Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.

PÄverkar det faktum att barn har syskon barnens sprÄkutveckling? MÄnga forskare har funnit att sÄ Àr fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns sprÄkutveckling, framför allt anvÀndningen av personliga pronomen. MÄnga undersökningar har visat omgivningens pÄoch inverkan nÀr det gÀller smÄ barns sprÄkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan pÄ sprÄkutvecklingen av att barn har syskon eller ej.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati pÄ grÀsrotsnivÄ - En fallstudie om barns delaktighet angÄende sin utemiljö Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas omhand. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur barn kan ges möjlighet att pÄverka sin nÀrmsta miljö och hur barns perspektiv anvÀnds för att skapa det demokratiska lÀrandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua pÄ en förskola dÀr barnen varit involverade. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att lÄta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur gÄr det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har varit samtalsintervjuer med tvÄ av de deltagande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan förhÄller sig till barns sexualitet. PÄ vilket sÀtt samtalar lÀrare med varandra och med förÀldrar om barns sexualitet. LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gÀllande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och sjÀlvstÀndighet bevaras. Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och förÀldrar och hur det pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt. Tidigare forskning bygger pÄ lÀrares observationer och erfarenheter.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollÀrares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till barns delaktighet och inflytande. För att fÄ syn pÄ detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare frÄn fyra olika verksamheter. Av resultatet framgÄr att delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. FörskollÀrarna har fokus pÄ barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se barns delaktighet och inflytande, dÀremot Àr musikens roll vÀldigt mycket mindre och i princip nÀstan obefintlig. Resultatet tycks bero pÄ att intresset för musiken bland förskollÀrarna Àr begrÀnsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

Demokrati, dÀr barns inflytande och delaktighet Àr en viktig del, genomsyrar lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet, en annan att det krÀvs att barn redan i förskolan fÄr möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger som medvetet sÀger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser pÄ barns möjligheter att ocksÄ göra det. Hur vÀl stÀmmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar pÄ ovanstÄende har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn pÄ samma förskoleavdelning.

Inledning Drömlekmiljö, vad Àr din drömlekmiljö? Om du fick anvÀnda all fantasi, om du vore barn, hur skulle din drömlekmiljö se ut dÄ? Hur kan en skolgÄrd gestaltas med utgÄngspunkt frÄn drömlekmiljön? Jag upplever att lekredskap, framförallt klÀtterstÀllningar mÄnga gÄnger placeras ut med de vuxnas ambitioner att tillgodose barnens behov av lek och utveckling. Dyra prefabricerade lekutrustningar stÄr idag pÄ nÀstan alla lekplatser, skolgÄrdar och förskolegÄrdar. Min reflektion Àr att dessa redskap inte Àr tillrÀckligt intressanta och inspirerande för barnen. Jag skulle vilja ifrÄgasÀtta den prefabricerade klÀtterstÀllningens betydelse och i stÀllet lyfta fram leken och dess betydelse för barnens utveckling som nÄgot viktigt att utgÄ frÄn vid skapande av en intressant och inspirerande miljö för barn. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur en skolgÄrd kan gestaltas som inspirerar till lek och möjliggör utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till att lÀrande sker i utemiljö. Det Àr ocksÄ ett vÀxelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de sÄg pÄ Àmnet som ett verktyg för barns lÀrande.

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fÄtt en spridning i samhÀllet, vilket inneburit att synen pÄ pornografi har förÀndrats. Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxnas förestÀllningar av pornografi. För att fÄ en djupare förstÄelse för dessa förestÀllningar bestÄr det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, dÀr könsfördelningen varit jÀmn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi Àr för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och mÀnnens förestÀllningar av pornografi.

BAKGRUND:I bakgrunden behandlas begrepp som Àr centrala för vÄr studie. Vi tar upp tidigare forskning och relevant litteratur som berör syftet. Vi tar Àven upp förskolans betydelse för barns sprÄkutveckling och sprÄkutvecklingens plats i styrdokument för förskolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare resonerar kring det pedagogiska arbetet med att stimulera sprÄkutvecklingen hos barn.METOD:UtgÄngspunkten för undersökningen Àr kvalitativ metod och undersökningsverktyget Àr intervju. Urvalet bestÄr av Ätta förskollÀrare som Àr verksamma i förskolan.RESULTAT:De lÀrare i förskolan som medverkat i vÄr undersökning beskrev alla att de har en ganska bred erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med att stimulera barns sprÄkutveckling. LÀrarna uttryckte att det var viktigare att se helheten av verksamheten Àn att stimulera sprÄkutvecklingen med sÀrskilda aktiviteter.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollÀrares perspektiv pÄ barns lek i förskolan och hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien Àr att fÄ en större uppfattning om hur förskollÀrare ser pÄ barns lek, hur de anser sig anvÀnda leken i verksamheten och om deras synsÀtt pÄ nÄgot sÀtt prÀglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollÀrare att de anvÀnder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollÀrare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollÀrare att de har i barns lek pÄ förskolan? Studien bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare.

Bakgrund:Friedrich Fröbel grundade tyska Kindergarten som motsvarar den svenska förskolan. För att frÀmja barns utveckling menade han att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön och tillgodose deras behov. Materialet Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas, det skall vara utmanande och vÀcka intresse. Materialet blir pedagogiskt i samspel med mÀnniskan och hur man anvÀnder materialet har betydelse för om lÀrande skall kunna ske.Syfte:Syftet Àr att undersöka hur sex förskollÀrare i tvÄ olika förskolor menar att de skapar en pedagogisk miljö som frÀmjar barns lÀrande.Metod:Vid vÄr datainsamling har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju med öppna frÄgor för att fÄ utvecklade och relevanta svar. Vi har intervjuat pedagoger, för att ta reda pÄ hur de uppfattar den fysiska miljön i förskolan och hur viktig den Àr för barns lÀrande.