BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt sprÄk pÄ ett kreativt, lustfyllt och roligt sÀtt.Enligt Frid (2005) Àr bildskapande ocksÄ ett sÀtt att kommunicera. Genom bilder utvecklasprÄket och dÄ utvecklas ocksÄ mÀnniskans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhÀlle och dÀrför har skriftsprÄket och bildsprÄket fÄtt alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet Àr att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt frÀmja sprÄket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi Àr intresserade av att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om sprÄkutvecklinggenom bildskapande anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna anvÀnder bildskapande för attfrÀmja sprÄkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande Àr ett redskap som Àr anvÀndbartför att utveckla barns sprÄk. NÀr barnen skapar diskuterar de gÀrna om det de gör.

Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.

Barns lek ses som vÀlgörande för barns utveckling och vÀlmÄende. Idag framstÀlls stress som ett problem för mÄnga barn, Àven inom förskolan. Barns stress och lek antas vara tvÄ sidor av barns vardag.Studien syftar till att belysa och analysera förskollÀrares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. MÄlet Àr att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förstÄelsen av den fria lekens betydelse i förskolan.Studien Àr av kvalitativ empirisk art och grundar sig pÄ enskilda intervjuer med sju förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet visar att den fria leken kan vara sÄ vÀl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken nÀr den Àr vÀlfungerande innehÄller mÄnga aspekter som kan anses bÄde stressförlösande och stressförebyggande.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt barns meningsskapande i förhÄllande till sina egna (lek)saker utifrÄn deras berÀttelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berÀttelser om sina (lek)saker och dessa visade pÄ vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv pÄ leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrÄn kön och skapande av kön. Jag anvÀnder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn pÄ tvÄ förskolor i en kommun i södra SkÄne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara Àr ting, de Àr kulturella artefakter i barns meningsskapande.

Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som Àr viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker Àr viktigt i skolan och om boendemiljön pÄverkar deras val. Malmö: lÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker Àr viktigt i skolan samt om boendemiljön pÄverkar deras val. Syftet med undersökningen Àr att belysa elevernas tankar kring detta. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka yrken tÀnker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad Àr viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende pÄ bostadsomrÄde. Metoden som vi anvÀnt i ovanstÄende undersökning Àr kvalitativa intervjuer av 12 elever i Ärskurs 5 pÄ tvÄ olika skolor.

Förskolan ska strÀva mot att lÀgga en god grund för barns sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande via höglÀsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns sprÄkliga utveckling och lÀrande som sedan följs av metod. DÀrefter följer delstudier frÄn oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och dÀrefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande.

Bakgrund: Korrekt bedömning och lindring av barns smÀrta Àr en viktigomvÄrdnadshandling nÀr barn vÄrdas pÄ vÄrdavdelningar avsedda för vuxna, dÀrsjuksköterskorna oftast inte Àr utbildade barnsjuksköterskor. Det Àr viktigt attsjuksköterskan uppmÀrksammar barns behov av smÀrtlindring och anvÀnderforskningsbaserade metoder som grund för smÀrtbedömningen. WHO har genombarnkonventionen uttryckt att barns bÀsta alltid ska komma i frÀmsta rummet.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka vad som pÄverkarsjuksköterskors bedömning av barns akuta och postoperativa smÀrta.Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar elva kvalitativa och kvantitativa artiklarpublicerade mellan 1999- 2012. Databaserna CINAHL och Pubmed har anvÀnts.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskors kunskap ocherfarenhet av smÀrtbedömning av barn, SmÀrtskattning, FörÀldrars delaktighet ibarnets smÀrtbedömning och Dokumentation av smÀrtbedömning.Slutsats: SmÀrtbedömning av barn sker inte i tillrÀckligt stor utstrÀckning och föratt förbÀttras behövs mer utbildning och utökat samarbete mellan barn, förÀldraroch sjuksköterskor. Ett behov finns att förbÀttra riktlinjerna av barns smÀrtlindring..

SamhÀllet Àr förÀndrat vilket innebÀr att förskolans pedagogiska uppdrag stÀrkts. Det har gjorts revideringar i förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebÀr att det bland annat gjorts förtydligande kring barns sprÄkliga och kommunikativa utveckling och förskollÀrarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskollÀraren barn som kommit olika lÄngt i sin utveckling av sprÄk, utvecklar sprÄk parallellt samt barn som stött pÄ hinder i sin utveckling av sprÄk. I detta sjÀlvstÀndiga arbete uppmÀrksammas förskollÀrarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av sprÄk. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förskollÀrarens syn pÄ barns sprÄk och sin roll som sprÄkutvecklare i förskolan.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.

Syftet med detta examensarbete Àr att försöka att ta reda pÄ om motoriken har nÄgon avgörande betydelse för lÀrandet och utvecklingen av de estetiska sprÄken. Vi ville genom enkÀt och intervju fÄ tydliggjort förÀldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vÄr idé och vÄrt syfte vÀnde vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör Àmnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vÄr roll som pedagoger. Med detta som utgÄngspunkt genomförde vi intervjuer med tvÄ pedagoger.

Förskolan Àr en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, trÀffa andra barn dÀr de kan leka med varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollÀrares förhÄllningssÀtt kring den fria leken. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur Àr förskollÀrares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollÀrarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollÀrarna förutsÀttningar för barnens fria lek? Med utgÄngspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fÄtt förstÄelse för förskollÀrares resonemang och betydelse för barns fria lek.

Syftet med uppsatsen Àr att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn pÄ sjukhus. Vi vill uppmÀrksamma att yrket som lÀrare och pedagog strÀcker sig lÀngre Àn inom skolans ramar. Med utgÄngspunkt i litteratur i Àmnet, enkÀter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavÄrd studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen pÄ barns lek. Resultatet visar pÄ att leken enligt informanterna Àr en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan pÄ barn dÄ de hamnar pÄ sjukhus.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.