Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Syfte med detta examensarbete Àr att undersöka vad pedagoger (d.v.s. utbildade förskollÀrare) anser om uterummets betydelse för barns utveckling och inlÀrningsförmÄga. Vi har Àven valt att undersöka hur barn lÀr sig. Detta för att vi ska fÄ en tydlighet gentemot hur barns inlÀrning pÄverkas av utomhusvistelse.Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr, baserad pÄ intervjuer med sex pedagoger verksamma i förskolan.Resultatet i studien visar att det Àr viktigt att barn fÄr vistas i utemiljön som ett komplement till att vara inne. Detta pÄ grund av att utemiljön erbjuder sÄ mycket som man kan anvÀnda sig av i inlÀrningen..

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ förstÄelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lÀrande kan vara synligt i barns samspel.

André Carlsson och Sofie Delfin, Malmö Högskola, LÀrarutbildningen - Barn Unga SamhÀlle. Samlingar i förskolan ur barns perspektiv: Ett barnperspektiv pÄ inflytande. Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och möjlighet till pÄverkan vid samlingar i förskolan samt pedagogers och barns Äsikter om samlingar och dess betydelse. De tre frÄgor vi valde att besvara och som utgjorde grunden för studien var: Hur styr barnens intressen samlingarna pÄ förskolan? PÄ vilket sÀtt har barnen inflytande över samlingarna? Vilken syn har barnen respektive pedagogerna pÄ barnens inflytande och samlingens betydelse? Undersökningen gjordes pÄ fyra avdelningar, jÀmnt fördelade pÄ tvÄ olika förskolor. Genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med barn och fem verksamma pedagoger, undersöktes vilket inflytande barnen hade och hur deras intresse anvÀndes i samlingen.

Arbetet ifrÄgasÀtter hur torg ser ut och anvÀnds idag. Detvisar pÄ och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvÀndas i framtiden. Torget representerar ett exempel pÄen plats och ett rum i staden, vilket ocksÄ fungerar somavgrÀnsning för arbetet. För att nÄ fram till mÄlet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade pÄ ?torget i staden?och ?mÀnniskan i stadsrummet?.

Miljön har stor betydelse för barns lek och lÀrande. Barn behöver en miljö som inspirerar och lockar till lek och lÀrande. Pedagogerna har en stor uppgift dÄ det Àr deras ansvar att utforma en god lek och lÀrmiljö utifrÄn barnens behov.Syftet med undersökningen Àr att belysa förskollÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt i utformandet av en god lek- och lÀrmiljö. Tanken var att fördjupa sig i deras arbetssÀtt dÄ tankarna inte alltid omsÀtts i praktiken. Intervjuerna baseras pÄ tio förskollÀrare frÄn tre olika kommuner.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen av bildskapande i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser pÄ bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frÄgestÀllningar som stÀlldes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnÄ med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förstÄelse utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhÀlle pÄverkar Ätta unga vuxnas identitet. Studien vilar pÄ en socialkonstruktionistisk grund och vÀnder sig till lÀsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 Är.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Bakgrund: Enligt WHO berÀknas det vara 448 miljoner nya fall av STI Ärligen hos personer i Äldrarna 15-49 Är. Under de senaste tio Ären har STI ökat kraftigt.  Det Àr framför allt ungdomar och unga vuxna som drabbas. Attityd- och beteendeförÀndringar bidrar till fler partners och fler tillfÀlliga partners. Idag finns ett annat synsÀtt pÄ relationer vilket leder till en ökad risk för spridning av STI.

BakgrundUtifrÄn den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar ocksÄ att rolleken ger barnen möjlighet att testa pÄ olika roller och detta frÀmjar barnens identitetsutveckling dÄ de sÄ smÄningom hittar sig sjÀlva med hjÀlp av den hÀr leken.SyfteSyftet Àr att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, dÀr nio intervjuer genomfördes med respondenter pÄ tvÄ förskolor i Halland och tvÄ förskolor i SmÄland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 Är och 30 Är.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en pÄverkan pÄ deras liv. Det pÄverkar hur de blir som medmÀnniskor, det hjÀlper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och dÀrigenom hittar barnen sig sjÀlva. Det framkom ocksÄ att pedagogerna anser att genom att testa olika roller fÄr barnen möjligheten att hitta sig sjÀlva och bli medvetna om vem dem Àr.