Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för pedagogernas berÀttelser om att arbeta med leken som ett lÀrandeverktyg samt lekens betydelse för barns lÀrande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjÀlp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanstÀlla ett resultat. Studien visar pedagogernas berÀttelser om leken som lÀrandeverktyg och att de anser att leken prÀglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berÀttelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

SprÄket har stor betydelse för mÀnniskan, utan sprÄket Àr det svÄrt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstÄdd. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄk samt ta reda pÄ vilka tal- och sprÄksvÄrigheter som lÀrare i förskolan kan stÀllas inför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vÄrt resultat Àr baserat pÄ intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger med inriktning mot tal, sprÄk och kommunikation. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att anvÀnda ett medvetet sprÄk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns sprÄk. Barn kan ha svÄrt att uttala vissa ljud men Àven svÄrigheter med att förstÄ och tolka information samt att de kan ha besvÀrligt att anpassa sprÄket i olika sociala sammanhang.

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte Àr att studera pedagogers instÀllning till lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt deras föresatser nÀr det gÀller att ge leken utrymme och anvÀnda den som redskap för lÀrande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta Àmne överensstÀmmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som pÄverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten anvÀnts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrÄn problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt att deras strÀvan Àr att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begrÀnsar möjligheterna till detta..

VÄrt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna pÄ förskolan lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer och deras förhÄllningssÀtt till intressen om de innefattar populÀrkultur.De frÄgor vi sökte svar pÄ var:  Hur uppmÀrksammar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer?  Vilket förhÄllningssÀtt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populÀrkultur? För insamling av material anvÀnde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger pÄ tvÄ avdelningar pÄ en förskola med barn i blandade Äldrar mellan ett och fem Är. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer i samtal och de utvecklar Àven aktiviteter utifrÄn barns egna intressen. NÀr det gÀllde populÀrkultur i intressen sÄ samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen frÄn informella lÀrmiljöer, för att bekrÀfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populÀrkulturella intressen till aktiviteter. .

Syftet med detta examensarbete var att undersöka fyra pedagogers uppfattningar om höglÀsning och höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien syftade ocksÄ till att undersöka hur pedagoger anvÀnder höglÀsningsstunderna till att uppmuntra barn till samtal och diskussion. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna ville vi fÄ ta del av hur pedagogerna arbetar med höglÀsning genom uppföljande samtal samt om de anser att barns sprÄkutveckling stimuleras. Resultatet visar att pedagogerna upplever att sprÄkutveckling sker vid höglÀsning.

Det finns i nulÀget konversionsfaktorer för berÀkning av effektiv dos framtagna för vuxna men inte för barn. Denna studie ger en kort beskrivning vad strÄlning och olika strÄlningsbegrepp innebÀr samt vilka skador som strÄlning kan medföra, samt en kort beskrivning av röntgenutrustningen som anvÀnds vid konventionell röntgen. Syftet med den hÀr studien var att ta fram konversionsfaktorer för barn i Äldrarna 0 till 15 Är. Arbetet har gÄtt ut pÄ att leta i litteratur och via internet och gjort simuleringar i PCXMC programmet. Fyra röntgenundersökningar anvÀndes i studien lungor, barnhöfter, bröst- och lÀndrygg.

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med Ätta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal frÄn tvÄ olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser pÄ barns relationsskapande. VÄrt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker pÄ olika sÀtt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrÄn ett könsneutralt sÀtt och lÀgga fokus pÄ barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat sÄ beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Barns sÀtt att uttrycka sig varierar mycket frÄn vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svÄrt att vÄrda barn med smÀrta. I prehospital vÄrd möts man av barn med smÀrta och situationen kan göra det svÄrt att smÀrtbedöma barnet. Vid behandling av smÀrta Àr smÀrtskattningsinstrument ett redskap för att fÄ ett konkret vÀrde pÄ smÀrtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika Äldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smÀrtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, förÀldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vÀgledning förÀldrarna fÄr av vÄrdpersonal. Sökorden som anvÀndes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades pÄ sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och pÄ www.sbu.se och som dÀrefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns instÀllning till mat och fysisk aktivitet Àr beroende pÄ deras Älder.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..

Bakgrund: Det Àr mÄnga rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser pÄ barns lek och lÀrande i tvÄ verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, VÄrt syfte var att undersöka om leken Àr fri eller om barnen leker pÄ de vuxnas villkor. Det Àr förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder. Resultat: I vÄr undersökning visade det sig att pedagogerna kÀnde att det var mycket regler och rutiner som kom i vÀgen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika mÄnga regler, dock en fast rytm under dagen, men ÀndÄ prioriterade barnens lek före allt annat. .

Abstract Som dramapedagog Àr det vanligt att man fÄr uppdrag att leda vuxengrupper som inte sjÀlva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rÀdsla och ett stort motstÄnd vilket man som dramapedagog mÄste hantera och förhÄlla sig till. FrÄgestÀllning: Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur Àr deras syn pÄ detta arbete? Undersökningen Àr inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal dÀr resultatet har redovisats som en gemensam berÀttelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat pÄ att den springande punkten för att fÄ ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama Àr att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lÀrande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..

Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollÀrarens barnsyn och kunskapssyn pÄverkar barns lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra hur förskollÀrare tÀnker kring sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande i förskolan, utifrÄn förskollÀrarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar pÄ vad nÄgra förskollÀrare i Sverige utgÄr frÄn nÀr de planerar för barns lÀrande pÄ förskolan samt hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ barns lÀrande. För att ta redan pÄ detta har fem intervjuer genomförts frÄn olika förskolor. Studien fokuserar pÄ förskollÀrarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar pÄ förskollÀrarens uppfattningar och kÀnslor kring Àmnet.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur elevers lek- och beteendemönster Àndras utifrÄn lekplats och miljö. FrÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var: Hur pÄverkas leken av lekplatsen, har utformningen nÄgon betydelse? Vilka skillnader framkommer i leken vid Àndrad lekmiljö/lekplats? För att samla in information om barns utveckling, lek och hur leken ser ut valde vi att först gÄ igenom teoretiskt material som var relevant för vÄra problemstÀllningar. För att ta reda pÄ hur barns lek ser ut observerade vi barn i 8 Ärs Älder pÄ tvÄ lekplatser. Dessa lekplatser var ?hemmalekplats? och en nÀrliggande lekplats, som vi döpt till ?borta lekplatsen?.