Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

I bakgrunden berör vi det sociokulturella perspektivet dÀr Vygotskij och SÀljö beskriver samspelets betydelse med omgivningen för barnets sprÄkutveckling. DÀrefter belyser vi sprÄkliga definitioner som följs av förskollÀrarnas samverkan med förÀldrarna för att avslutningsvis ta upp förskolans roll för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien syftar till att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring modersmÄlet och samarbetets betydelse med förÀldrarna för flersprÄkiga barn i förskola. För att fÄ svar pÄ vÄr undersökning utförde vi kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare som arbetar i mÄngkulturella förskolor. Valet av förskollÀrare gjorde vi medvetet med utgÄngspunkt av tidigare erfarenheter kring den verksamhetsförlagda utbildningen.

Detta Àr en studie genomförd med syfte att ta reda pÄ hur personal i förskolan tÀnker kring, samt anvÀnder tecken som stöd som ett verktyg för att frÀmja barns kommunikation och sprÄkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien Àr kvalitativ och metoden som anvÀnts för att samla in material Àr intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att anvÀnda tecken som stöd för att frÀmja barns kommunikation och sprÄkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet Àr arbetet begrÀnsat dÄ personalen kÀnner att de inte har tillrÀckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd Àr ett vÀrdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och sprÄkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Betyg och bedömning Àr en frÄga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, kÀnslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet Àr att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del Àr att nÀrmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen Àr kvalitativ.

Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmÄga och inlÀrning. Arbetet Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgÄng. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med tvÄ lÀrare och tio elever. Jag har utifrÄn intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgÄngen med intervjupersonernas redogörelser för att stÀrka lÀrarnas stÄndpunkter.Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlÀrning, koncentrationsförmÄga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlÀrningen.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och skapa en förstÄelse för hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet. Under genomförandet har litteraturstudier inom Àmnet kompletterats med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio förÀldrar som alla har barn pÄ fritidshem i Norrbotten. I tolkningen av förÀldrarnas intervjusvar har en fenomenologisk metod anvÀnts. Denna studie har fördjupat vÄr förstÄelse om hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring sprÄk. Inledningsvis definierar vi begreppet sprÄk, för attsedan beskriva vad LÀroplanen för förskolan tar upp. DÀrefterbeskriver vi barns sprÄkutveckling och redogör för vikten av ettsprÄkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhÄllningssÀttdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för sprÄket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vÄr valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för sprÄkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar pÄ enSprÄkförskola och resterande pÄ tvÄ ?vanliga? förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare relaterar barns utforskande till barns lÀrande. Studien utgick ifrÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollÀrarna Àr betydelsefullt för barns utforskande och lÀrande. Barn utforskar genom att prova och att frÄga. I detta utforskande lÀr de sig att göra saker sjÀlv, att bli sjÀlvstÀndiga och de fÄr kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn behöver vuxna vid sin sida som vÀgleder dem pÄ sin vÀg till vuxenlivet..

VÀnskap för oss, Madlen Memet och Tina Kronljung, Àr en viktig del av vÄra liv och har alltid varit det, enda sedan barnsben. DÀrför Àr vi övertygade om att vÀnskapens betydelse har en stor inverkan för alla mÀnniskor. Syftet med vÄr studie Àr att bilda oss en större uppfattning och förstÄelse om mÄngfalden i barns vÀnskapsrelationer. VÄrt mÄl Àr att förbÀttra vÄr pedagogiska syn och fÄ en fördjupad kunskap om vÄrt forskningsomrÄde som handlar om Barns vÀnskap. Vi vill ta reda pÄ hur elever uppfattar vÀnner och vÀnskap och hur vÀnskapsrelationer ser ut mellan flickor och mellan pojkar.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

I den hÀr uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sÀnds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet Àr att undersöka hur skolan framstÀlls i nyheterna och vilken förÀndring av framstÀllningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehÄllsanalys har sÀndningar av Lilla Aktuellt frÄn 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda pÄ frÄgorna; hur mycket sÀgs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen anvÀnder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen bestÄr av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvÀrdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat.

Ett av de viktigaste Ă€mnena inom sociologin Ă€r frĂ„gan om social stratifiering. En viktig aspekt inom forskningen om social stratifiering Ă€r att undersöka hur kunskap ?fördelas? mellan olika grupper i samhĂ€llet. Mycket av den tidigare forskningen inom detta Ă€mne har undersökt skillnader i utbildningsnivĂ„ mellan olika grupper. År 2012 genomförde emellertid OECD en stor kunskapsundersökning (PIAAC) i en rad industrialiserade lĂ€nder.

This study is about the importance of pictures to children's pleasure in reading. The aim of this study was to investigate pupils ' thoughts about the pictures in picture books. I wanted to find out if the pictures in the books are of importance to children's pleasure in reading and why. Also what types of pictures that create the pleasure in reading and why. Through literature, I see why it is important to read books and how teachers can create encouraging reading among children.