VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det sker röstförÀndringar under barns fria rollekar, om det finns nÄgra genusskillnader i dessa eventuella röstförÀndringar samt vilken betydelse röstförÀndringarna har för barns lek- och sprÄkutveckling. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder pÄ att barn förÀndrar sina röster vid fri rollek dÄ de gÄr in i en annan roll och talar som den aktuella rollen krÀver. RöstförÀndringarna kan bestÄ av olika dialekter, tonfall och tonlÀgen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fÄtt fram Àr att pojkar Àr mer högljudda och anvÀnder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförÀndringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vÄr undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Etik och moral Àr viktiga begrepp i mÀnniskans levnadssÀtt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra mÀnniskor. Syftet med studien Àr att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrÄn moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrÄn frÄgor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod med observationer som hjÀlpmedel.

AbstraktSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar pÄ förskolan kring barns berÀttande som leder till muntliga och skriftliga berÀttelser. VÄrt val av metod bestÄr av standardiserade frÄgor. I vÄr tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnde vi kvalitativa intervjuer dÀr tre förskollÀrare blev intervjuade pÄ olika förskolor. I vÄr studie fÄr vi reda pÄ vilka metoder och material de anvÀnder sig av för att stÀrka barns sprÄkutveckling. Pedagogerna i vÄr undersökning anvÀnder sig av en metod dÀr de ordagrant skriver ner det barnet berÀttar, vilket vi anser Àr en sÄ kallad ?sagoteringsmetod?.

Examensarbetet handlar om barnböcker och höglÀsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att fÄ en bild av pedagogens intention med höglÀsning. Syftet har Àven varit att belysa betydelsen av att arbeta med höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkutveckling.UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och kommunikation Àr viktiga bestÄndsdelar för att lÀrande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang nÀr det gÀller att lÀsa sagor och böcker för barn.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ den fria leken. Uppsatsen utgÄr frÄn pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig pÄ forskningsomrÄden som rör barns utveckling och lÀrande genom leken. Resultatet visar pÄ olika möjligheter för pedagogen att anvÀnda leken och för att stödja och hjÀlpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lÀrande.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄkliga medvetenhet. Vilka verktyg anvÀnder sig pedagogerna av för att stimulera den sprÄkliga medvetenheten? Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilken roll pedagogen har för barns sprÄkutveckling. Har miljön nÄgon betydelse för sprÄkutvecklingen?Undersökningen baseras pÄ litteratur, samt intervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor.

Det rÄder statlig och politisk enighet om att barn och ungas lÀsfÀrdighet har försÀmrats vilketÀr alarmerande. Att skapa gynnsamma lÀrmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta omrÄde. Barns förhÄllande till böckersamt lÀsning grundlÀggs tidigt och den uppfattning barn erhÄller rörande böcker följer barnenupp i Äldrarna. Det Àr dÀrför av vikt att barn har tillgÄng till böcker, fÄr möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i anvÀndandet av dem. BÄde densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan nÀr de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmÀrksam pÄ vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.UtifrÄn mitt syfte stÀller jag följande frÄgor.Vad hÀnder i samtal och samspel nÀr barn skapar pÄ förskolan?Vad Àr det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det nÄgot som hindrar samtal och samspel?En studie pÄ nio tillfÀllen ger en inblick nÀr barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar pÄ Àr grunden för uppsatsen.

The purpose of this study was to illustrate how adult people think that, experiencing a war during their childhood has affected their lives. Questions at issue: 1. what does it mean to live in a war as a child? 2. How do the respondents think about possible significance of experiencing a war in their childhood and how their lives have turned out today?The study is performed with a qualitative method of research, based on studies of literature, two individual interviews and a group interview.

Bakgrund: Att förebygga, bedöma och behandla smÀrta Àr centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssÀtt vid smÀrta skiljer sig mycket frÄn vuxnas. Det Àr dÀrför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och kÀnslor för att förstÄ barnet och kunna erbjuda trygghet och smÀrtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smÀrta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smÀrta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förstÄelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smÀrtlindring av barn öka.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smÀrtlindring av barn.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta anestesisjuksköterskor frÄn ett svenskt lÀnssjukhus i mellersta Norrland.  Insamlad data analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: UtifrÄn analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier.

Samverkan med förÀldrar kring barns lÀsutveckling sker nÀstan uteslutande genom lÀslÀxor. Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om förÀldrars medverkan i lÀsundervisningen samt analysera vilka faktorer som pÄverkar den betydelse förÀldrar kan fÄ för sitt barns lÀsutveckling.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv dÀr en interaktionistisk syn pÄ lÀrande och utveckling Àr grundlÀggande faktorer. En god lÀsutveckling förutsÀtter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lÀrare eller en förÀlder. Studien Àr kvalitativ och har lÀrarintervjuer som empirisk grund.