Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgÄtt frÄn sociokulturell teori dÀr mÀnniskan ses som formad av sin miljö men ocksÄ sjÀlv Àr med och förÀndrar den.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan tÀnker om utvÀrdering av höglÀsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, sprÄk- och identitetsutveckling. HöglÀsning Àr en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen fÄr möjlighet att utvecklas inom dessa omrÄden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tÀnker om utvÀrdering av höglÀsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om höglÀsning.

 Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska lÀrandemiljön i förskolan. Samt hur förskollÀrare ser pÄ sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lÀrandemiljöer. I studien anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattade att den fysiska lÀrandemiljön i förskolan pÄverkar barns utveckling och lÀrande, antingen genom att frÀmja eller hindra barns utveckling och lÀrande.

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

Stimulans av barns sprÄkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children?s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lÀrande sker i förskolan.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse i matematikundervisningen. Hur medvetna Àr barnen om att lek med matematik kan frÀmja deras matematikinlÀrning? Hur kan man som pedagog frÀmja barns matematikinlÀrning genom lek? Syfte med undersökningen Àr att belysa hur matematiklek kan frÀmja barns matematikinlÀrning.Undersökningen grundar sig pÄ observationer och intervjuer. VÄra informanter Àr sex stycken sexÄringar samt tvÄ pedagoger som arbetar med dessa sex barn. Vi anvÀnde oss av ett spel som matematiklek under observationen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur bekrÀftande av barns hemkulturer i förskolan kan tÀnkas pÄverka barns identitetsskapande och förstÄelse för allas lika vÀrde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger Àr den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer anvÀnts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av flera medvetna strategier för att bekrÀfta barns hemkulturer pÄ förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhÄllningssÀtt som en del i strategierna. För att stÀrka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver fÄ kÀnna sig stolt över sin bakgrund.

Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen: · Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frÄgestÀllningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande? · Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Barns lek Àr betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Mitt intresse för barns lek och hur man pÄ olika sÀtt kan se lek utifrÄn olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur förskollÀrare berÀttar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

?Examensarbetet handlade om att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar lÀroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) nÀr det gÀller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgÄngspunkten ?i arbete Àr det sociokulturella perspektivet som handlar om lÀrande genom samspel och interaktion med andra mÀnniskor.Studien bygger pÄ intervjuer med ?sex pedagoger.

Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor dÀr vi undersökte vilken förstÄelse av och syn pÄ barns verbala sprÄkutveckling tvÄ utvalda pedagoger har. PÄ vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga sprÄkutveckling och att de anser att sprÄket mÄste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras Àr att pedagogerna medvetet arbetar med sprÄkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan pÄ synen pÄ barns sprÄkutveckling..

Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska mÄltiden har för barns lÀrande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den pedagogiska mÄltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet och resultatet blev att samtliga förskollÀrare sÄg den pedagogiska mÄltiden som en viktig lÀrande situation för barnen. Studien visade Àven att samtliga fyra förskollÀrare hade liknande mÄl med den pedagogiska mÄltiden, som att t.ex.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Sammanfattning/ Abstract Elsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv (Participation in preeschool ? about adopting childrenŽs perspective). ProblemomrÄde Detta arbete Àr en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstÄs utifrÄn barnens perspektiv. ProblemomrÄdet baseras pÄ förskolans vÀrdegrund som den beskrivs i LÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslÄr att förskolan ska arbeta för alla mÀnniskors lika vÀrde och anpassas till varje barn.