Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ barns krigs-och lÄtsasbrÄklekar. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar. FörskollÀrare som ser pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar som vilka lekar som helst och som anser att de Àr pÄ lÄtsas har en mer positiv syn pÄ lekarna.

Avsikten med denna studie Àr att öka kunskapen om hur förskollÀrare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har anvÀnt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hÀmtat frÄn Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan pÄverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi anvÀnde i denna studie var fokusgruppsamtal. FörskollÀrarna diskuterade bl.a.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

Bakgrund: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet förskollÀrarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollÀrare gör annat arbete nÀr barnen har sin egen lek. Vi vill fÄ en inblick i hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vÄr undersökning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vÄr studie anvÀnder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjufrÄgor, och har intervjuat Ätta förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollÀrare i denna studie anser att leken Àr viktig för barnen och att de som förskollÀrare behövs för att utveckla leken.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Den hÀr studien har fokus pÄ pedagogers professionella förhÄllningssÀtt till barns konflikter. Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstÄr mellan barn pÄ förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor med Ätta aktiva pedagoger pÄ fyra olika förskolor, i bÄde kommunal och privat regi samt med observationer pÄ de förskolor dÀr de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjÀlp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien Àr att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror pÄ oenigheter. Det har Àven framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter Àr att vara lyhörda, nÀrvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien Àr att pedagogers professionella förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus pÄ rummens utformning och pÄ leksakerna de innehÄller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att fÄ svar pÄ detta utfördes observationer pÄ fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att fÄ en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn och förskollÀrare resonerar kring möjligheter och begrÀnsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar Àven till att försöka belysa dessa resonemang utifrÄn teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollÀrarintervjuer, som sedan analyserats genom bÄde tidigare forskning som behandlar liknande frÄgestÀllningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter och begrÀsningar i arbetet med barns inflytande och hur sÄdana möjligheter och begrÀnsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar Àven att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.

Varje Är förlorar cirka 3 200 barn en förÀlder i dödsfall och nÀstan 500 barn dör Ärligen i Sverige, mÄnga av dessa barn har syskon. Förskolan kan för barn som mist en familjemedlem bli en betydelsefull plats för barns sorgebearbetning. Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr kunskap kring bemötande av barn i sorg. VÄr problemformulering lyder:Hur bemöter pedagoger i förskolan det berörda barnet, vid dödsfall i barnets familj?Hur hanterar pedagoger i förskolan den situation som uppstÄr i barngruppen, dÄ ett barn mist en familjemedlem genom dödsfall?För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering intervjuade vi fem pedagoger som samtliga hade erfarenheter av barn i sorg.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om vi kan frÀmja barns intresse och omsorg för naturen genom skapande aktiviteter och lekar. Undersökningen genomförde vi i tvÄ lÄgstadie klasser en i norr och en i södra Sverige. Vi valde det för att vi bÄda ville göra den praktiska delen av examensarbetet pÄ orter dÀr vi kommer ifrÄn. Vi genomförde vÄr undersökning med hjÀlp av en kvalitativ metod för att vi skulle göra obsevationer av barn och de skulle ge oss ett bra resultat. De aktiviteter och lekar vi arrangerade, hade en betydelse för barnens inresse och omsorg för naturen skulle frÀmjas.

Denna c-uppsats Àr en fallstudie som behandlar barns sprÄkutveckling i förskolan med koppling till Före Bornholmsmodellen. Syftet var att undersöka hur pedagogerna uppfattar barns sprÄkutveckling i förskolan och hur stor betydelse den har för den allmÀnna utvecklingen, som sociala aspekter. Vidare att studera hur de arbetar enligt Före Bornholmsmodellen pÄ förskolan och vilken betydelse det arbetet har för barnens sprÄkutveckling och framsteg. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna i syftet har jag genomfört observationer och intervjuer. Analys av intervjumaterialet har skett enligt den fenomenografiska analysmetoden.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lÀrande och utveckling. I vÄrundersökning har vi utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lÀrandesker i samspel med andra mÀnniskor och att de miljöer vi ingÄr i pÄverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli sprÄkligt medveten.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att höra hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns sprÄkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollÀrare ifem olika förskolor med verksamhet för barn frÄn ett till sex Är valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett vÀl fungerande sprÄk för att kommunicera Àr mycket viktigt. Barn i förskolan kan lÀra sigmer genom att förskollÀraren ger barn utmaningar och vÀgledning att nÄ lÀngre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns sprÄkliga medvetenhet Àr höglÀsning, samtal och sprÄklekarviktiga inslag.