de sprÄkliga svÄrigheter som kan förekomma i samlingen och pÄ vilket eller vilka sÀtt pedagogerna ser pÄ och löser dessa. FrÄgorna som vi utgick frÄn var följande: Vilka aktiviteter och rutiner anvÀnder sig förskollÀrarna av under samlingen som de anser gynnar barnens sprÄk? Vilken roll anser förskollÀrarna att de spelar för barns sprÄkliga framsteg? PÄ vilket eller vilka sÀtt anser förskollÀrarna att gruppen Àr viktig för barns lÀrande? Vad menar förskollÀrarna att det finns för sprÄkliga svÄrigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemomrÄde vi berör i vÄr studie Àr om förskollÀrare prioriterar och stimulerar barns sprÄkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lÀr sig sprÄk pÄ olika sÀtt. Studien genomfördes i en storstad i södra SkÄne och metoderna som vi anvÀnde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollÀrare nÀr de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrÄn den observerade samlingen samt vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visade att samlingen Àr komplex och bestÄr av flera delar som alla Àr viktiga för att stödja barns sprÄk, gruppsammansÀttningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Studiens syfte Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ att frÀmja barns sprÄkutveckling i förskolan. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet pÄ vad de ska göra för att stÀrka och stimulera barns sprÄkutveckling i tidig Älder. För att stÀrka och stimulera barns sprÄkutveckling lÀggs stor vikt vid anvÀndning av bland annat rim och ramsor, lek, höglÀsning, sÄng, berÀttande, sagolÀsning och anvÀndning av ipad..

Att stötta barns första- och andrasprÄksinlÀrning. En fallstudie av tvÄ förskolor.SprÄkmiljöer, olika arbetssÀtt och metoder kan pÄverka barns sprÄkutveckling. I denna studie undersöks hur tvÄ förskolor arbetar för att stötta bÄde första- och andrasprÄksutveckling. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa tvÄ förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andrasprÄkutveckling och dÀrmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för sprÄket. I studien undersöks ocksÄ om pedagogerna och specialpedagogerna pÄ de bÄda förskolorna utgÄr frÄn Vygotskijs teorier att barns sprÄkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det pÄverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter pÄ omrÄdet. Med det ville jag ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med barnens rÀttigheter i förskolan. Till detta lades anvÀndandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens rÀttigheter? NÀr fÄr barnen vara med och bestÀmma i verksamheten? NÀr kan barnen inte fÄ inflytande i förskolan? För att besvara frÄgorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollÀrare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka omrÄden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka omrÄden anser förskollÀrare att det Àr möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollÀrare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I sÄ fall hur?Metoden som anvÀnds för datainsamlingen Àr enkÀter dÀr elva förskollÀrare beskriver hur de anser att barn kan fÄ eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan fÄr inflytande pÄ olika sÀtt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn pedagogerna har pÄ bilderböckers betydelse för barns muntliga sprÄkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna pÄ förskolan anser att de genom bilderböcker frÀmjar barns sprÄkutveckling och hur de i sÄ fall gÄr tillvÀga. Vi vill Àven undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssÀtt stÀmmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkÀter som lÀmnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i Äldern tre till fem Är. Undersökningen visade att bilderböcker anvÀnds pÄ samtliga avdelningar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet Äterspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är.Hur Àr kunskapsnivÄn rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är?Hur stor andel av vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är uppnÄr nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrÄn sjÀlvskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkÀt pÄ det sociala nÀtverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 Är. Studien genomfördes under tre veckor och lÀnken till enkÀten delades frÄn fyra Facebookkonton som tillhörde tvÄ studerande kvinnor och tvÄ yrkesverksamma mÀn. EnkÀten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmÄgor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhÀllet. Inflytande Àr ett begrepp med mÄnga innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut pÄ mÄnga olika vis. I vÄr undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestÀmma enkla saker, nÀr svÄrare och större beslut ska fattas anser barnen att det Àr bÀttre om pedagogerna gör det.I AllmÀnna rÄd för förskolan stÄr det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna nÀrma sig barns perspektiv.