Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Syftet med studien Àr att utgÄ ifrÄn barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten pÄ fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet pÄ fritidshemmet i förhÄllande till olika relationer, samt till barns sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och social kompetens. LitteraturgenomgÄngen kommer presentera olika aspekter som Àr viktiga för att nÄ den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgÄ ifrÄn och studiens deltagare Àr flickor och pojkar i Ärskurs ett frÄn tvÄ olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen kÀnner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslÀrare pÄ fritidshemmet och utifrÄn detta kan sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet frÀmjas.

Att genomgÄ en stomioperation kan leda till att personer behöver anpassa sitt liv bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av sin livssituation efter genomgÄngen stomioperation. I denna litteraturstudie analyserades tio vetenskapliga artiklar med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom var att personer med stomi upplevde stomin som utmanande samt skapade oro och osÀkerhet.

VÄrt problemomrÄde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. VÄra huvudfrÄgor Àr: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fÄtt genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollÀrarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollÀrarna pÄ att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vÄr framtida roll som förskollÀrare Àr det av stor vikt att vi kÀnner till barns erfarenheter, Àven de frÄn TV och film. Vi mÄste kÀnna till vad det Àr barnen ser pÄ för att kunna hjÀlpa dem att ifrÄgasÀtta och reflektera kring vad de har sett.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

Det hÀr arbetet utgÄr frÄn citat i LÀroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns sprÄkutveckling och att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla modersmÄlet och det svenska sprÄket. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till, och deras syn pÄ, betydelsen av barns anvÀndning av deras modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk, i förskolan. Vi fokuserar oss pÄ talsprÄket. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har till barns anvÀndning av sitt modersmÄl, vid inlÀrning av ett andrasprÄk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk.

SmÄ barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det Àr förskolans uppdrag att fÄnga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollÀrare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras pÄ sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollÀrare ser pÄ innebörden av ett utforskande arbetssÀtt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet Àr att förskollÀrarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara nÀrvarande, stÀlla framÄtstrÀvande frÄgor, fotografera hÀndelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssÀtt.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Abstract Detta examensarbete Àr skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln pÄ vÄrt arbete Àr Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn pÄ rörelsens betydelse. Vi lÀser till förskollÀrare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap pÄ Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur anvÀnder pedagogerna sig av inne- och utemiljön pÄ förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna Àr pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnÄ strÀvansmÄlen i lÀroplanen nÀr det gÀller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter inom Àmnet.

Det hĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns sprĂ„kutveckling.Syftet Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet pĂ„ förskolan. I undersökningen vill vi Ă€ven studera förskollĂ€rarens upplevelse av vilken pĂ„verkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns sprĂ„kutveckling.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning pĂ„visar att det Ă€r mĂ„nga faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. FörskollĂ€rarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strĂ€vansmĂ„len i LĂ€roplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla mĂ„ste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet Ă€r av betydelse för hur barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur tecken som stöd (TSS) anvÀnds i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gÀllande barns sprÄkutveckling och kommunikation vid anvÀndandet av TSS? Följande frÄgestÀllning har formulerats utifrÄn syftet: Hur/nÀr anvÀnder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i anvÀndandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att anvÀnda TSS? Undersökningen Àr kvalitativ och har genomförts med hjÀlp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en Àr specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna Àr positiva till anvÀndningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika anvÀndningsomrÄden nÀr det gÀller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flersprÄkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det frÀmjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklÀdningsklÀder som pedagogiskt material i förskolan. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av fallstudier frÄn tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollÀrare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklÀdningsklÀder kan ha för barn i förskolan. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt placering och utbud av utklÀdningsklÀder kan pÄverka barns anvÀndande av dem. Med hjÀlp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklÀdningsklÀder fÄtt liv och gjort saker med barnen.

Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollÀrare kan uppmuntra och stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling bÄde betrÀffande det svenskasprÄket och modersmÄlet. ForskningsfrÄgor var: Hur arbetar förskollÀrare för att uppmuntra och stimulera sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn, bÄde betrÀffande det svenska sprÄket samt modersmÄlet? Vilket förhÄllningssÀtt/arbetssÀtt har förskollÀrare, nÀr det gÀller arbetet med barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska? Hur anvÀnds de olika metoderna och stödmaterial som finns, betrÀffande arbetet med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollÀrare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanstÀllda resultatet visade att flersprÄkiga barn saknar modersmÄlsstöd och modersmÄlsundervisning i förskolan.

Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.