Abstract Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utstrÀckning förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Batesons kommunikationsteori. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet. I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgÄngspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har pÄvisat att pedagoger bÄde ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, dÄ den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts i studiens empiriska undersökning.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förÀldrar stimulerar sina barns lÀsutveckling. Jag intervjuade dÀrför tre förÀldrar till barn i 6 Ärs Äldern. Genom intervjumaterialet fann jag att förÀldrarna har olika tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera sina barns lÀsutveckling samt att de vÀrdesÀtter olika aspekter av höglÀsningens effekter. Samtliga förÀldrar lÀser högt för sina barn, de lÀser pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning. FörÀldrarnas krav pÄ förskolan nÀr det gÀller deras barns lÀsutveckling varierar..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. VÄra frÄgestÀllningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan pÄverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den NÀrmaste utvecklingszonen, Älderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svÄrigheter i samspel.

Denna studie syftar till att, med barns perspektiv, synliggöra barns egna uppfattningar av sin förskolas inomhusmiljö. Vidare Àr syftet att undersöka hur barnens tal om olika platser kan förstÄs med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv och teorin om agentisk realism. Studien Àr kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer med barn. Jag har anvÀnt mig av intervjumetoden ?walk and talk? , vilket innebÀr att jag genomfört gÄturer tillsammans med barnen i inomhusmiljön.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppssprÄk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör sÀrskilt barnens och pedagogernas uttryckssÀtt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara pÄ hur de uppfattade pedagogens kroppssprÄk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssÀtt i konfliktsituationer och barns beteenden..

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Syftet med denna rapport Àr att nÄ kunskap om hur fritidspedagoger kan arbeta för att skapa trygghet, vÀnskap och verka för en inkluderande miljö inom skolan och fritidshemmet. Rapportens tillÀmpade insamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer i syfte till att samla in bred data. Just denna metod valdes för att kunna ge fritidspedagogen möjlighet att ge sÄ uttömmande svar som möjligt under intervjutillfÀllet. Inför intervjuerna hade fÀrdigbestÀmda frÄgeomrÄden skapats, medan de efterföljande följdfrÄgorna tillÀts variera beroende pÄ de svar som gavs. Antalet informanter som stÀllde upp för att intervjuas var Ätta stycken.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar barns flersprÄkighet. FrÄgestÀllningarna Àr:-          Hur förhÄller sig förskollÀrare och tidigarelÀrare till barns flersprÄkighet?-          Vad fÄr barns flersprÄkighet för betydelse i verksamheten?Vi har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar fenomen och företeelser i sin omvÀrld ? ett sÄ kallat andra ordningens perspektiv. Vi har valt att analysera vÄrt material utifrÄn en tvÄstegsanalys som presenteras i Uljens (1989). Av datamaterialet framkommer skilda beskrivningskategorier utifrÄn lÀrarnas uppfattningar.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka fem förskollÀrares och fem förÀldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess pÄverkan pÄ det hörande barnets sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur anvÀnds tecken till tal enligt förskollÀrarna pÄ förskolan, i arbetet med barnen?- Hur anvÀnds tecken till tal av barnen i hemmet enligt förÀldrarna?- Vilken betydelse anser förskollÀrarna att tecken till tal har för barns sprÄkutveckling?- Vilken betydelse anser förÀldrar att tecken till tal har för barns sprÄkutveckling?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgÄ frÄn förskollÀrare och förÀldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att kÀnna till för vi-dare lÀsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala sprÄkutvecklingen och sprÄkutveckling med hjÀlp av tecken till tal.

Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse av nÄgra vuxnas upplevelser av specialpedagogiska insatser utifrÄn möjligheter och hinder. Genom kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgÄngspunkt för vÄr studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade mÄnga olika upplevelser.

VÄrt syfte med denna studie var att med utgÄngspunkt i nÄgra pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att frÀmja barns tal- och skriftsprÄksutveckling. Vi formulerade Àven tvÄ frÄgestÀllningar som hjÀlp för att kunna uppnÄ vÄrt syfte. VÄr studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att bÄde surfplattor och datorer anvÀnds i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftsprÄksutveckling, men pÄ skilda sÀtt. Datorer anvÀnds mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansÄg hade fokus pÄ lÀrande.